SE442248B - Anordning for att skydda ett malfoljningsradarsystem mot riktningsendringsstorsendare - Google Patents

Description

7806826-9 2 Anordningen enligt föreliggande uppfinning möjliggör att styrningssystemet skyddas mot inverkan av störsändare av den ifrågavarande typen, varvid anordningen ifråga möj- liggör för styrningssystemet att utnyttja den information 5 som härrör från målet i närvaro av en sådan störsändare.

Anordningen enligt uppfinningen innefattar i samverkan med mottagaren servustyrorganen som har en r~lntívnívñkompn- rator som är anslutna till utgången från summakanalen hos mottagaren för inställning av antennaxelns riktning mot stör- lü sändaren, när den signal som mottages från störsändaren har »en nivå som är högre än målets ekosignal, sand organ inne- fattande likríktarorgan och omkopplingsorgan för behandling av en ekosignal från målet som erhålles i riktfelkanalen från nämnda inställningsriktning för bestämning av rikt- 15 'ningen till målet.. U 7 En anordning av typen ifråga kan användas för att skyd- da varje goniometri- eller radarsystem, innefattande en rikt- felkanal och en summakanal, särskilt amplitud- eller fassy- ïstem av monopulstypen mot störsändare. Den är speciellt lämp- 20 _1ig för att detektera marina mål i närvaro av en störsïndare.

Uppfinningen skall i det följande närmare förklaras i .samband med bifogade ritning.

Pig. l är ett synoptiskt diagram för anordningen enligt uppfinningen. Pig. 2 är ett diagram visande de olika paramet- 25 rar som inbegripes i inställningen av antennen hos ett radar- system.med en anordning enligt uppfinningen. Pig. 1 visar en speciell utföringsform av radarmottagaren, med vilken anord- ningen ifråga samverkar. Pig, H visar videofrekvenßsignalen, som avgives av en mottagare av den typ som visas i fig. 3. 30 Pig. 5 visar en detalj av det i fig. l visade arrangemanget.

Pig. 6 och 7 visar även en detalj av arrangemanget i fin. l.

I alla ritningsfigurerna har samma element samma hänvis- .ningsbeteckningar.

I Anordningen enligt uppfinningen sådan den visas i fig. l 35 :möjliggör att ett radarsystem med en antenn l samverkande med en mottagare R, innefattande en riktfelkanal 2a och en summa- -kanal 2b, skyddas mot en störsändare. För en riktning svarande mot en axel 0ZVhos antennen matar_radarsystemet till riktfel- kanalen [Ä en i hög grad dämpad signal, som kan betraktas som “Û noll i relation till motsvarande signal för samma riktning hos "i¿5g;i¿§¿ e og "jâgggloüaitnp 10 20 30 duo "axeln mot störsändaren i riktfelkanalen. Organet E 3 e 7806826-9 summakanalen ff. Arrangemanget innefattar drflwuiom servostvr- -organ A för att ställa in, exempelvis i asimut, riktningen ”för axeln OZ hos antennen mot störsändaren, då stñrsändaren avgiver en signal, som har en högre nivå än en nyttig signal.

Servostyrorganet A innefattar en relativnivåkomnarator 30 med en ingång 301, ansluten genom en klämma Al till utgången hos mottagarens summakanal 2b, och en första utgång 302, som vid drift avgiver vídeofrekvenssignalen för summakanalen.

Relativnivàkomparatorn 30 har en andra utgång 303, som avgi- ver en styrsignal i närvaro av störning. Serwostyrnrganet A innefattar dessutom en vinkelföliarstyrkrets 31, som har en första ingång 311 ansluten genom en klämma A3 hos organet A till riktfelkanalen 2a. Vinkelföljarstyrkretsen 31 innefat- tar en andra ingång 312, som är ansluten till utgångsklämman 303 hos relativnivåkomparatorn 30, och en utgångsklämma 3l3.

Organet A innefattar en lägesservostyrslinga 32 med en motor 3320, som driver antennen i asimutriktningen, då vínkelfölj- ningen är asimutföljning. I fig. 1 betyder den streckpríckade förbindelsen mellan axeln för motorn 320 och basen hon anten- nen den mekaniska asimutdrivanslutningen av antennen 1. Läges- servostyrslingan 32 innefattar en ingång 32ï, varvid utgången 313 hos vinkelföljarstyrkretsen 31 är ansluten till ingången 321. Arrangemanget innefattar även organ B för att behardla den nyttiga signalen, som härrör från orienteringen av antenn- för att behandla den vanliga signalen innefattar ett likriktarorgan 33 med en ingång 331 och en utgång 332. ingången 331 hos lik- riktarorganet 333 är ansluten genom resp. klämmor B? och AH, varvid A4 hos organet A är ansluten till utgången hos riktfel- kanalen 2a. Organet B innefattar dessutom ett omkopplarorgan 34 med en första omkopplaringång 341 ansluten genom resp. klämmor Bl och A3 till utgången 302 hos relativnivåkompara- torn 30, som avger videofrekvenssígnalen för summakanalen, varvid en andra kopplingsingång 342 är ansluten till utgången 332 hos likriktarorganet 33 och en styringång Shu är ansluten -över klämmorna B3 och A5 hos organen B och A till utgângskläm~ l man 303 hos nivåkomparatorn 30. Omkopçlarorganet Bh har en "utgång 3U3 ansluten till en utgång BH hon sinnalhrhandlïnfln- organet B, som avgiver den nyttiga sinnalen 1 närvaro eiler ofrånvaro av störsändaren. Utgången BH hos organet B är an- 7806826-9 L". 10 15 20 25 30 35 40 sluten till avståndsfinnar- och avståndsföljarfjärrmätkret- normalt användes vid radarsignalbehandlingskretsar. usar, som icke visas i fig. l. Dessa kretsar är kretsar, som Verkningssättet av det i fig. l visade arrangemanget beskrives i det följande med hänvisning till den plan som 'representerar de relativa orienteríngarna av bäraren, målet .och störsändaren, som visas i fig. 2. Före letekteríng-av målet C inställs Bäraren i en riktning OG svarande mot en gyroskopisk riktning för styrningssystemet. Då målet C detek- _ teras av styrningssystemet, förläggs axeln ÛZ för antennen -mot målet C. Denna förläggning åstadkommas av kretsar i ra-- darsystemet kända såsom målsökande kretsar, exempelvis i sam- band med konventionella fjärrmätkretsar. Stvrningssystemet 'genomför sedan en avståndsfinnarföljd, varvid ett ekonärvaro- system jämför signalstyrkorna, som mottages i ett målfönster Fc och i ett klotterfönster Fc', dvs. söker i målfönstret Fc ,efter en signal, som har en styrka minst exempelvis 9 dB större än nivån för klottret och störsígnalen, som innehål- -les i-Fc'. Närvaron av en ekosignal stoppar avståndsfinnar- _följden och sluter en avståndsföljarslinga för målet C. I detta ögonblick är omkopplaren SH hos sígnalbehandlingsorganet -B i läget I, varvid signalerna, som avgives av summakanalen, avgives av klämman BU hos organet B till fjärrmätkretsarna i radarsystemet (icke visade i fig. 1).

Vid det i fig. 2 visade exemplet har riktvínkeln för - målet relativt gyroskopriktningsvinkeln ett värde ¶7 . Vid uppträdande av en störsignal orsakar nivån av störsignalen, under förutsättning att den ligger ovanför nivån för målsig- 'nalen, att avståndsföljarslingan frånkopplas från målet och afjärrmätkretsarna. Signalen, som utsändes av summakanalen hos radarn, innefattar ekosignalen, som representeras av målet ,ach på vilken signalen från störsändaren är överlagrad, då ¶sändaren är en aktiv sändare, som utsänder en kontinuerlig signal. Rå sin utgångsklämma 303 avgiver relativnivåkompara- tornï30, som är ansluten till utgången från summakanalen Zh, >en signal representativ för närvaron av störsändaren å ena isidan till den andra ingången 312 hos vinkelföljarstyrkret- isen 31 och å andra sidan till styríngången 3UU hos kopplinge- organet 3H. Pi-sin utgångsklämma 313-avnïvur vínkelfü1]arstvr~ kretsen 31 en signal, som är firoportionell mot Äntenrulcn För' _13°. OR QUALIn (Fl l0 15 20 25 30 35 ss 7806826-9 den signal som avgives av riktfelkanalen 2a i närvaro av störsändarstörningen. Denna signal, som är representativ för den signal som avgives av riktfelkanalen, avgíves till ingången 321 för lägesservostyrslingan 32 och styr genom motorn 320 orienteringen av axeln OZ för antennen l mot stör- sändaren B. Signalen från störsändaren i ríktfelkanalen är sålunda noll eller i hög grad dämpad i relation till varje signal, som härrör från en asimutriktning, som icke koinci- derar med axeln OZ, och särskilt i relation till den signal som reflekteras-av målet, varvid målet lildar en vinkel 6 - f med axeln OZ hos antennen och riktningen för störsändaren B.

:Pâ liknande sätt orsakar den signal som är representativ för _närvaron av störsändaren att omkopplingsorganet 3% kopplas från läget I till läget II och avgivningen i riktfelkanalen på utgången BH hos organet B för behandling av den nyttiga signalen, av den nyttiga signalen, som är representativ för målet. Motsvarande videofrekvenssignal, som avgives av ut- gången BH, tillförs ingången hos fjärrmätkretsarna (icke visade i fig. l). Styrningssystemet fullbordar sålunda en avståndsföljningsföljd på det lokaliserade målet.trots när- varon av störsändaren och de signaler denna avgiver. Då bära- ren närmar sig målet, ökar nivån för den signal som reflekte- ras av målet och mottages av bäraren snabbare i beroende på avståndet dc för bäraren från målet, än nivån för signalen från störsändaren. Variationslagen för nivån hos den signal som reflekteras av målet och samma för signalen från stör- . sändaren är resp. proportionell mot lfidcu och mot l/dbz, där 'dc och db resp. representerar avståndet mellan bäraren och _målet och avståndet mellan båraren och störsändaren. För en given punkt på bärarens bana och på grund av variation i ni- vån för signalen, som reflekteras av målet och mottages av bäraren, blir nivån för den signal som reflekteras av målet större än nivån för störsändarens signal.

Om man tager i beaktande anordnandet av en på förhand gbestämd säkerhetströskel, störes styrningssystemet icke längre och riktfelsignalen i målfönstret Fc är representativ för rikt- felet för målet. Målsökningen för riktningen för antennens axel OZ mot målet åstadkommas av styrningssystemet, som möj- liggör att bäraren når sin av målet representerade destina- tion. 01 LO 15 -20 25 30 35 .'40 'Å 7806826-9 Arrangemanget enligt uppfinningar. är särskilt lämpligt -gför arbete i samverkan med en amplitud- eller fasradar av mono- -pulstypem Vid fallet en tillhörande AGC-'mottagare (automatisk förstärkningsreglering) är signalen på summakanalen proportio~ nell mot summan av störsignalen É-:och signalen fr), som refle1f~ = k(-B_> + 'få ). l riktfelkanalen har. ,den erhållna signalen formen S G + 'f x Cz/BQ (9 ff) :KC/B cos (T), Ü* ), där C och B representerar resp. amplituder _ teras avmålet, dvs. S; för målsignalen och störsändarsignalen Tf) -, som mottages av iradarn. Termen 9 + S” x Cg/Bz är en konstant term och termen °(9 Hf) C/B cos (f, -C-ä ) är en fluktuerande term med maximi- i värdet (S + lerad signal har termen cos (TS-å, '(77) formen cos 7 [2W (fbm - fc) f + yj där [ffnfbun - fcn »A17 Y representerar den momentana fasvridningen för målsignalen C och störsändarsignalen 'Ba , fb(t) representerar den momentana f frekvensen for storsandarsignalen B och fc motsvarar frekven- ° sen för målsignalen C_) . Det är nödvändigt att eliminera den konstanta komponenten 9 + ff x Cz/BZ vid fall då en förstärkare med automatisk förstärkningsreglering användes för att kunna taga ut målekosignalen. I detta fall, som visas i fig. 3, inne- fattar mottagaren R vid en vanlig användning en summakanal 2b och en skillnadskanal 2a resp. anslutna till ingångarna 1401 och 1402 hos en amplitudfasdetektor 40, som har en fasvridningskrets 50 i en av nämnda kanaler. I fig. 3 visas fasvridarkanalen 50 *som exempel ansluten till skillnadskanalen. På nivån för mellan- gfrekvenssignalerna, som avgives till fasamplituddetektorn 140, 'inför fasvrídarkretsen 50 en relativ fasvridning om 'IT/Z i rela- tion till signalerna hos den kanal som icke innehåller fas- vridarkretsen. Utgângen 403 hos amplitudfasdetektorn avgiver 'videofrekvenssignalen för riktfelkanalen. Vid fallet avsevärda avstånd mellan bärare och mål, för vilket hypotesen med en _astörsändarsignalnivå avsevärd: högre än målsignalnivån uppfylles, ahar videofrekvensriktfelsignalen i närvaro av en fasvridarkrets formen S = (ff- 9.) C/B sineY , dvs. efter förläggníngen av ' __ axeln OZ 'ör antennen mot störsändaren för 9 = o, S i= fgC/B »sin Videofrekvensriktfelsignalen innefattar då endastfien ffluktuerande term fri från varje konstant komponent, varvid den relativa fa-svridningen Wllför mellanfrekvenssignalerna, som *åstadkommer vektorprodukten för de två mellanfrekvenssignalerna C51 10 lå 20 25 30 35 “Q 1 7806826-9 på nivån för amplitudfasdetektorn, sålunda möjliggör att den konstanta komponenten elimineras. Videofrekvenssignalen, som 'avgives av utgången 4ü3 hos amplitudfasdetektorn H0, visas i fig. H. ' Utföringsformen av arrangemanget enligt uppfinningen är icke begränsad till-en särskild typ av mottagare, t.ex. den ovan beskrivna mottagaren med automatisk förstärkníngsregle- ring. Det är även möjligt att använda mottagare möjliggörande att en för målekot representativ signal erhålles i ríktfel- kanalen. Speciellt möjliggör en momentanriktfelmottagare av-V givande signalerna (2'i j [Ä ) att en signal, som har formen s = 2«? c/B cosy/, erhålles i rikffelksnslen. I detta fall ökas amplituden för den fluktuerande signalen Q med 6 dä, under det att allt annat är lika på grund av användningen av denna typ ”av mottagare. Detta möjliggör erhållandet av målsignalen på "större avstånd.

Vid en särskild utföringsform, som visas i fig. 5, inne- -fattar servostyrorganet A för inställningen av riktningen för antennaxeln mot störsändaren en relativnivåkomparator med två omkopplare 305 och 306, hos vilka ingångsklämmorna är anslut- na till summakanalen 2b genom klämman 301 hos komparatorn 30 och hos vilka utgângarna resp. är anslutna till en integrator- okrets 307, 308. Utgángen från vardera av íntegratorerna 307, 308 är ansluten till en ingång 3091 resp. 3992 hos en jämförel~ sekrets 309. Utgången 3092 hos jämförelsekretsen 309 är anslu- ten till utgângsklämman 303 hos relativnivåkomparatorn 30. Om- kopplarna 305 och 306 har vardera en styringång 3051, 3§6l an- sluten till fjärrmätkretsarna hos radarsystemet (icke visade i fig. 5). Dessa fjärrmätkretsar avgiver till resp. omkopplare en fyrkantstyrsignal svarande mot dels nálfönstret Fc och dels ett störsändarfönster Fb, varvid störsändarfönstret Fb alstras exempelvis vid slutet av varje pericdiskt uppträdande av radar- emission. Vardera av dessa styrsignaler gör resp. en av om- kopplarna ledande å ena sidan under närvaron av mâlfönstret Fc och å andra sidan under närvaron av störsändarfönstret Fb.

Integratorkretsarna 307 och 308 avgiver till ingången 3091 resp. 3092 hos jämförelsekretsen 309 en signal representativ för medelvärdet av målsignalen mätt över många uppträdanden och en signal representatív för medelvärdet av störsändarsíg- nalen åter mätt under många uppträdanden. Vid sin utgång 3093 v 1 15 m ß) O 30 H0 7906826-9 8 Äavgiver jämförelsekretsen 309 en störningsnärvarosignal. Jäm- eförelsekretsen 309 innefattar företrädesvis en jämförelsetrös- keljustering möjliggörande att nivån för värmebrus tages i beaktande. Omkopplarna 305 och 306 är exemnelvis bildade medelst fälteffekttransistorer. Utföringsformen av relativnivåkompara- b torn 30 är ingalunda begränsad till ovan beskrivna utförings- f form. En annan utföringsform består i att med mottagaren bringa en mottagarkanal eller en störsändarkanal att samverka, som -är avstämda till ett frekvensband, som är bredare än bandbred- den för själva mottagaren. Det är sålunda möjligt att, genom 'att analysera styrkenivân utanför bandbredden för mottagaren, detektera närvaron av en frekvensmodulerad störsändare för ni- våvärden ovanför en given tröskel. Vid utföríngsformen i fig. 5 ginnefattar vinkelföljarstyrkretsen 31 en omkopplingsanordning 314, exempelvis bildad av en fälteffekttransistor. Omkopnlings- ganordningen 3lü innefattar en styringång 3lUl ansluten till in- gången 312 hos vinkelföljarstyrkretsen 31 och en omkopplarin- I gång resp. -utgång anslutna med en klämma A2 hos organet A till utgången från riktfelkanalen 2a och genom en integratorkrets 315 till utgångsklämman 313 hos vinkelföljarstyrkretsen 31.

Störningsnärvarosígnalen, som avgives av utgångsklïmman 303 hos relativnivåkomparatorn 30, orsakar att ingångsklämman 321 hos servostyrslingan 32 anslutes till utgången-från riktfelkanalen 2a genom omkoppling av omkopplingsanordningen 31%. ötgången- från riktfelkanalen 2a avger sålunda till íngångsklämman 321 7 hos servostyrslingan 32 videofrekvenssignalen för riktfelkana- len, som användes såsom styrsignal för servostyrslingan efter integration under många uppträdanden och avgívning av medel- gvärdet för videofrekvensriktfelsignalen genom integratorn 315. 2:1 fig. 5 innefattar servostyrslingan 32 en summeringsförstär- kare 323 ansluten till drivmotorn 320 genom en förstärknings- 'och filtreringsenhet 32%. Styrkedjan för servostyrslingan 32 bildas av en lägesdetektor 325 ansluten till en förstärkare¿ _326 med variabel förstärkning. Utgângen från förstärkaren-326 är ansluten till en negativ ingång 3231 hos summeringsförstär-.

Vkaren 323. Summeringsförstärkaren innefattar;även en ingång an- sluten till en klämma 322.hqs lägesservostyrslingan 32. Klämman 322 är ansluten till kretsarna hos styrningssystemet, som av- ¿giver en signal representativ för den gyroskopiska riktningen; som icke visas i fig. 5. Servostyrslingan 3? kan även utgöra ß l?c><>ïš çšïšzåxifïíï e 7806826-9 del av målsökningskretsarna hos radarwystemet.

I fig. 6 bildas likriktarorganet 33 av en duhbelalter- nerande likriktarkrets. Likriktarkretsen innefattar två opera- Ktionsförstärkare 333 och 33% vardera med en utgång, en oosi- tiv ingång och en negativ ingång. Utgången från förstärkaren U'- 333 är å ena sidan återkopplad genom en diod 335 till den ne- gativa ingången hos samma förstärkare och å andra sidan till den negativa ingången hos förstärkaren 33H genom en diod 336 i serie med ett motstånd 337. Dioderna 335 och 336 är serie- lg anslutna i samma framriktning och diodkedjan matas av ett mot- stånd 3331; Den negativa ingången hos förstärkaren 334 är an- sluten genom ett motstånd 338 å ena sidan till klämman 331 hos likriktarorganet 33 och å andra sidan genom en återkopplings- krets, bildad av ett motstånd 33Hl parallellt med en kondensa- 15 tor 33H2, till utgången hos förstärkaren 33H, varvid utgången från förstärkaren 334 är ansluten till utgångsklämman 332 hos likriktarorganet 33. Den positiva ingången hos förstärkarna '333 och 33k är ansluten till referensspänningen för systemet resp. genom ett motstånd 3333 och 339. Den negativa ingången ng till förstärkaren 333 är ansluten till klämman 331 hos lik- riktarorganet 33 genom ett motstånd 3332. Motstånden 3333 och 337 har exempelvis samma värde. Detsamma gäller motstånden 3331, 3332, 338 och 3341.

Vid en föredragen utföringsform, som visas i fig. 7, 25 innefattar organet B för behandling av den nyttiga signalen den krets 35 för detektering av närvaron av störning på rikt- felkanalen. Denna krets innefattar en första ingång 351 och en andra ingång 352 och två utgångar 358a och 358b. Kretsen innefattar en omkopplare bildad av en fälteffekttransistor 30 353, hos vilken styrelektroden är ansluten till den andra in- gången 352 hos kretsen 35 och hos vilken ingångskopplingskläm- man är ansluten till den första ingången 351. Utgångskopplings- klämman hos transistorn 353 är ansluten till en topnvärdes- samplingskrets bildad av en diod 35k ansluten till en kondensa- 35 . tor 355. Denna krets är sådan att kondensatorn 355, som laddas till toppvärdet för den likriktade signalen, minnes detta värde för varje uppträdande. Kondensatorn 355 är ansluten för avkoppling till referensspänningen i systemet och den gemen- samma punkten för kondensatorn 355 och dioden 35% är ansluten H0 till ingången hos en operationsförstärkare 356. Förstärkaren åšçig* ~ ¿\ §?LaäLIïïr vsßsszs-s 10 Lfl lfi 15 2G 25 35 H0 356 är sjalv ansluten till en bistabil vippjämförelsekrets n357 innefattande två komplementära utgångar resp. anslutna till utgången 358a och till utgången 3S8b hos kretsen 35 för detektering av närvaron av störningar. Den bistabila vipp- jämförelsekretsen 357 är en bistabíl.krets med justerbar tröskel, som möjliggör att brussignalerna hos kretsen tages i beaktande. Den memoriserade signalen jämföras med tröskeln, som representerar nivån för närvaron av en störningssignal, som, då den memoriserade signalen har en nivå som är högre j-än tröskeln, orsakar att den bistabila vippjämförelsekretsen 357 ändrar sitt tillstånd och en logisk störnärvarosignal .uppträder på utgångarna 358a och 358b hos kretsen 35. Från- jvaron av störning svarar mot komplementsignalen på vardera flav utgångarna 358a och 358b. Verkan av systemet erhålles _genom styrning av omkopplaren 353, varvid klämman 352 hos ”kretsen 35 är ansluten~till fjärrmätkretsarna i radarsystemet (icke visat i fig. 6) och ger en styrsignal.svarande mot mål- fönstret Fc. I fig. 7 innefattar kopplingsorganet 3N två om- -kopplare 346 och 347, hos vilka ingångsklämmorna är anslutna till ingångsklämmorna 3Ul reso. 342 hos organet 34 och hos :vilka utgângsklämmorna är anslutna till utgångsklämman'3U3 *hos organet 34. Varje omkopplare 3U6 och 3%? innefattar en styrelektrod ansluten till en första styrklämma 3H4a resp. till en andra styrklämma 344b hos organet 3U. Utgången 358 fhos detekteringskretsen 35 är ansluten till styrklämman Bäua ,hos omkopplingsorganet 34, medan utgången 358b hos kretsen 35 .är ansluten till styrklämman 34Nb hos organet 34. Vid drift ~resulterar tillstândsändringen hos den bistabila víppjämförel- 'sekretsen 357 i en omväxlande omkoppling av vardera av om- kopplarna 346 och 3#7 och avgivning av videofrekvenssignalerna 'för summakanalen i frånvaro av en störsändarsignal eller av- ~givning av vídeofrekvenssignalerna för riktfelkanalen efter likriktning_í närvaro av en störsändarsignal. Nivåkomparatorn 30, som visas i fig. l, kan utelämnas och ersättas av t.ex. :en förbindelse mellan klämman 358b hos kretsen 35 och kläm- man B3 hos organet för behandling av den nyttiga signalen, 'varvid signalen,_som avgives på klämman 358b för kretsen 35, orsakar att vinkelförljarstyrkretsen 31 frigörs.

Det ovan heskrivna arrangemanget möjllggör att följande resultat erhålles med beaktande av följande testparametrar: 10 15 ll Karakteristiska egenskaper för styrningssystemet: sändningseffekt 65 KW, antennförstärkning för styrningssystemet: 21 dB, våglängd för signalen, som utsändes av styrningssystemet, Å = 3 om.

Karakteristiska egenskaper för målet: ekvivalent ytarea för målet 3000 m2.

Karakteristiska egenskaper för störsändaren: sändareffekt: 1600 W; För speciella avstånd mellan störsändare och styrninge- anordning om resp. 1 km, 2 km, 3 km, H km observerades mål- detekteringszoner, varvid dessa zoner ungefärlígen har formen _av två cirkulära sektorer, som är symmetriska i relation till axeln OZ hos antennen, riktad mot störsändaren för ett utvalt avstånd. Varje sektor är approximativt begränsad i asimut ge- nom riktningar bildande en vinkel av storleksordningen lo och ¶av storleksordningen 9° med axeln OZ och i avstånd genom kur- vor beroende pâ det valda avståndet mellan störsändare och bärare och riktvínkeln relativt axeln OZ.

Anordningen enligt uppfinningen är icke begränsad till asimutvinkelföljning, i det att extraktion av bipolär vinkel- information är möjlig genom att helt enkelt multiplicera 'strömkretsarna. 7806826-9

Claims (12)

gvaosszs-9 '2- Patentkrav

1. Anordning vid målföljningsradarsystem med en antenn som samverkar med en mottagare, innefattande servostyrorgan, riktfelkanal och summakanal, och som avger en nollsignal i riktfelkanalen för en riktning som svarar mot antennaxeln, en _utrustníng för skydd av radarn mot en riktningsändríngsstör- sändare, k ä'n n e t e c k n a d av att denna utrustning innefattar i samverkan med mottagaren servostyrorganen som har en relativnivåkomparator (30) som är ansluten till ut- *gången från summakanalen (2b) hos mottagarerxförinstållning av antennaxelns riktning mot störsändaren, när den signal som mottages från störsändaren har en nivå som är högre än målets 'ekosignal¿ samt organ innefattande likriktarorgan (33) och iomkopplingsorgan för behandling av en ekosignal från målet som erhålles i riktfelkanalen från nämnda inställningsriktning för bestämning av riktningen till målet.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mottagaren är en mottagare av momentanriktfeltyp.

3. Anordning enligt krav 1,' k ä n n c t e c k n a d av att mottagaren är en mottagare med automatisk förstärk- 'ningsreglering innefattande en summakanal och en riktfelkanal ”anslutna till ingångarna hos en amplitud-fasdetektor, varvid endera av summakanalen och riktfelkanalen innefattar en fas- vridarkrets, som på nivån för de avgivna signalerna till amp- Vlitud-fasdetektorn inför en fasvridning om If/2.

4. Anordning enligt något av kraven 1 - 3, _k ä n n e ~ ~ t e c k n a d av att relativnivåkomparatorn (30) innefattar -en första utgångsklämma (3Q2), som avgiver signalvideofrekven- -sen i summakanalen, och en andra utgång (303), som avgiver en signal för störsändarsignalnärvaro, en vinkelföljarstyrkrets (31) innefattande en första ingång (311) ansluten till rikt- felkanalen (Za), en andra ingång (312) ansluten till den andra utgången (303) hos komparatorn (30) och mottagande störninga- närvarosignalen, samt en utgångsklämma (313), som avgiver en styrsignal proportionell mot den signal som avgives av riktfel- kanalen, och en lägesservoslinga (32) innefattande en motor :(320), som driver antennen, och en-ingång (321), varvid nämnda (utgång (313) från vinkelföljarstyrkretsen (31) är ansluten till _M*"~“~"**~». 39.912 Qzmifiïè ia 7806826-9 ingångsklämman (321) hos lägesservoslingan (32).

5. Anordning enligt något av kraven 1 - 3, k ä n ~ n e t e c k n a d- av att likriktarorganen (33) innefattar en ingång (331) och en utgång (332), varvid ingången (331) är ansluten till utgången från riktfelkanalen (?a) och om- kopplingsorganen (30) innefattar en första omkopplar- ingång (301) ansluten tilluutgången från summakanalen, en andra omkopplaringång (342) ansluten till líkriktarutgången (332) samt en styringång (300) ansluten till utgångsklämman (303) hos nivåkomparatorn (30) åvgivande st rningsnärvaro- signalen, varvid nämnda omkopplingsorgan (3N) vidare har en utgång (343) ansluten till en utgângsklämma (BU) hos organet -för behandling av den nyttiga signalen och avgivande den nytti- ga signalen. 1

6. Anordning enligt krav H, kjä n n e t e e K n a d av att relativnivàkomparatorn (30) innefattar två omkopplare (305, 306) vardera med en ingângsklämma ansluten till summa- (kanalen (2b) och en utgång resp. ansluten till en integrator- *krets (307, 308), en jämförelsekrets (309) innefattande en utgångsklämma (3093) ansluten till utgången (303) från rela- tivnivåkomparatorn (30) och två ingångar (3091, 3032) anslut- ena resp. till nämnda integratorkretsar (307, 308), varvid nämnda omkopplare (305, 306) innefattar en styringång (3051, 3061) mottagande en styrsignal svarande dels mot ett málföns- ter (Fc) och dels ett störningsfönster (Fb) alstrade av radarns fjärrmätkretsar.

7. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att vinkelföljarstyrkretsen (31) innefattar en omkopplare- anordning (3lU) innefattande en styringâng (3101) ansluten till ingången (312) hos vinkelföljarstyrkretsen (31) och en omkopp- laringång ansluten till ingången (311) hos vinkelföljarstvr- kretsen (31), en integrator (315) med en ingång ansluten till omkopplarutgången från omkopplaranordninnen (3lH) och en ut- gång ansluten till utgången (313) från vinkelföljarstyrkretsen '(31) avgivande en styrsignal proporticnell mot den signal som avgives av riktfelkanalen.

8. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda likriktarorgan (33) utgöres av en dubbelalternerande likriktaranordning. ”W-i-La fi' _ .m- 7806826-93 3 1%

9. Anordning enligt krav 8, kiä n n e t e c k n a d av att nämnda likriktaranordníng innefattar två operationsför- stärkare (333, 33H) vardera med en utgång, en positiv ingång och en negativ ingång, varvid utgången från en första förstär- kare (333) å ena sidan är återkopplad medelst en diod (335) till den negativa ingången hos_nämnda förstärkare och dels till den negativa ingången hos den andra förstärlaren (33%) med hjälp av en diod (336) i serie med ett motstånd (337), varvid dioderna (335, 336) är anslutna i en kedja med samma genomgånge- ,riktning och kedjan av nämnda dioder är matad av ett motstånd (3331), varvid den negativa ingången hos den andra förstärkaren (33H) är ansluten över ett motstånd (338), dels till klämman .(331) hos likriktarorganen (33) och dels genom en återkopp- lingskrets bildad av ett motstånd (33Hl) parallellt med en kondensator (33k2), till utgången från den andra förstärkaren (334), varvid nämnda utgång från den andra förstärkaren (33U) är ansluten till utgångsklämman (332) från likriktarorganen ((33) och den positiva ingången till förstärkarna.(333, 333) är förbunden med referensspänningen hos anordningen över ett mot- fstând (3333) resp. ett annat motstånd (339), samt den negativa Lingången till nämnda första förstärkare (333) är ansluten till klämman (331) hos likriktarorganen över ett motstånd (3332).

10. Anordning enligt något av krav l ~ 5, k 3 n n e - it e c k n a d av att nämnda organ för behandling av den nytti- ga signalen innefattar en krets (35) för detektering av stör- - ningsnärvaron innefattande en första ingång (351), en andra -ingång (352) och två utgångar (358a, 358b), varvid nämnda förs- :ta ingång (351) är ansluten till utgången (332) från likriktar- organen (33) och mottager den nyttiga signalen och nämnda andra ingång (352) är ansluten till en ingângsklämma (BS) hos signal~ ibehandlingsorganen, som mottager en styrsignal svarande mot i_målfönstret (Fc), som avgives av radarns ffiärrmätkretsar, omkopp- lingsorgan (SH) innefattande en första cmkopplingsingång (3Ul) .ansluten till utgången från summakanalen (?a), en andra omkopp- _lingsingång (342) ansluten till utgången (332) från likriktar- organen, två styringångar (34Ua, 3UUb) och en utgång (343) ansluten till en utgång (BR) hos signalbehandlingsorganen, varvid de båda nämnda styringångarna (3HHa, âuub) resp. är an- slutna till utgångarna (358a, 358b) från kretsen (35) för de- atektering av*störningsnärvaro och mottager en störningsnär- www .f,=,f\, _ ' I ' \““fT+__.fLÉTåëÉÅQf 15 7806826-9 varologíksignal. I

11. ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda krets (35) för störningsnärvarodeFektering inne- fattar en omkopplare (353) med en omkopplingsingângsklämma, en omkopplingsutgångsklämma och en styrklämma, varvid omkopp- lingsingångsklämman är ansluten till nämnda första ingångskläm- ma (351) hos kretsen (35) och nämnda andra ingångsklämma är ansluten till nämnda andra ingångsklämma (352) hos kretsen (35), en toppvärdesbestämningskrets bildad av en diod (35h) ansluten av en avkopplingskondensator (355) till anordningens referens- spänning med den gemensamma punkten mellan kondensatorn (355) och dioden (354) ansluten till en förstärkare (355), och en komparatorvippa (357) med en ingång ansluten till utgången från förstärkaren (356) och tvâ komplementutgângar anslutna resp. till utgângsklämmorna (358a, 3S8b) hos kretsen (35) för störningsnärvarodetektering.

12. Anordningfeñligtfkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda omkopplingsorgan (SH) innefattar två omkopplare (346, 347) vardera med en styringångsklämma, en omkopplings- ingångsklämma och en cmkopplingsutgångsklämma, varvid omkopp- lingsingångsklämmorna resp. är anslutna till ingàngsklämmorna (3hl, 342) för omkopplingsorganen (3H) och styringångsklämmor- na för nämnda omkopplare är resp. anslutna till styringångs- klämmorna (34Ua, 3HHb) hos omkopplingsorganen (34), och om- kopplingsutgångsklämmorna hos nämnda omkopplare är anslutna *till utgångsklämman (3H3) hos omkopplingsorganen (3U). .I-ñ, MABQÛRo çpäg fi o :W 75, '».='1 »Ä r Ä