SE441470B - Drivrem - Google Patents

Description

7906830-0 10 15 20 25 30 35 2 hängning" vid centrum av en rem vid en fixerad total spänning och böjningsradie runt en remskiva, och denna nedhängning är ungefär proportionell mot bandbredden i kubik.

Tidigare lösningar av problemet att åstadkomma tvärstyvhet hos remmar för variabel hastighet har lösts genom att man fastklämt individuella V-block på en flat drivrem. Exempel på sådana lösningar återfinnes i US- patenten 2 387 183 och 2 638 007. Dessa patent visar en flat remkonstruktion för en lastupptagande remsektion, varvid ett dragspänningsupptagande element är inbäddat i ett elastmaterial, och i ena fallet finns tvärribbor på remmens radiellt inre sida för ingrepp med fastklämda V-block. I båda fallen har V-blocken individuellt fast- klämts på bandet med hjälp av gängade fästdon och ett övre balkelement. Ett problem med V-block av fastkläm- ningstyp är, att balkelementen, som klämmer fast den flata, lastupptagande remsektionen, är inbördes förbundna med fästdon, vilket ger en böjlig struktur med oförmåga att väsentligen likformigt fördela draglaster tvärs V-blockens drivytor.

En annan lösning av problemet med tvärstyvhet hos remmar för variabla hastigheter är att inbädda en metal- lisk tvärarmering, som sträcker sig under dragelementet och längs remmens drivande V-sidor. Ett sådant arrangemang visas i US-patentet 2 189 049 och tjänar som hjälpmedel för att sammanfoga bandändarna och tjänar inte till att förbättra remmens lastupptagningsförmåga. Remmen med ett balkelement enbart under den lastupptagande sektionen har sålunda en mycket låg förmåga att överföra - drivkraft och vridmoment (dvs p g a att V-sidoelementen icke har något tvärstöd ovanför den lastupptagande sek- tionen).

Ett ytterligare exempel på känd teknik återfinnes i den amerikanska patentskriften 2 406 253, som anger det övre balkelementet, vilket är förbundet med diagonalsido~ element. Remmen har ett nedre balkelement, som är direkt förbundet med det övre balkelementet med hjälp av gängade 10 15 20 25 30 35 7905830-o 3 fästorgan. De nedre och övre balkelementen sammanklämmer det dragupptagande elementet och bildar en böjlig struk- tur, som inte är lämplig för användningsändamål, där hög dragupptagningsförmåga krävs hos bandet. Armerings- strukturen är fri att böja sig genom att det kan före- komma relativglidningsrörelse vid vertikalväggarna, eftersom det nedre balkelementet inte är direkt förbundet med diagonalsidoelementen.

Ett vanligt lastfördelningsproblem hos den nu aktuel- la typen av remmar är antingen att V-blockens diagonal- sidor icke är armerade med ett kontinuerligt element eller, när ett kontinuerligt armeringselement för V-sidan finnes, detta är arrangerat som ett vid ena änden frihängan- de balkelement. I båda fallen erhålles en olikformig lastfördelning över V-sidorna, vilket orsakar upprepad gungning hos V-blocken. Gungningen leder vanligtvis till alltför tidigt brott pá fästdonen eller till en väsentlig sänkning av remmens lastbärningsförmåga.

Ett vanligt uttryck, som utnyttjas inom drivremsin- dustrin för att beteckna en relativ jämförelse mellan remmar, är "driveffektmultiplikator“. En rems förmåga att överföra driveffekt i ett drivsystem pâverkas av remmens hastighet och remskivornas diameter. En ökning av remski- vans diameter med 35% leder t ex ofta till en dubblering av en rems effektöverföringsförmåga för en given livslängd.

En svag förbättring av lastöverföringsförmågan eller för- mågan att överföra effekt/vridmoment har en enorm inver- kan på remmens livslängd. Detta är orsaken till att den verkliga indikationen pà en förbättring av en rem är hur mycket större effekt/vridmoment som kan överföras vid sam- ma livslängd hos drivremmen. Förhållandet mellan provad remeffekt och ett effekttal, som beräknats för en proto- typrem (vid en given skivdiameter, givet varvtal och given remlivslängd) betecknas såsom "driveffektmultiplikatorn".

Om man använder denna definition och utnyttjar år 1968 Såsom utgångsår med index 1,0, skulle de för variabla hastigheter avsedda remmarna ha ungegär följande drivef- 10 15 20 25 30 35 7906830-0 4 fektmultiplikator under de angivna åren, nämligen l943 = 0,6, 1948 = 0,8, 1958 = 0,8, 1968 = 1,0 och 1978 = 1,6.

Det blir allt svårare att dubblera driveffektmultiplikatorn 1 för nutidens remmar, eftersom successiva dubbleringar av egenskaperna för varje förbättrad prototyprem medför en exponentiell kurva hos remmens förmåga eller kapacitet.

Det har tagit ca 35 år för att uppnå driveffektmultiplika- torn 1,6.

De med block försedda remmar, som har framställts ge- nom fastklämning av V-block pâ en flat rem, synes ha en något begränsad effektöverföringsförmåga (t ex en driv- effektmultiplikator av 0,8), kanske på grund av att fast- klämningsarrangemangen har i den flata remmen orsakat spän- ningskoncentrationer, som leder till förtidsbrott, efter- som den flata remmen utsättes för cyklisk böjning, när den arbetar runt de tillhörande och infângande remskivorna.

En för variabel hastighet avsedd rem, som har en armering under dragelementet, t ex enligt US-patentet 2 189 049, har också dåliga egenskaper (t ex en driveffektmultiplika- tor av 0,2) på grund av arrangemanget med fastklämning och skarvning. 7 Teknologin har förbättrat de för variabel hastighet avsedda remmarnas förmåga till överföring av effekt och VIidm0meDt ( t ex driveffektmultiplikatorn 1,6). Dagens remmar med hög kraftöverföringsförmåga har i typiska fall ett ändlöst lindat dragspänningsupptagande element, som är inlagt mellan en överkordsektion och en underkordsek- tion, som har ett inbäddat fiber- eller ett flertal la- minerade tygskikt, som ökar remmarnas tvärstyvhet. Det må Påpekäsl att moderna remmar har en förmåga att över- föra drivkraft/vridmoment, som är ca 2,0 ggr motsvarande förmåga hos äldre typer av remmar med V-block.

Det gemensamma problemet med alla typerna av remmar för variabel hastighet (dvs remmar med block, remmar med under korden inbäddad armering och moderna remmar med orienterade textilarmeringar) är att deras uppträdande eller kapacitet, uttryckt såsom driveffektmultiplikatorn 10 15 20 25 30 7906830-0 5 inte är högre än 1,6 för moderna drivremmar, baserat på 12,5 hk vid 1750 r/m och 2 drivskivor med diametern 10,7 cm (4,75 tum) för delningslinjen under 100 h.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en drivrem av förbättrad V~blocktyp, varvid remkonstruktionen och framställningssättet kan selektivt väljas för att ge en förbättrad rem, som uttryckt såsom driveffektmultiplikator har förbättrats från nuvarande remmar med multiplikatorn 1,6 till ett värde av 2,0 eller mera.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en rem av V-blocktyp och med en förbättrad ar- mering, som icke är beroende av fastklämning eller av ett flertal fästorgan för fastgöring vid en flat rem. Detta ändamål inbegriper även inbäddning av åtminstone delar av armeringen i ett polymermaterial, som bildar V-blockens V-sidor och friktionsdrivytor.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad, av flat remtyp varande lastbärningssektion för användning i en V-blockrem för att ge förbättrad funk- tion och en utformning, som förenklar framställningen av remmen.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt att framställa en V-blockrem, vid vilket en flat rem vulkas och formas samtidigt med vulkningen och form- ningen av de individuella V-blocken.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås, om den inledningsvis angivna drivremmen utformas så, att även det andra balkelementet hos varje armeringsele- ment är stelt förbundet med sidopartierna, att armerings- elementen består av två stycken, som kan sammanfogas och som omsluter den lastupptagande sektionen, att den lastupptagande sektionen på sina övre och undre flata sidor har ribbor, som ingriper med balkelementen hos armoringselementen och att åtminstone de snedställda sidopartierna är inbäddade j ett polymeitäckukiki, som bildar friktionsdrivytan. ]0 15 20 25 30 35 7906830-0 6 Uppfinningen åstadkommer också ett sätt att framställa den ovannämnda drivremmen, viz vilket sätt en 1astupptagan~ de sektion av flat polymerremfyp framställes och ett flertal V-block fastsättes på denna lastupptagande sektion, varvid varje V-block har radicllt övre och undre balkele- ment, som sträcker sig tvärs not nämnda lastupptagande sektion. Enligt uppfinningen kännetecknas framställnings~ sättet därav, att i den lastuyptagande sektionen ingående polymermaterial mjukgöres, ati delar av den såsom en flat rom utformade, 1astuppta mellan de på avstånd från varandra belägna V-blocken medelst ett formelement för aft bringa polymermaterial att flyta från närheten av foznelementet mot angränsande V-block, att i tvärriktningen orienterade ribbor bildas av det genom flytning förflyttade polymermaterialet och bringas i inrepp med de öxre och nedre balkelementen, och att polymermaterialet vulkas eller sintras.

En fördel med uppfinningen är att den åstadkommer en för varierande hastigheter avsedd rem, som har förmåga att arbeta i remskivor vid driveffcktmultiplikatorer av 2,9, vilket är minst 1,8 ggr nivån 'ör existerande remmar (dvs en toppbredd av 44,5 mm, 300 s doväggar, 120,7 mm delnings~ diameter hos remskivorna, 1750 r/m, 21 hk).

Dessa och andra ändamål f amgår av den efterföljande beskrivningen under hänvisning till de bifogade ritníngarna.

Fig l visar en isometrisk del y av ett parti av en rem en- ligt uppfinningen.

Fig 2 visar en perspektivvy m-d komponenterna isärförda och visar denna rem undfr framställningsförloppet.

Fig 3 visar en isometrisk vy v ett alternativt armerings- element.

Fig 4 visar en isometrisk vy av ännu ett alternativt arme- ringselement.

Fig 5 visar en isometrisk vy av ett annat armeringselement.

Fig 6 visar en sektion längs linjen 6~6 i fig 2 och visar dessutom en del av en öppen vulkform.

Fig 7 Visar en sektion längs linjen 7-7 i fig l och visar dessutom en del av en sluten form. 10 15 20 25 30 7906830-0 7 Fig 8 visar samma vy som fig 7 utan formen och visar en tvärsektion genom ett V-block med en modifierad ar- mering.

Fig 9 visar en vy i motsvarighet till fig 8 och visar den i fig 3 åskådliggjorda armeringen inbäddad i ett V-block.

Fig 10 visar en sektion längs linjen 10-10 i fig l och visar hur armeringen inriktas.

Pâ ritningarna visas en drivrem 10 av den typ, som har V-block och är avsedd för varierande hastigheter. Ett fler- tal V-block 12 är anbringade på avstånd från varandra och har motstáende, drivande friktionsytor 14, 16 på blockens motstående V-sidor. Dessa block är fastsatta på en last- upptagande eller -bärande remsektion 18, som är formad vä- sentligen som en flat drivrem och som företrädesvis har ett flertal i tvärriktningen orienterade ribbor 20 eller tän- der, vilka är utformade på remmens inre yta 22 och yttre yta 24. Företrädesvis är blocken utformade i ett stycke med den lastupptagande remsektionen 18. En armering 26, som kan vara bildad av två delar 28, 30, är som visas vid 32 inbäddad i varje block och omgiver och stödjer den lastupptagande remsektionen. Det förmodas, att det förbätt- rade remuppträdande, som uppnås genom uppfinningen, kan tillskrivas en synergistisk verkan mellan 1) V-blockarme- ringen 26 och dess inbäddning vid 32 nära drivytdelarna 14, 16 hos varje polymerblock 12, 2) utformningen och kon- struktionen av den väsentligen flata, lastupptagande rem- sektionen 18 och 3) sättet att tillverka remmen. ꧧERINGEN Fig 2-5 och 8 visar exempel på armeringar enligt fö- religgande uppfinning. Armeringselementen 28, 30, 34, 36 i fig 2-5 är väsentligen U-formade och hermafroditiska, så att två åt motriktade håll orienterade element (t ex elementen 28, 30) omger den väsentligen flata lastuppta- gande sektionen och bildar en komplett armcring 26. Pig 5 visar också en i två delar utformad armering med ett U-format element 38 och ett balkformat element 40. Ett gemensamt drag för alla armeringarna i sitt på den last- 10 15 20 25 30 35 7906830-0 8 upptagande sektionen monterade tillstånd är den övre och den nedre balken 42 resp 44, ändelementen, som bildar en diagonal 46 med balkelementen; den fullständiga inneslut- ningen av den lastupptagande sektionen (fig l, 2), och den bidragande armeringssamverkan mellan de övre och ned- re balkelementen och diagonalsidoelementen 46 under bil- dande av en väsentligen styv struktur. Ett annat gemensamt drag för de visade armeringarna är, att de icke klämmer samman den lastupptagande sektionen och ej heller bildar spänningskoncentrationer i denna.

I fig 2 visas ett väsentligen plant och väsentligen U-format armeringselement 28, 30, vilket har väsentligen parallella skänkeldelar, som befinner sig på avstånd från varandra och bildar de övre och nedre balkelementen 42, 44, varvid en slits 48 finnes för mottagning av remmens lastupptagande sektion. De parallella balkelementen har samma utsträckning eller utskjuter frigängande från dia- gonalsidoelementet 46, som har en ytterdel, vilken bildar en vinkel A av företrädesvis ca 8-300 mot det övre balk- elementet. Det föredrages också, att avståndet mellan de övre balkelementen är justerat väsentligen kring mitt- punkten 50 hos diagonalsidoelementet, varvid ändamålet med ett sådant arrangemang beskrives närmare i det föl- jande. Diagonalsidoelementet är insatt mellan de övre och nedre balkelementen för att bilda en inbyggd balk (dvs sidoelementets ändar inbygges i de övre och nedre balkarna), som kan överföra vridmoment till de övre och undre balkelementen. Detta gör det möjligt att uppnå en väsentligen likformig belastning över ytan hos diagonal- sidoelementet och att upprätthålla ett centrumtryck från en remskiva till en punkt nära ekvatorialplanet (dvs del- ningslinjen) hos ett dragspänningselement 54. Diagonal- armeringen hos fig 2-4 har inneboende, inbyggda ändar, medan armeringen i fig 5 utnyttjar en mekanisk hoplâs- ning eller svetsning för att ge denna inbyggda detalj.

Diagonalsidan kan vara avsmalnande för att ha välvda kantpartier eller vara avsmalnande och tillbakabockad för att bilda en väsentligen flat sida med en yta 56, som lig- 10 15 20 25 30 35 7906830-0 9 ger väsentligen vinkelrätt mot planet för de övre och nedre balkelementen. När de båda elementen sammanfogas, kommer de vinklade ändarna 58, 60 hos balkelementen att stöta mot sidorna 56 och ge stöd åt dessa. Sidorna kan va- ra ytterligare bockade vid 57 för att bilda en mera sym- metrisk sida.

En fena 62 kan valfritt bringas sträcka sig ut från antingen det övre eller det nedre balkelementet för att tjänstgöra såsom en hjälp vid kylning av remmen. Fenan kan valfritt inbegripa kamytor 64, som underlättar inrikt- ningen av armeringen i sitt inbäddade läge i bandet. Det- ta särdrag beskrives i samband med beskrivningen av till- verkningsförfarandet.

Företrädesvis har de mot varandra vända sidorna hos de övre och nedre balkelementen välvda kantpartier 66, så att de välvda kanterna, när de båda U-formade armeringarna föres runt lastbärningssektionen från ömse håll, kommer att avgränsa ribbmottagande kanaler 68 (fig 6-8).

När U-formade element av ovan beskriven utformning utnyttjas, föredrages att elementen är hermafroditiskt ut- formade för att ha organ för mottagning och sammanföring av skänkeldelarna hos de åt motstâende håll riktade arme- ringarna. Såsom Visas i fig 3 kan de för hopföring avsed- da organen ha formen av hål 69 och utskott 70, som är ut- formade på balkelementen. Ett annat hopskjutningsorgan vi- sas i fig 2 och 4, där öppningar 72 finnes hos sidoelemen- ten för mottagning av tappdelar 74 på de parallella balk- elementen.

Valfritt kan de U-formade armeringselementen ha ett hoplåsningsarrangemang, som visas mera speciellt i fig 2.

En flik 76 sträcker sig ut från sidoelementet och, efter sammanföringen kring den väsentligen flata remmen eller dragsektionen, böjes denna flik 76 runt ett utskott 78 på det nedre balkelementet hos den på andra håll riktade armeringsdelen.

När det U-formade elementet enligt fig 5 utnyttjas föredrages också, att de övre och nedre balkelementen har en ränna 68 för mottagning av ribborna hos den belast- 10 15 20 30 35 7906830-0 10 ningsupptagande sektionen. Det övre balkelementet snäppes_ på plats, så att en tunga 80 hos detta övre balkelement sträcker sig in i ett låsspår 82 hos det U-formiga ele- mentet.

Hopmonterade element bildar en styv armering, som ger gott tvärstöd åt en lastupptagande, som en flat rem utformade sektionen utan behov av fastklämning. Den för- bättrade, runtomgâende uppstödningen av den lastuppta- gande sektionen upprättas emellertid med hjälp av meka- niska lås (fig 2) eller genom sammansvetsning av styckena vid önskade punkter 84. Oavsett vilket som är fallet, kom- 4 lastuppta- stöd med ett mer den slutliga armeringen att helt omge den gande sektionen och ge denna ett runtomgående minimum av klämningsverkan.

Balkelementen är dimensionerade för att motstå de kraf- ter, som en remskiva utsätter dem för, när remmen användes.

Sådana metoder som prägling av balkelementen 86 eller spri- dare 88 är metoder som kan utnyttjas för att ge extra styr- ka genom ökning av tröghetsareorna (fig 8). Armeringen kan utskäras av något lämpligt material med hög modul, t ex metall såsom stål, aluminium eller liknande eller av plast- material med hög modul. Det viktiga är att armeringarna omgiver den lastupptagande sektionen och tjänstgör såsom en integrerad del, som ger ett allsidigt stöd åt den fla- ta, lastupptagande sektionen.

LASTUPPTAGANDE SEKTION Den lastupptagande sektionen har ursprungligen fram- ställts i form av en flat rem för att inkludera ett för *flata remmar använt, spirallindat dragelement 54, som är inlagt mellan väsentligen lika tjocka överkord- och under- kordskikt 90 resp 92. Företrädesvis har underkord- och över- kordskikten symmetrisk skiktuppbyggnad relativt dragspän- ningselementet. överkord- och underkordskikten inbegriper ett vulkbart eller sintringshart polymermaterial, som fö- reträdesvis har inbäddade armeringar. Exempel på sådana polymormaterial inbegriper natur- och syntetgummi, ureta-' ner och liknande och termoplastmaterial såsom polyester- material och vissa uretaner. Under formningsoperationen 10 15 25 30 35 7906830-0 11 kommer såväl de termoplastiska som de termosintrade po- lymererna att övergå i ett plastiskt tillstånd och ansluta sig till formens formhålrum. Överkord- och underkordskik- ten kan inbegripa en lastöverförande fiberarmering, t ex diskontinaerliga fibrer (dvs naturligt uppträdande fibrer såsom cellulosa eller syntetfibrer såsom nylon etc); eller mera föredraget ett eller två skikt av vävt material 94, 96, som är placerade nära periferiytorna hos den lastupp- tagande sektionen. När tyger av rätvinkligt vävd typ ut- nyttjas, kan tygskikten orienteras snett i förhållande till det ändlösa elementet för att underlätta böjningen av det- ta. Sträckbart tyg kan också utnyttjas. Ett flertal på av- stånd från varandra belägna ribbor 20 sträcker sig tvärs över den lastupptagande sektionen och ingriper med arme- ringen (fig 7-9). Ribborna kan ha formen av en serie vå- gor eller utskott, varvid det armerande tyget också bildar vågor, vilka sammanfaller med vågdelningen hos över- och underkordskikten. Vågorna bildas under formgivningsproces- sen, när det polymera materialet föreligger i ett plastiskt flytande tillstånd. Det ändlöst lindade dragelementet bil- dar ett ekvatorialplan, varvid balkelementen sträcker sig väsentligen vinkelrätt mot detta ekvatorialplan och på öm- se sidor om detta. Vågorna eller ribborna 20 skjuter in i mellanrummet mellan eller kanalerna 68 hos armeringsele- mentet eller utskjuter på endera sidan av armeringen (fig 9) och omväxlande med denna.

FRAMSTÄLLIJ INGSFÖ RFARANDE En flat rem konstrueras på känt sätt, t ex genom att flera successiva materialskikt anbringas på en rembyggnads- trumma för att bilda överkordskiktet 92, varefter följer påföring av kord för bildande av ett dragelement 54 och slutligen pâföring av ytterligare skikt ovanpå kordskiktet 54 för att bilda ett överkordskikt 90. Den uppbyggda hylsan skäres i önskade bredder för att bilda enskilda flata rem- mar. Den flata remmens tjocklek väljes företrädesvis så, att den är lika med eller något större än vidden hos den slits 48, som hjälper till att lokalisera armeringen. Arme- ringarna orienteras i tvärriktningon relativt rommen och 10 15 20 25 30 35 7906830-0 12 fastlåses företrädesvis på denra t ex genom svetsning, böjning av flikar, hopkilning Polymermaterial 98 placeras åtminstone på diagonal- sidodelarna hos armeringen för att bilda sidorna på ban- det. Företrädesvis har vartdera V-blocket en armering 100, t ex av textilväv eller av en óispersion av däri fördelade, diskontinuerliga fibrer. Remsoz av polymermaterialet 102, 104 kan anbringas över topp- och bottenytorna av den ännu icke vulkade eller sintrade renmen.

En del av remmen placeras (fig 6) i en öppen forms formhålrum med flera V-blockupptagningsutrymmen, varvid denna form har parallella utskott 106, 108, vilka sträcker sig i remmens tvärriktning mellan de på varandra följande blocken. Utrymmet mellan utskotten hos de övre och nedre formhåligheterna i formens slutna läge är företrädesvis mindre än tjockleken hos den flata remmen. När formen slu- tes, hoptryckes remmen medelst utskotten, och polymer bringas flyta vid utskotten ock in i armeringens kanaler 68 eller på ömse sidor om armeringen (fig 9), varvid bildas vågor, ribbor eller tänder för ingrepp med armeringen.

En del av formen ingriper med lamytorna 64 hos fenan 62 (fig 10) och inriktar armeringen. Värme tillföres för att vulka bandet, om värmevulkbara material utnyttjas, eller1mk- Såkfln Värme initialt matas till formen och kan formen sval- na för att åstadkomma en sammarsintring av materialen, om det gäller termoplastmaterial. Såsom uttrycket "vulkas" eller "sintras“ utnyttjas här, avser det att omfatta vilken- dera av situationen som helst. I båda fallen kommer den väsentligen flata remmen att fcrmgivas till en lastuppta- gande sektion med ett flertal ivärgående ribbor för ingrepp med armeringen.

ANVÄNDN: :gg Remmens uppträdande kan stegvis påverkas genom val av olika drag hos uppfinningen. De drag, som stegvis på- verkar uppträdandet, är t ex kylfenor, runda ytor hos balk- elementet, kanal hos balkeleme1Let, välvda ytor vid V-si- dorna, inbördes hoplåsta balkelement för bildande av en sammanhängande armeringsenhet, generellt flata sidoele- 10 15 20 25 30 35 7906830-0 13 ment, som är vinkelräta mot balzelementens plan, och na- turligtvis olika material, vilk: kan väljas för dragele- ment och polymerer för friktiorsdrivytor och för den av flat remtyp varande lastupptagaxde sektionen.

För att ge ett exempel på lppfinningen konstruerades en rem med de särdrag, som ger nögre funktionsduglighet och bättre uppträdande under utnyttjande av konstruktionen enligt fig l. Konstruktionsdetaljerna är toppbredd = 49,9 aramidfibrer, po- 1189 mm, mm, tjocklek = 22,9 mm, dragelenent = 3o°, längd = antal neopren, V-vinkel = 89.

Remmen utsattes för följande provförhållanden under en tidrymd av 100 h: Remskivans delningsdiameter = 120 mm, varvtalet = 1750 r/m, effekttillförseln = 32 hk.

När denna rem jämföres med de ovan nämnda remmarna kan man konstatera, att en driveffektmultiplikator av minst 2 uppnås (dvs 32:l2,5 = 2,56).

Under driften överföres friktionskrafter från driv- lymer = block skivan till friktionsytorna på V-blocken. Krafter från friktionsdrivytorna överföres till den partiellt inbädda- de armeringen och sedan till ribborna eller vågorna på öm- se sidor om den lastupptagande sektionen. Armeringens bal- kar vid ytan av den lastupptagande sektionen hjälper till att fördela krafterna över dragspänningselementet på den- nas radiellt inre och yttre sidor utan att orsaka någon höggradig spänningskoncentration i dragelementet. Höga spänningskoncentrationer till följd av fastklämning und- vikes också, eftersom armeringsblocken icke behöver fast- klämmas på den lastupptagande sektionen. Eventuella spän- ningar, som kan ha tillförts medelst armeringen under tillverkningsförloppet enligt uppfinningen, avlastas när remmen föreligger i plastiskt flytande tillstånd under sintringen eller vulkningen. För att belysa att fastkläm- ning icke erfordras och dessutom i huvudsak icke förekom- mer, byggdes en för provning avsedd rem, som liknade den i fig 2 visade remmen, varvid ett tetrafluoretenplast- skikt insattes mellan V~blocken och den lastbärande sek- tionen, så att någon förankring mellan blocken och den 10 15 20 25 30 35 7906830-0 14 lastupptagande sektionen ej skulle uppstå. Den sålunda tillverkade, för provningsändamål avsedda remmen arbe- tade pâ tillfredsställande sätt och kunde överföra 32 hk vid de ovan angivna provförhållandena.

Ett framträdande drag hos uppfinningen, vilket bi- drager till en förbättring av remmens uppträdande, är att dragelementet hålles i ett väsentligen platt ekvatorial- 'plan under remmens framställning och användning. Under framställningsförloppet är formens utskjutande element väsentligen parallella med varandra och tjänar till att hindra dragelementet från att röra sig ut från sitt ekva- ~torialplan, när polymermaterialet föreligger i plastiskt tillstånd. Den inbäddade armeringen eller V-armeringen hindrar på liknande sätt det spiralformigt lindade drag- elementet från att röra sig, när formen slutes och tryck Ii den under vulkning varande polymergrundmassan ger en viss flytning hos polymermaterialet. Armeringen håller dragelementet i ekvatorialplanet under remmens drift.

Det nedre balkelementet håller dragelementet plant, när en rem kilar in sig i en remskivas spår. Det övre balk- elementet håller dragelementet plant och förstärker blocken, när de drages bort från en remskiva. Diagonalsidoelementet med sina inbyggda ändar kommer att belastas väsentligen jämnt och fördelar remskivekraften till de övre och nedre balkelementen.

YTTERLIGARE UTFÖRINGSFORMER De ovan beskrivna, föredragna utföringsformerna av- ser en i ett stycke formgiven rem och ett sätt att fram- ställa denna. Uppfinningsprinciperna kan emellertid an- vändas i en rem, som är hopmonterad av komponenter, som tillverkats var för sig. Sålunda kan den lastbärande sek- tionen ha tillverkats för sig själv för att ha formgjorda ribbor på sina radiellt inre och yttre ytor. Den lastupp- tagande sektionen har formen av en rem med tänder (eller ribbor), som är utformade i överkord- och underkordskik- ten och som kan konstrueras för att ha det utseende, som visas i de frilagda delarna i fig l. 10 15 20 25 30 35 7906830-0 15 Armeringen har placerats runt den vulkade remmen ge- nom att de båda elementen har placerats och inbördes låsts, så att det övre resp det nedre balkelementet förbindes med de diagonala sidoelementen, så att vartdera sidoele- mentot kommer att tjänstgöra såsom en inbyggd balk mellan de övre och nedre balkelementen. Arrangemanget medför dess- utom en väsentlig eliminering av fastklämningen av den lastupptagande sektionen.

Det inbäddande polymermaterialet kan formsprutas runt diagonalsidoelementen.

OLIKA ASPEKTER AV UPPFINNINGEN I en av sina aspekter ligger uppfinningen i en driv- rem, som har en lastupptagande sektion av typen väsentligen flat rem, varvid en serie block 12 är anordnade på avstånd från varandra och riktade i tvärriktningen mot samt förbund- na med denna lastupptagande sektion samt utformade av ett polymermaterial för att uppvisa motstâende V-sidor, som bildar friktionsdrivytor, varjämte drivremmen har en ar- mering 26 i varje block 12, varvid denna armering är åtmins- tone partiellt inbäddad i blocket och inbegriper övre och nedre balkelement, som är riktade tvärs mot den lastupp- tagande sektionen och anordnade på radiellt motstående si- dor av denna, varjämte armeringen uppvisar diagonalsido- element, vilka är förbundna med balkelementen och inbäd- dade i V-blocken med en sidodel invid varje friktionsdriv- yta för att stödja denna, varvid varje armering är så anordnad, att den väsentligen omger och i tvärled stödjer den lastupptagande sektionen.

I en annan av sina aspekter ligger uppfinningen i en drivrem, som har en lastupptagande sektion, som omfattar första och andra skikt, som består av väsentligen elasto- mermaterial och som omger ett lindat dragelement, och minst ett tygskikt, som är placerat i vartdera av nämnda första och andra skikt, varvid i tvärriktningen av drag- elementet sig sträckande vågor är utformade av tyget i det förstnämnda skiktet av väsentligen elastmaterial för att i fråga om delning sammanfalla med motsvarande vå- 10 15 20 25 30 35 7906830-0 16 gor hos tyget i nämnda andra skikt av väsentligen elastma- terial; varjämte drivremmen har en serie armeringar, som är riktade tvärs mot den lastupptagande sektionen och in- begriper övre och nedre balkelement, som mellan sig inne- sluter den lastupptagande sektionen och är placerade mitt emot varandra vid sammanfallande vågor, och varvid sido- element är förbundna med balkelementen på utsidan om den lastupptagande sektionen, varvid en serie block är anordna- de i tvärriktningen av den lastupptagande sektionen och är förbundna med nämnda armeringar. Härvid kan blocken va- ra formgjorda tillsammans med den lastupptagande sektionen och kan armeringarna vara åtminstone partiellt inbäddade i blocken.

I en ytterligare aspekt ligger uppfinningen i en driv- rem, som har en lastupptagande sektion, som har första I och andra, av väsentligen elastmaterial bildade skikt, som omger ett skikt av lindat dragelement, varvid minst ett lastöverförande fiberskikt är insatt i vart och ett av de nämnda första och andra elastskikten och bildar ett väsentligen vågformigt mönster tvärs mot dragelementet, varvid det vàgformade mönstreuavågor hos de båda elast- skikten pá ömse sidor om den lastupptagande sektionen sam- manfaller med varandra, varjämte drivremmen har en serie armeringar, som är placerade i tvärriktningen av den last- upptagande sektionen och som vardera har två väsentligen U-formiga element, som är riktade mot varandra och som vardera har övre och undre balkelement, vilka är placera- de vid sammanfallande vågor och omger den lastupptagande sektionen, varvid sidoelement förbinder de övre och nedre balkelementen hos varje U-format element, varvid varje armering väsentligen omger den lastupptagande sektionen, och varvid en serie formgjorda block är anordnade i tvär- riktningen av den lastupptagande sektionen, varvid åt- minstone sidoelementen av de nämnda armeringarna är i hu- vudsak inbäddade i varje block.

En ytterligare aspekt av uppfinningen ligger i en armering, som är avsedd att inbäddas i en kilrem av den 10 15 20 25 30 35 7906830-0 17 typ, som har en serie formgjorda block, vilka är förbundna med och sträcker sig i tvärriktningen av en av flat rem- typ varande lastupptagande sektion, som har ett ekvatorial- plan, varvid denna armering enligt uppfinningen omfattar på avstånd från varandra belägna övre och undre balkelement, som är frihängande förbundna med och utskjuter åt samma håll från åtminstone ett i vinkel därmed anordnat sidoele- ment, varvid balkelementen har tillräcklig längd för att sträcka sig tvärs över den lastupptagande sektionen och varvid balkelementen är anordnade på ett sådant radiellt avstånd från varandra, ett balkelementen är placerbara närmamzden lastupptagande sektionen pâ radiellt motstående sidor av denna vid ekvatorialplanet, varvid en del av balk- elementen sträcker sig i en riktning väsentligen vinkel- rätt mot ekvatorialplanet och avgränsar kamytelement, som är anordnade att inrikta balk- och sidoelementen relativt varandra i ett inbäddat läge under formgivningen av ett block.

En annan aspekt av uppfinningen ligger i en drivrem, som omfattar en lastbärande sektion, en serie på avstånd från varandra belägna V-block och en serie armeringar, varvid den lastuppbärande sektionen inbegriper ett väsent- ligen såsom ett plant band lindat dragelement, första och andra skikt av elastgrundmassa med ungefär samma tjocklek som det däremellan placerade dragelementet och med i tvär- riktningen orienterade ribbor, vilka är placerade vid ra- diellt inre och yttre ytor, samt en fiberarmering i vart- dera skiktet, och varvid de nämnda V-blocken är anordnade i tvärriktningen av den lastuppbärande sektionen och form- givna på ett sådant sätt, att de helt omgiver denna, var- vid varje block har åt motstående håll riktade V-drivytor med ytomrâden, som sträcker sig upp över och ned under dragelementets ekvatorialplan, samt varvid vardera arme- rimmalinämnda serie av armeringar har övre och undre balk- element, som riktar sig i tvärriktningen av och omger den- lastupptagande sektionen vid dennas ribbor, varvid arme- ringarna också har diagonalelement, som förbinder balk- 10 20 25 30 35 7906830-0 18 elementen och är inbäddade i varje block nära blockets V-drivytor, så att armeringarna bildar en stel struktur, som väsentligen omger den lastupptagande sektionen.

I ännu en av sina aspekter ligger uppfinningen i en drivrem av V-typ, vilken omfattar en lastupptagande sek- tion, ett flertal runt denna placerade armeringar samt ett polymermaterial, varvid den lastupptagande sektionen har utformats såsom en väsentligen flat rem och har ett fler- tal i tvärriktningen orienterade ribbor på sin radiellt inre och yttre yta och har väsentligen samma periferiella delning, varvid nämnda armeringar omger den lastupptagan- de sektionen och vardera har ett övre och ett nedre balk- element, som är anordnade i tvärriktningen av den lastupp- tagande sektionen och ingriper med en ribba på den övre resp den undre ytan av denna, varjämte vardera armeringen _har första och andra sidoelement, som är förbundna med änddelar av de övre och nedre balkelementen och som har ändpartier, vilka är inbyggda i de övre och nedre balkele- menten, varjämte polymermaterialet är anordnat vid och förbundet med varje sidoelement och bildar motstående V-ytor hos remmen. Härvid kan de övre och nedre balkele- nenüaïharännor för mottagning av de angränsande ribborna.

I ännu en av sina aspekter ligger uppfinningen i ett sätt att framställa drivremmar med V-block, varvid en ribb- flat rem bildas och förses med V-block och vid detta sätt skall man enligt uppfinningen placera armeringar på remmen, var- eller tandförsedd, vid remmens tänder eller ribbor, vid remmen omgives av armeringarna och vardera armeringen bildar radiellt övre och nedre balkelement, som sträcker sig tvärs över remmen och ingriper med ribborna eller tän- derna, och sidoelement, som sträcker sig diagonalt mellan de övre och nedre balkelementen, varvid armeringarna fästes på remmen och tillsammans med varje sidoelement bildar en inbyggd balk mellan motsvarande övre och nedre balkelement, samtidigt som väsentlig hopklämning av remmen undvikes, varjämte åtminstone varje sidoelement åtminstone partiellt inbäddas i ett polymermaterial, som pressas till motståen- de V-sidor och drivytor på V-blocken.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 7906830-0 19 PATENTKRAV

1. Drivrem med en väsentligen flat, bred lastuppta- gande sektion (18) och en serie på denna på avstånd från varandra fastsatta block (12), som har armeringselement, vilka vardera inbegriper övre och undre balkelement (42, 44), vilkas mot varandra vänóa radialsidor är vända mot den lastupptagande sekticnen, varvid det ena balk- elementet hos varje armeringselement är stelt förbun- det med snedställda sidopartier, vilka uppbär en mot- svarande friktionsdrivyta (14, 16), k ä n n e t e c k - n a d därav, att även det andra balkelementet (42, 44; 42.2, 44.2; 42.3, 44.3; 40, 44.4) hos varje arme- ringselement (28, 30; 34; 36; 38) är stelt förbundet med sidopartierna (46; 46.2; 46.3; 46.4), att arme- ringselementen (28, 30; 34; 36; 38) består av två stycken, som kan sammanfogas och som omsluter den lastupptagande sektionen (18), att den lastupptagande sektionen (18) på sina övre och undre flata sidor har ribbor (20), som ingriper med balkelementen hos armeringselementen (26) och att åtminstone de sned- ställda sidopartierna (46; 46.2; 46.3; 46.4) är in- bäddade i ett polymertäckskikt (32), som bildar frik- tionsdrivytan (14, 16).

2. Drivrem enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att vartdera armeringselementet har en väsentligen flat och väsentligen U-formig del (28, 30), som har på avstånd från varandra belägna, väsentligen parallella skänkeldelar (42, 44), vilka bildar de övre och nedre balkelementen (42, 44), som är inbördes förbundna med varandra och sträcker sig ut från ett ändelement (46), vilket har en yttersida (50), som bildar en diagonal med balkelomcnten (42, 44).

3. Drivrem enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n 0 t e c k n a d därav, n1t yttnrsidan (50) 10 15 20 25 30 35 79046830-0 20 bildar en vinkel av ca 8-30° med ett av balkelementen (42, 44). W

4. Drivrem enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att armeringselementet sig längs med och (42, 44). l, 2, 3 eller 4, de båda balkele- (26) har en fena (62), som sträcker utskjuter från ett av balkelementen _

5. Drivrem enligt patentkravet k ä n n'e t e c k n a d därav, att menten (42, 44) mellan sig avgränsar en slits (48), som är placerad väsentligen halvvägs längs nämnda yttersida (50).

6. Drivrem enlligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att armeringselementet omfattar organ (72, 74), som är anordnade på balkelemen- ten (42, 44) för att hermafroditiskt mottaga och ingripa med skänkelementet på ett annat, likadant utformat, men ät motsatta håll riktat armeringselement.

7. Drivrem enligt något av patentkraven l-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att de övre och nedre balkelementen (42, 44) är frihängande förbundna med och utskjuter åt samma håll från det i vinkel därmed ställda ändelementet (46), som har en väsentligen plan yta (50), vilken är anordnad väsentligen vinkel- rätt mot ett plan genom de frihängande balkelementen (42, 44). '

8. Drivrem enligt patentkravet 7, t e c k n a d därav, att balkelementens (42, 44) k ä n n e - mot varandra vända kanter (66) har välvda ytor.

9. Sätt att framställa en drivrem enligt något av patentkraven l-8 med fastsatta V-block, vid vilket sätt en lastupptagande sektion (l8) av flat polymer- remtyp framställes och ett flertal V-block (12) fast- sättes på denna lastupptagande sektion, varvid varje V-block (12) har radiellt övre och undre balkelement (42, 44), som sträcker sig tvärs mot nämnda lastupp- tagande sektion (18), k ä n n e t e c k n a t därav, att i den lastupptagande sektionen (18) ingående poly- 10 7906830-0 21 mermaterial mjukgöres, att delar av den såsom en flat rem utformade, lastupptagande sektionen (18) pressas mellan de på avstånd från varandra belägna V-blocken (12) medelst ett formelement (106, 108) för att bringa polymermateríal att flyta från närheten av formelemen- tet mot angränsande V-block (12), att i tvärríktningen orienterade ribbor (20) bildas av det genom flytning förflyttade polymermaterialet och bringas i ingrepp med de övre och nedre balkelementen (42, 44), och att polymermaterialet vulkas eller sintras.