SE443587B - Anordning for konditionering av vevnad - Google Patents

Description

'7900725-8 Ubpfinninaens bakgrund.

Beskrivning av teknikens tidigare ståndpunkt: Man har i lit- teraturen beskrivit användning av anordningar för konditio- nering av vävnad i ändamål att förläna materialet mjukhet och antistatiska egenskaper, för att smörja det och göra det bakteriostatiskt och beständigt gentemot mögel. Som exempel beskrivas i den amerikanska patentskriften 5 442 692 kondi- tionering av vävnad i en torktumlare, i vilken vävnaden trum- las tillsammans med ett flexibelt underlag uppbärande ett konditioneringsmedel. Konditioneringsmedlet överföras till vävnaden, så att denna konditioneras, vilket annars endast skulle kunna åstadkommas obekvämt genom behandling, exempel- vis underden sköljning som utgör en del av tvättförfarandet.

I de amerikanska patentskrifterna 5 686 025, 5 956 556 och 4 007 300 beskrivas en anordning för konditionering av väv- nad i en tvättork. Denna anordning innefattar ett absorbe- rande underlag impregnerat med ett uppmjukande medel för väv- nader för åstadkommande av mjukning med minsta möjliga miss- färgningstendens. 10 15 20 25 30 35 7900725-8 4 Välkända fibertyg är speciellt lämpliga för ändamålet. Kondi- tioneringsmedlet påföres underlaget lämpligen genom tryck- ning i ett förutbestämt mönster och det enda kriteriet för mönstret är att det skall finnas tillräcklig obelagd ytarea för den nödvändiga graden av luftgenomströmning vid anord- ningens användning i en konventionell tvättork.

Den vävnadskonditionerande anordningen innefattar en flexibel materialbana,_exempelvis av papper eller tyg, som uppbär ett konditioneringsmedel, exempelvis ett uppmjuknings- medel för vävnad, och som normalt består av enskilda ark el- ler är upprullad till en tubformig rulle. En önskad längd av den behandlade bamæ1avdrages från rullen eller också tages ett ark ur en packe och placeras i torktumlaren, i vilken den för behandling avsedda vävnaden införts. Torken köres därefter på vanligt sätt och vävnaden konditioneras alltef- tersom den kommer i direkt kontakt med den behandlade mate- rialbanan, varvid konditioneringsmedlet överföres från ma- terialbanan till vävnaden. I synnerhet när små satser av vävnad tumlas och sannolikheten ökar för att en vävnade- konditionerande anordning upprepade gånger eller långvarigt kommer i kontakt med torkens luftutlopp, minskar perfore- ringarna eller öppningarna i den behandlade bana fördel- aktigt åtstrypningen av luftströmmen genom torken. Denna minskning av åtstrypningen sker genom att luft passerar genom perforeringarna eller öppningarna i banan på de ställen som icke är belagda med konditioneringsmedel.

Kortfattad beskrivning av ritningsfigurerna. I figurerna visas prover av möjliga utföringsformer av uppfinningen.

Tre- och fyrsiffriga tal betecknar samma typ av komponent som betecknas med samma tvåsiffriga tal, med vilka nämnda tre- och fyrsiffriga tal slutar.

I fig. 1 visas en sidvy av anordningen enligt upp- finningen (oproportionerlig skala, figuren väsentligt förstorad i vertikalled).

LO 15 90 25 40 5 7900725-s önskvärd egenskap måste man påpeka, att den medför en nack- del. En anordning som har tendens att hopskrynklas har lika- ledes en tendens att veckas och detta medgives också i pa- tentskriften. I veckat tillstånd erbjuder anordníngen icke den avsedda kontaktytan för exponering med vävnaden, vilket däremot ett mjukare och mera flexibelt material utan tendens till hopskrynkling ger.

Det skulle därför vara önskvärt att åstadkomma en anord- ning som, förutom de önskadeegenskaperna hos de tidigare kända anordningarna, har fördelen av att erfordra mindre mängd konditioneringsmedel och icke vara hopskrynklingsbara, men samtidigt möjliggöra den önskade luftvolymens strömning genom torken, till och med när anordningen hålles mot torkens luftutlopp.

Det är att märka att man i den ovannämnda amerikanska patentskriften 5 956 556 (kolumn 7, rad 66-68) påstår att perforationerna i den i patentskriften beskrivna anordningen icke nödvändigtvis måste vara skurna i underlaget utan också kan vara ett resultat av att det speciella underlagsmaterial som användes vid framställningen är poröst och luftgenom- släppligt. Sättet att framställa anordningen motsäger emeller- tid effektivt att underlaget är luftgenomsläppligt, därest man icke före beläggningen försett det med en perforering av väsentlig storlek, exempelvis 5 mm eller mer.

Sammanfattning av uppfinningen: Förevarande unpfinning hän- för sig till en anordning för konditionering av vävnad, vil- ken anordning innefattar ett underlag, som åtminstone på en yta belägges med ett vävnadskonditioneringsmedel på diskon- tinuerligt eller väsentligen diskontinuerligt sätt. Med "dis- kontinuerligt" avses i förevarande sammanhang att vissa delar av underlaget belägges med konditioneringsmedlet då däremot andra delar icke belägges med detta. Om man sålunda drar en linje över anordningen, godtyckligt,men icke axiellt utefter en rätlinjig zon av på anordningen påfört konditionerings- medel, kommer linjen att korsa både konditioneringsmedelsbe- lagda och icke belagda ytor på anordningen.

Enligt uppfinningen avses följaktligen en anordning innefattande ett underlag partiellt belagt med konditione- ringsmedel. Underlaget är av ett material, som på grund av sin normala struktur medger väsentlig luftgenomströmning. 10 15 20 25 40 7900725-8 medel i sådan form, att medlet kan överföras till vävnaden, när denna trumlas tillsammans med anordningen och vidare skall underlaget vara så starkt att det icke sönderrives under trumlingen med våt vävnad i en tork. Exempel på lämp- liga underlag är pappershandduk, lappar av vävnad och fiber- tyg, papper, svamp, plast och filt. Bland fibrösa material kan man välja naturliga eller syntetiska, men företrädesvis väljas cellulosa. Skumplastmaterial, exempelvis polyureta- ner, kan också användas.

Enligt en utföringsform av förevarande uppfinning an- vändes ett underlag, som är relativt ogenomtränsligt för det använda konditioneringsmedlet, så att detta påföres underlaget i form av en fristående ytbeläggning. Våtstarkt papper, recellulosa, rayon, nylon, polyester, polyakryl- nitril, polyolefin och andra syntetiska vävnader eller fibertyger är lämpliga för detta ändamål. Våtstarkt papper användes lämpligen och kan behandlas med ett vattenfast impregneringsmedel eller ett lim, exempelvis en härdplast, stärkelse eller annat impregneringsmedel, som minskar vat- tenabsorptionen hos fibrösa cellulosaprodukter och möjlig- gör framställning av en ytbeläggning av konditioneringsmed- let. Man kan också använda ett papper som uppbär en sådan vaxbeläggning eller är så impregnerat med paraffin, mikro- vax eller syntetiskt vax, att papperet har minskad fuktab- sorption men kan uppbära en vidhäftande beläggning av kon- ditioneringsmedlet och som exempel på sådana papper kan nämnas köttomslag eller torrt, vaxat papper. Våthållfast papper, såsom kraftpapper eller dokumentpapper kan användas.

Föredragna anordningar enligt förevarande uppfinning innefattar sådana framställda av ett underlag, som beträf- fande exempelvis vävnadsuppmjukningsmedel har sådan absorp- tionskapacitet, att det ger en impregnerad anordning som reglerbart avger uppmjukningsmedlet till den för behandling avsedda vävnaden. Förbättrad mjukhet eller känsel hos de be- handlade vävnaderna åstadkommas utan överdosering eller lokala koncentrationer av uppmjukningsmedlet i form av punkter eller fläckar. Lämpliga absorberande underlagsmate- rial beskrives i väsentlig detalj i den amerikanska patent- skriften 5 686 025. ' Ehuru det i nyssnämnda patentskrift angives att det för p; O 90 95 50 55 40 7900725-8 I fig. 2 visas samma utföringsform som i fig. 1 i plan- vy (sedd uppifrån i pilarnas 2-2 i fig. l riktning).

I fig. 5 visas en planvy av en föredragen utförings- form av anordningen enligt uppfinningen.

I fig. 4 visas en planvy av en utföringsform av anord- ningen enligt uppfinningen.

I fig. 5 visas en planvy av ytterligare en utförings- form av anordningen enligt uppfinningen med konditione- ringsmedlet tryckt på båda sidorna.

I fig. 6 visas en sidvy av anordningen enligt fig. 5 sedd i pilarnas 6-6 riktning i fig. 5 (oproportionerlig skala, figuren väsentligt förstorad i vertikalled).

I fig. 7 slutligen visas en sidvy av en anordning en- ligt uppfinningen bestående av två stycken av den i fig. l visade anordningen fästade vi varandra vid båda ändarna.

I fig. l och 2 visas en utföringsform med konditione- ringsmedlet 14 tryckt i form av band endast på underlagets 12 ena sida. På den åskådliggjorda utföringsformen är under- laget ett "open weave" fibertyg, genom vilket luft lätt kan passera på ställen utan konditioneringsmedel 14.

I fig. 5 visas ett underlag 112 med ett flertal fläckar 114 av konditioneringsmedel.

I fig. 4 visas ett underlag 312 med konditioneringsmed- let i form av ett rutmönster 514.

I fig. 5 och 6 visas ett underlag 212 med konditione- ringsmedlet i form av vågformiga band 214 på underlagets ena sida och med vågformiga band 2214 på underlagets andra sida. _ I fig. 7 visas två ark 12 vardera med band 14 på en yta, vilka band är sammanfogade medelst varmförsegling 16 vid vardera änden. En liknande utföringsform men med kondi- tioneringsmedlet 114 anbragt på sätt som åskâdliggöres i fig. 5 användes i ett av de jämförande försöken, som åter- gives i exemplen.

Beskrivning av den föredragna utföringsformen: Anordningen enligt uppfinningen innefattar ett flexibelt arkformigt underlag, som uppbär ett konditioneringsmedel. Lämpliga ark- formiga underlagsmaterial för konditioneringsmedlet är na- turliga eller syntetiska material. Lämpliga underlag är de som har förmåga att kvarhålla ett vävnadskonditionerande lO 15 20 25 50 55 40 7900725-8 ställas i vitare form, dvs. se mera hygieniska ut, och de kan för närvarande tillhandahållas i handeln.

Mjukhet är fördelaktig, ty genom mjukning motverkas hopskrynkling och veckning, som förekommer i tidigare använt material och som i själva verket ansågs vara önskvärda egen- skaper. Den mjukare kontakten liksom även det vitare utse- endet hos polyesterfibern anses vara specifika fördelar hos en produkt som i konsumentens uppfattning är nära besläk- tad med materialets hygien. Det föredragna ehuru icke kri- tiska intervallet för de för förevarande ändamål använda materialens absorptionsförmåga ligger mellan lOO och 500 %.

Den lägre gränsen för absorptionsförmågan har fördelen av att möjliggöra lättare överföring av konditioneringsmedlet till vävnaden vid kontakten i torken. Denna överföring bi- drar till förfarandets effektivitet, ty härigenom erfordras mindre mängd material. Sådana underlag har normalt en hå- lighetsvolym mellan ca 20 och ca 80 %, varigenom önskvärda luftgenomströmningsegenskaper uppnås.

De enligt förevarande uppfinning användbara konditio- neringsmedlen innefattar alla medel som i allmänhet använ- des vid textilbehandling. Följaktligen kan man använda tyguppmjukningsmedel, antistatmedel, antimögelmedel, germi- cider, malmedel och medel för motverkande av skrynkling, vidare parfymer och liknande. De mest föredragna är emel- lertid medel som uppmjukar vävnader eller på annat sätt ger dem bättre känsel eller grepp. Uppmjukningsmedel som också har antistatiska egenskaper och som minskar statisk upp- laddning föredrages speciellt.

Typiska uppmjukningsmedel för vävnader, som kan använ- das, är föreningar med relativt långa kolvätegrupper, som ger hydrofobicitet eller smörjning. Bland sådana grupper är alkylgrupper innehållande 8 eller fler, företrädesvis 12-22 kolatomer. Lämpliga uppmjukningsmedel för vävnader är bl.a. katjonaktiva, anjonaktiva, nonjonaktiva eller zwitterjoniska föreningar. Katjonaktiva uppmjukningsmedel för vävnader är bl.a. katjonaktiva kvävehaltiga föreningar, såsom kvartära ammoniumföreningar och amin, som har en eller två rakkedjiga, organiska grupper med minst 8 kol- atomer. Företrädesvis innehåller de en eller tvâ grupper med 12-22 kolatomer. De föredragna katjonaktiva uppmjuk- lO 15 25 50 55 40 7900725-8 genomförandet av den i patentskriften beskrivna uppfinningen är önskvärt med en absorptionskapaoitet av 5,5-l2, har det vid de arbeten, som ligger till grund för förevarande upp- finning, visat sig, att ett underlag med väsentligt lägre absorptionsförmåga än 5,5 är fullt tillfredsställande och till och med utgör föredragen utföringsform av förevarande uppfinning.

Skälet härtill är att man enligt teknikens tidigare ståndpunkt tycks ha absorberat konditioneringsmedlet i under- lagets fibrer och fasthållit det i mellanrummen mellan dessa.

I motsats härtill anordnas enligt förevarande uppfinning konditioneringsmedlet på underlaget, på grund av att man ge- nom att använda en fiber med mycket mindre titer erhåller tillräcklig absorption av en mycket ringa mängd, vilket är tillräckligt för förevarande uppfinning. Uppfinningen skall emellertid icke begränsas till denna förklaring.

Föredragna absorptionsunderlag är cellulosamaterial, exempelvis flerskiktspappershanddukar och fibertyg. Före- dragna pappershandduksmaterial och framställning därav åter- finnes i den amerikanska patentskriften 5 414 459. Före- dragna fibertyg kan helt allmänt definieras som vidhäftnings- bundna fibrer eller fibrösa produkter med samma struktur som ett massaark eller -bana, där fibrerna eller trådarna är orienterade slumpartat på sätt som i en ur mäld fram- ställd pappersprodukt eller med en orienteringsgrad som i ett kardat material. Sådana underlag uppvisar önskvärd håll- fasthet i alla riktningar och är beständiga gentemot nöt- ning eller sönderrivning, när de trumlas tillsammans med våt vävnad. Fibrerna eller trådarna i sådana fibertyger kan vara av naturligt ursprung (exempelvis ull, silke, jute, hampa, bomull, lin, sisal eller ram) eller av syntetiskt ursprung (exempelvis rayon, cellulosaester, polyvinylderi- vat, polyolefiner, polyamider eller polyestrar) och samman- bundna med ett polymert bindemedelsharts, såsom polyvinyl- acetat. Det har visat sig, att man uppnår de mest tillfreds- ställande resultaten med användning av polyesterfibrer, ehuru uppfinningen givetvis icke på något sätt är begränsad till dessa fibrer. De har i sammanhanget fördelen framför de material som användes enligt teknikens tidigare stånd- punkt att vara mjukare, icke så absorberande och kunna fram- lO 15 20 25 50 1o 7900725-8 Lämpliga katjonaktiva aminuppmjukningsföreningar är primära, sekundära och tertiära aminföreningar med minst en rakkedjig organisk grupp med 12-22 kolatomer och 1,5- propylendiaminföreningar med rakkedjig organisk grupp med 12-22 kolatomer. Exempel på sådana uppmjukande föreningar är primär talgamin, primär hydrerad talgamin, talg-1,š- propylendiamin, oleyl-1,5-propylendiamin, kokosnät-l,5- propylendiamin, soja-1,5-propylendiamin ooh liknande.

Bland andra lämpliga katjonaktiva uppmjukande före- ningar kan nämnas de kvartära imidazoliumsalterna. Före- dragna salter är de som faller under följande formel: där R6 är en alkyl med 1-4, företrädesvis 1-2 kolatomer, R är en alkyl med 1-4 kolatomer eller en väteatom, Rg är en alkyl med 8-22, företrädesvis minst 15 kolatomer; R5 är väte eller en alkyl med 9-22, företrädesvis minst 15 kolatomer och X är en anjon, företrädesvis metylsulfat eller klorid. Bland andra lämpliga anjoner kan nämnas de som angives i samband med de katjonaktiva kvartära ammonium- uppmjukningsmedlen för vävnad som här ovan beskrivits. Spe- ciellt föredragna är de imidazoliniumföreningar, i vilka både R och R8 representerar alkyler med 12-22 kolatomer, exem- pelvis 2-heptadeoyl-l,l-metyl[(2-stearoy1amid)etyl] - imidazoliniummetylsulfat.

Andra katjonaktiva kvartära ammoniumuppmjukningsmedel som kan användas för ändamålet enligt förevarande uppfin- ning är exempelvis alkyl(Cl2-C22)-pyridiniumklorid, a1ky1(Gl2-G22)-(Cl-G5)-morfoliniumklorid och kvartära deri- vat av aminosyror och aminoestrar.

Bland anjonaktiva konditioneringsmedel kan nämnas de olika ytaktiva, anjonaktiva uppmjukningsmedlen för vävnader lO 20 25 7900725-8 ningsföreningarna faller under formeln där R är väte eller en alifatisk grupp med 12-22 kolatomer; Rl är en alifatisk grupp med 12-22 kolatomer; var och en av R2 och RB är en alkylgrupp med l-5 kolatomer och X är en anjon vald bland följande, nämligen halogen, acetat, fosfat, nitrit och metylsulfat.

På grund av den utmärkta, uppmjukande effektiviteten och lättillgängligheten föredrages som katjonaktiva upp- mjukningsmedel för ändamålet enligt uppfinningen dialkyl- dimetylammoniumklorider, i vilka alkylgrupperna innehåller 12-22 kolatomer och härrör från långkedjíga fettsyror, så- som hydrerad talg. I uttrycket "alkyl“, sådant det användes i föreliggande sammanhang, innfattas omättade föreningar, sådana som ingår i alkylgrupper härrörande från i naturen förekommande feta oljor. Med "talg" avses fettalkylgrupper härrörande från talgfettsytor. Sådana fettsyror ger upphov till kvartära uppmjukningsmedelsföreningar, i vilka R och Rl till övervägande del innehåller l6-18 kolatomer. Med "kokosnötfettsyror" avses fettsyragrupper från kokosnöt- oljefettsyror. Kokosnötalkylgrupperna R och Bl innehåller mellan ca 8 och ca 18 kolatomer och alkylgrupper med l2- l4 kolatomer är förhärskande. Bland representativa exempel på kvartära uppmjukningsmedel som användes enligt föreva- rande uppfinning kan nämnas talgtrimetylammoniumklorid, ditalgdimetylammoniumklorid, ditalgdimetylammoniummetyl- sulfat, dihexadecyldimetylammoniumklorid, di(hydrerad talg)dimetylammoniumklorid, dioktadecyldimetylammonium- klorid, dieikosyldimetylammoniumklorid, didokosyldimetyl- ammoniumklorid, di(hydrerad talg)dimetylammoniummetylsulfat, dihexadecyldietylammoniumklorid, dihexadecyldietylammonium- klorid, dihexadeoyldimetylammoniumacetat, ditalgdipropyl- ammoniumfcsfat, dítalgdimetylammoniumnitrit, di(kokosnöt- alkyl)dimetylammoniumklorid. lfl 15 90 40 12 7900725-8 iN,N-dimetylammonio)-2-hydroxipropan-1-sulfonat och 5-(N- oktadecyl-N,N-dimetylammonio)-propan-l-sulfonat.

Andra exempel på konditioneringsmedel lämpliga för anordningen enligt förevarande uppfinning beskrives i detalj i den amerikanska patentskriften 5 688 025 (kolumn 5, rad 51 t.o.m. rad 6 i kolumn 14). ” Mängden konditioneringsmedel som unpbäres av underla- get är tillräcklig för den önskade konditioneringseffekten utan nämnvärt överskott. Mängden varierar från fall till fall och beror exempelvis på det använda konditíonerings- medlets natur, underlagsmaterialet och den önskade kondi- tioneringseffekten. När konditioneringsmedlet är ett upp- mjukningsmedel för vävnad användes det företrädesvis i ett viktförhållande medel:obehandlat underlaq mellan 0,5:l och 4:1 eller högre. I allmänhet varierar mängden mjukningsme- del mellan ca 40 mg och ca 1,2 g per centimeter underlag med en bredd av högst 28 cm, varvid mindre mängder uppmjuk- ningsmedel användes på specifikt lättare underlag, exempel- vis fibertyg, och större mängder användes på specifikt tyngre underlag, exempelvis flerskíktspapper.

Det är icke av avgörande betydelse hur konditione- ringsmedlet påföres underlaget i form av ett dískontinuer- ' ligt mönster i åtminstone en riktning. Det har emellertid visat sig vara bckvämast att påföra konditioneringsmedlet genom tryckning, varigenom möjliggöres snabb upprepning av det förutbestämda, diskontinerliga mönstret liksom även medel för pàföring av konditioneringsmedlet på underlagets ena eller båda huvudytor i förutbestämd mängd. , Det enda kriteriet på det av uppmjukningsmedel påför- da mönstret är att det skall kvarstå en tillräcklig fri yt- area på underlaget, företrädesvis på ett fibertyg, för att möjliggöra tillräcklig luftgenomströmning genom underlaget, om detta skulle blockera luftutloppet på en typisk hus- hållstork. Ehuru man enligt de föredragna utföringsformerna- av föreliggande uppfinning använder fibertyg, som till följd av sin konstruktion har ett väsentligt antal mellanrum mel- lan fibrerna, menom vilka mellanrum luften kan strömma, ute- slutes icke enligt förevarande uppfinning användning av vävda tyger eller andra böjliga underlag med perforationer på sätt som angives i den amerikanska patentskriften lO 15 25 30 11 7900725-8 och antistatmedel, såsom alkalimetall- eller ammoniumsal- ter av högre fettalkoholsulfat, högre fettalkoholeter- sulfat, högre fettalkoholsulfonat, linjära, högre alkyl- bensensulfonat, högre fettsyrataurider och isotionat. I allmänhet är katjonen i sådana föreningar en alkalimetall eller en annan vattensolubiliserande radikal. Den hydro- foba delen i sådana föreningar innehåller normalt 10-22 kolatomer. Alkalimetall- och ammoniumtvålar av fettsyror med lO-22 kolatomer kan också användas och bland dessa kan nämnas natrium- och kaliumkokosnöt- eller -talgtvålar.

Bland användbara, lämpliga nonjonaktiva uppmjuknings- och antistatmedel för vävnader kan nämnas polyoxialkylen- glykoler och högre fettalkoholestrar av polyoxialkylengly- koler och de högre fettalkoholestrarna av polyoxialkylen- glykoler. Lämpliga är också etoxilaten av långkedjiga al- koholer med 8-22 kolatomer, såsom etoxilat av talgalkohol med exempelvis lO-40 mol etylenoxid. Bland andra nonjon- aktiva uppmjukningsmedel kan nämnas amiderna, exempelvis al- kanolamiderna, såsom de högre fettsyraamiderna och högre fettsyramono- och di-(lägre alkanol)amiderna, i vilka de långkedjiga hydrofoba grupperna innehåller mellan ca 10 och ca 22 kolatomer.

Andra lämpliga mjukningsmedel är bl.a. de zwitter- joniska föreningarna med formeln É'-N°_CHI_RII_CHISOI- Ru där R och B10 vardera representerar metyl, etyl, n-propyl, isopropyl, 2-hydroxietyl eller 2-hydroxipropyl; R8 är en alkyl eller alkenyl med l2-22 kolatomer, i vilka alkyl- eller alkenyldelen innehåller O-2 hydroxylsubstituenter, O-5 eterbindningar och O-l amidbindningar, och E11 är en alkylengrupp innehållande l-4 kolatomer med O-l hydroxyl- substituenter, varvid speciellt föredragna föreningar är sådana i vilka R5 är en kolkedja med 14-18 kolatomer vald bland alkyler och alkenyler innehållande O-2 hydroxylsub- stituenter. Specifika exempel på speciellt föredragna före- ningar tillhörande denna klass är följande: 5-(N-hexadecyl- LO .' \) *J1 50 40 15 7900725-8 5 956 556. Förutsatt att det viktiga kriteriet luftgenom- släppliehet upprätthàlles är mönstret av unnmjukningsmed- let endast en ekonomisk eller estetisk fråga. Man kan, så- som ovan exemnlifierats, påföra uppmjukninasmedlet i form av fläckar. Men man kan också använda mönster innefattande band i underlagets längdriktning, diagonalt över underla- get eller tvärs över underlaget. Banden kan vara raka eller krökta och de kan ha sinusform eller också kan de ha full- ständigt godtycklig form. Man kan också använda schack- mönster, estetiska, upprepade mönster, tryckt text med me- ning eller utan mening etc. Inom uppfinningens rem faller också användning av konditioneringsmedel som har annan färg än underlaget. På grund av att man måste kunna använda anordningen enligt förevarande uppfinninq för färgade och ofärgade vävnader föredrages att använda ofärgade eller vita konditionerinasmedel på ett underlaa av annan färg eller nyans.

Denna här diskuterade mönstringen har endast med ut- seendet att göra och berör icke anordninrens grundläggande funktion, som är att överföra konditioneringsmedlet till vävnaden utan de nackdelar som vidlåder andra tidigare kända anordningar för samma ändamål.

För att uppfylla det viktigaste kriteriet får det valda mönstret icke täcka stora, sammanhängande ytor på underlaget, ty sådana stora ytor belagda med konditione- ringsmedlet skulle blockera luftgenomströmninren och ha tendens att binda anordningen enligt uppfinningen vid luft- utloppet. Ju öppnare det påförda mönstret av konditione- ringsmedel är desto bättre fungerar uppfinningen.

Anordningen enligt uppfinningen är konstruerad för att kunna användas i en konventionell tvättork. Ehuru det föredrages att använda anordninearna enligt förevarande uppfinning i en automatisk tvättork, kan de användas i andra ekvivalenta maskiner. Sålunda kan i vissa fall het- eller torkluft utelämnas under en del av eller hela be- lingscykeln. I allmänhet användes emellertid unnhettad luft, och sådan luft cirkulerar med hög frekvens i torken.

Normalt utbytes volymen torkgas i torktrumman mellan ca 5 och ca 50 gånger per minut och luften strömmar med en hastighet av mellan ca 5,5 och 5 mä per minut, Detta medför ___-. ___- _...._.l_._..__.._.__.__._._.__...._. ._ 10 15 \J i ~J1 01 kfl 40 7900725-8 en sugeffekt, som i synnerhet vid låg belastning medför att en artikel, exempelvis en strumpa, en näsduk eller lik- nande eller en vävnadskonditionerande anordning fastnar på och ca 5,? n luftutloppets yta. En vanlig sats är mellan ca a kg tcrrvikt, som utfyller mellan ca lO och ca 70 % av tor- kens volym och härvid uppträder normalt föga svårigheter.

Ett tillräckligt antal trumlade artiklar föreligger normalt för att hindra en artikel från att sugas till utloppet el- ler avlägsna en artikel som fastnat vid utloppet.

Företrädesvis innehåller konditioneringsanordningen enligt förevarande uppfinning ett tillräckligt antal per- forationer för att möjliggöra genomströmning av minst ca 75 % av det normala luftflödet genom torken. Detta möjlig- gör effektiv torkning utan icke önskvärd temperaturstegring eller alternerande till- och frånslagning av upphettningen med resultatet att temperaturen stiger och faller. Härige- nom upprätthålles normal driftstemperatur och förlängning av torktiden undvikes. Lämpligen har en anordning ett till- räckligt antal perforationer för att tillåta minst 85 % av luftvolymen att passera genom torken.

Anordningarna enligt förevarande uppfinning är enkla att använda och användes normalt i en tvättork som arbetar vid en temperatur av exempelvis mellan 24 och 9906 och un- der en torktid av mellan ca 5 och ca 60 minuter. En väv- nadssats som skall torkas införes i torken och ett ark, exempelvis ett som kan avrivas från en perforerad rulle, införes helt enkelt i torken, som därefter köres på vanligt sätt. Den behandlade vävnadssatsen uttages därefter och be- handlas pâ vanligt sätt.

I följande exempel belyses vissa föredragna utförings- former av uppfinningen, men denna är icke begränsad till dessa. Som kvartärt ammoniumuppmjukningsmedel för vävnad användes i exemplen I-III ditalgdimetylammoniumklorid.

Andra konditioneringsmedel av ovan angivet slag kan med fördel användas. I _ Man använde som underlag ett fibertyg skuret i lämn- liga bitar (7,6 x 22,8 cm). Underlaget bestod av med ett hydrofobt bindemedel bunden, 100 % luftlagd polyesterfiber, hade en tjocklek av 280_pm, vägde 24 g per kvadratmeter och 10 x- * Il QR 30 49 15 7900725-8 hade en absorbtionsförmåga av 4 (400 %).

Vävnadskonditioneringsblandningen bestod av 100 % ARQUAD -HT~?5 (en ditalgdimetylammoniumklorid framställd av Armak Co., Chicago, Illinois).

På underlagsarket placerades en 127 pm tjock nickel- plåt perforerad med 26 runda hål per kvadratcentimeter.

Varje hål hade en diameter av 0,7 mm. Uppmjukningsmedels- blandningen uppvärmdes till en temperatur av ungefär 4000 och pressades genom den perforerade plåten mot underlaget.

På detta sätt erhölls 50 g uppmjukninqemedel per kvadrat- meter underlag.

EXEMEL II Det i exempel I beskrivna förfarandet upprepades men i stället för det däri angivna underlaget användes ett fi- bertyg bestående av 100 % rayonfibrer sammanbundna med akrylbindemedel (Sterns & Foster, Stvle F-3587, ett material liknande det vävnadsuppmjukningsmaterial som framställes av Proctor & Gamble och saluföres under varumärket ROUNCECÉÄ Underlaget hade en tjocklek av 254-pm, väqde 24 g per kvadratmeter och hade en absorbtionsförmåga av 6,5 (650 %).

EgMPEL III Jämförelse mellan produkterna enligt exempel I och II.

Enligt exemplen I och II framställdes vardera fyra prover vid olika tider och dessa prover placerades i en i handeln tillgänglig hushållstvättork (Frigidaire Model LCT- 120 framställd av General Motors) tillsammans med sex centri- fugerade men fuktiga frottêhanddukar och torkades i torken i 120 minuter. En granskning av proverna efter användningen visade att underlagen enligt exempel I (absorbtionsförmåea 4,0) avgav över 60 % av konditioneringsmedlet och underlaaen enligt exempel II (absorbtionsförmåga 5,5) avgav mindre än 40 % av konditioneringsmedlet.

EXEMPEIÄ Arkpar framställda enligt exempel I varmfërseglades vid på varandra motstående ändar, så att man erhöll ett tvåskiktsprov innehållande 58 g vävnadskondítioneringsmedel per kvadratmeter. åclïgarrL v Prover framställdes på sätt som angives i exempel I men i stället för plåten som per kvadratmeter hade 26 hål 20 30 #0 7900725-s 16 med vardera 0,? mm diameter användes ett maskeringsark, som per kvadratmeter-hade 15 hål med vardera 1,4 mm diame- ter. Man erhöll på detta sätt ark med 38 g konditionerinns- medel per kvadratmeter, och dessa sammanfogades på sätt som angives i exempel IV.

EXEMPEL VI Jämförelse mellan produkterna enliat exemplen IV och V.

De enligt exemplen IV och V framställda produkterna provades på sätt som angives i exempel III och det visade sig att produkterna enligt exempel IV avgav 20 % mer kon- ditionerinesmedel än produkterna enligt exempel V.

EXEMPEL VII Prover framställdes på sätt som anqives i exempel IV men som konditioneringsmedel användes en blandnins av ARQUAD ?HT-75 och ETHOMEEN T/1? (4:l). ETHOMEEN T/1? pär en bis-2-hydroxietyltalgamin framställd av Armak Co., Chicago, Illinois. De använda arken hade dimensionerna 7,6 x 24,76 cm och viktmängden mjukningsmedel uppgick till 57 g per kvadratmeter.

EXEMPEL VIII Jämförelse mellan produkten enligt exempel VII och ett i handeln tillgängligt ark.

Ett prov framställt på sätt som anfives i exempel VII utvärderades i den ovan beskrivna hushållstorken. Satsen bestod av två frottédisktrasor av bomull, fyra frottédisk- handdukar av bomull, fyra blå polyesterörngott och fvra badhanddukar av velourfrotté, som alla centrifugerats men var fuktiga. De erhållna kvantitativa och kvalitativa re- sultaten är sammanställda i följande tabell: Exempel VII Jämförelsearket densitet 57 g/ma 52,45 q/mg pàföra vikt 1,075 s 2,079 g Överförd vikt 0,651 g 1,18% g % överfört material 60,? % 57,2 % En panel om tio kvinnor bedömde resultatet och fann att behandlingen med produkten enligt exempel VII var 'bättre med avseende på förnimbar mjukhet i jämförelse med det andra materialet, även om i detta fall mängden överfört konditioneringsmedel var nästan dubbelt så stor som mängden överförd av produkten enligt exempel VII. 15 25 50 79007125-8 Prover framställdes på sätt som anqives i exempel I med följande varianter. Proverna hade dimensionerna 28 X 22,8 om (full teknisk skala). Det använda vävnadskonditio- neringsmedlet var en blandning av ARQUAD EHT-”S och CARBOWAX (9:l) (CARBOWAX är en polyetylenglykol med mole- kylvikt 190-210 som framställes av Union Carbide Corpora- tion, N.Y., New York. Konditioneringsmedlet påfördes med varierande viktmängder per ytenhet och närmare bestämt med 29, 24 och 12 g per kvadratmeter. (De i handeln tillgäng- liga arken vägde 59,5 g per kvadratmeter.) EXEMEL X Jämförelse mellan produkten enligt exempel IX och i handeln tillgängliga ark, Det i exempel VIII beskrivna jämförande försöket upp- repades med användning av produkten enliet exemnel IX och i handeln tillgängliga ark. Kvantitativa och kvalitativa prov utfördes.

Kvantitativa prov A B C Handelsark påförd viktmängd 1,859 1,541 0,751 ?,5?6 densitet 29 24 12 %e,5 mängd överfört medel 1,044 0,970 0,519 0,935 % överfært medel 56,2 % 6% % e7,a % 37 % Kvalitativa nrov En panel om tio kvinnor bedömde det behandlade mate- rialet med avseende på förnimbar mjukhet. Kvinnorna Ombads utvärdera de behandlade vävnaderna och betygsätta dem med en siffra l-5, varvid l betydde högsta grad av mjukhet och 5 minsta grad av mjukhet. Resultaten är sammanställda i ne- danstående tabell. För jämförelses skull angives i kolumn E värdena för ett kontrollprov. Detta torkades under nor- mala betingelser men behandlades icke med några mjuknings~ medel.

LO l5 PO P5 50 \N \n 40 18 7900725-8 Handelsark Paneldeltagare A B C D E 1 1 5 2 4 2 2 l 3 4 5 5 5 1 2 4 5 4 l 2 4 5 5 5 2 1 4 5 5 5 l 2 4 5 5 7 3 2 1 5 4 8 l 2 4 5 5 9 2 l 5 4 5 10 .E .l .å _ï .ä 18 18 50 ge 48 Av ovanstående försök framgår det att man, när man använder ark med de dimensioner som användes inom tekniken, överför ungefär dubbelt så mycket mjukningsmedel med arken enligt uppfinningen som med de i handeln tillgängliga arken.

Vidare framgår det att de minst tillfredsställande produk- terna framställda enligt förevarande uppfinning är gynnsam- ma i jämförelse med de i handeln tillgäneliga, men erfordrar ungefär en tredjedel av den mängd konditioneringsmedel som förbrukas med den i handeln tillgängliga produkten.

Eïcslvrrr Xr 400 giav en mjukgöringsmedelsblandning bestående av 90 delar ARQUARD 2 HT-75, 10 delar polyetylenglykol 200 och 500 delar vatten framställdes genom att man satsade nämnda material i en behållare och nedsänkte behållaren i ett vattenbad uphettat vid 4400. Man framställde ett under- lag av fibertyg av den typ som angives i exempel I. Mjuk- göringsmedlet påfördes genom doppning av underlaget i mñukgöringsmedlet, fullständig mättning av underlaget och eliminering av överskottet med en spatel. Polyestermateri- Valet torkades i en ugn i fem minuter vid lO4°C För avlägs- nande av fuktöverskott. Man erhöll på detta sätt en torr beläggning som vägde ungefär 0,8 g per 175 kvadratcentime- ter ark (dvs. 4,6 mg/cm2).l_ §§§MPEL XII Det i exempel XI beskrivna förfarandet upprepudes men med ett fibertyg av den typ som beskriven i exempel II.

Man erhöll en beläggning som vägde 0,75 Q per 175 kvadrat- 19 7900725-8 centimeter (dvs. 4,5 mä/cm2).

EXEMPEL XII1 Utvärderinp av prover enligt exemplen XI och Xlï De behandlade proverna utvärderades under torkninra- betingelser. Fyra nrover framstälfia enligt exempel X1 ola- cerades i en hushàllstork (Sears, Model Kenmore 77656100) tillsammans med sex våta frottêhanddukar och torkades i 30 minuter.

Det visade sig, att vid användning av produkten enligt exempel XI (100 % polyesterfibertyg med en nhsorhtionsfHr~ måga av 400 %) överfördes över 60 % av mjukninqsmedlet.

Man iakttoyg att det belagda polyesrteirrnzzterialet var styvt, vaxartat och hade otillfredsställande künsel och Efêpï).

Vid användning av produkten enligt exempel XII (100 % rayonfibertyg med absorbtionsförmåpa fi50 %) erhöll: mindre än 45 % överföring av mjukqöringsmedlet.

Claims (5)

10 15 20 25 30 7900725-8 (D\) C) PATENTKRAV

1. Anordning för konditionering av vävnad, k ä n n e - t e c k n a d av ett flexibelt underlag så uppbärande ett konditioneringsmedel av icketvåltyp att konditione- ringsmedlet överföres till vävnaden vid kontakt mellan anordningen och vävnaden i en tvättork, vilket konditio- neringsmedel är absorberat på underlaget i form av ett diskontinuerligt mönster i förhållande till horisontal- planet på underlagets yta, vilket underlag har sådan poro- sitet, att det icke häftar vid luftutloppsöppningen på hushållstorken vid dess normala användning.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en tillräcklig porositet för att möjliggöra minst ca 75% av normalt luftflöde genom torken, när anordningen använ- des i denna.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att medlet är absorberat på en av dess huvudytor.

4. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att medlet är anbragt i form av ett mönster som är kon- tinuerligt i en riktning, vilket mönster innefattar ett flertal band med förutbestämd utformning anordnade på ett förutbestämt avstånd från varandra.

5. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att konditioneringsmedlet är anbragt i ett förutbestämt arrangemang i form av åtskilda, varandra icke överlappan- de mönster.