SE439589B - Treningsapparat for skridskoakare - Google Patents

Description

790533?-7 en stödanordning för en skridskoåkare så att han hela ticen har ett fixerat läge i förhållande till apparaten enligt; föreliggande uppfinning.

Genom' att en skridskoåkaras fötter är direkt eller indirekt fästade vid nämnda enheter har skridskoåkaren från sitt bås möjlighet att förskjuts en- heterna ifrån utgångsläget.Víd förskjutning av nämnda enheter får skridsko- åkarens muskulatur sanna övning sam när han tar ett kfinventienellt gkär p W en is.

Varje enhet är så arrangerad att den vid sin förskjutning följer en bestämd bana, vilket åstadkommas med styrordningar av känt slag.

Den del vid vílken_skridskoåkarens fotblad är fast orienterad bibringas un- der enhetens förskjutning en vinkel, som i stort sett motsvarar den vinkel som skridskoåkarewerhåller, när han tar ett skär på en skridskois. Vrid- ningen av delen kan antingen förorsakas genom relativrörelse i förhållan- de till delen eller också kan enheten såsom sådan intaga vid sin förskjut- ning en sådan vinkel,att en relativrörelse mellan den delmid vilken fotbla- det är fäst och enheten förblir övarflödig.

Varje enhet är så konstruerad att en skridskoåkare vid förskjutning av en- heten måste övervinna en förutbestämd kraft. Denna kraft kan förorsakas av fjädrar, hydraulik ellar_på annat känt sätt. Den kraft som skall över- vinnas kan förinställas och vidare kan kraften arrangeras så att vid för- flyttning av enheten kraften ökar successivt.

Enligt ett utförande av uppfinningen kan nämnda förspända kraft åstadkommas av fjädrar. Man kan således ha ett större antal fjädrar som successivt in- kopplas för att öka träningsstyrkan hos skridskoåkarens muskulatur.

Vidare kan varje enhet vara så beskaffad att när den icke utsättas för en' förskjutning av en skridskoåkaras fot enheten automatiskt återgår till sitt ursprungsläge.

Enligt en speciell utföringsform av föreliggande uppfinning kan varje enhet löpa i ett horisontalplan, vilket innebär att den del vid vilken skridsko- åkarens fot är fäst måste utföra en relativrörelse relativt den förskjut- na enheten. Detta kan åstadkommas därigenom att den dal vid vilken skrid- skoåkarens fot är fäst får följa en bana som är sned i förhållande till den bana som enheten följer. Vid en dylik konstruktion kan man ordna med en eller flera fjädrar mellan enheten och tillhörande del, vilket innebär att Kf.. v j Poen eoauw W 3 7905337-7 vid rörelse av enheten tillhörande del får en relativrörelse i förhållande fin enheten samtidigt som en eller flera fjädrar spännes- .som samverkar mellan tillhörande del och enhet.

Ytterligare kännetecken gällande för föreliggande uppfinning framgår av efterföljande patantkrav.

Ett utföringsexempel av föreliggande uppfinning kommer närmare att beskrivas i samband med bifogade fem ritningar, där Fíg. 1 visar en träningsapparat enligt föreliggande upp- finning, där Fíg. 2 visar träningsapparaten enligt Fig. 1 under träning med en skridskoåkare, där Fig. -3 visar en del för förankring av en skridskoåkares högra fot, där Fíg. 4 visar en enhet sedd uppifrån, där Fig. 5 visar en enhet_för vänster fot försedd med del för förankring av en skridskoâkares fot, där Fíg. 6 visar den vänstra delen av träningeapparaten enligt Fíg. 1 mer i detalj, så att såväl förskjutbar enhet som del rörlig relativt den förskjutbara enheten klart och tydligt framgår och där Fíg. 7 visar samma enhet som Fig. 6 man där den kraft som en skridskoåkare har att övervinna med sitt högra ben alstras på hydraulisk väg.

I figurerna visas en träningsapparat 1, som vid sin centrala del har ett stativ 2, som bíldas'av tvâ U-formiga byglar 3 och 5, som är parallella med varandra och vara ben pekar rakt upp. De fria benändarna är upptill för- sedda med var ein tvärvägg 4 och 6. De två på avstånd belägna byglarna sammanhållas av tvärstag eller förbindelsestag 7,B,9 och 10. Statívet har en bredd som är lagom för placering av en ekridekoâkare och i etativeta botten är två stycken enheter eller vagnar 19 och 20 placerade. Varje vagn har en del'eller fotplatta 21 resp 22. Vagnen 19 med fotplattan 21 är rör- lig åt höger längs ett styrsistem 10A och vagnen 20 med fotplatta 22 är rör- lig åt vänster med hjälp av ett vänsterbeläget styrsystem 10B¿ Båda 7905337-7 styrsystemen 10A och 1DB är transversellt anordnade i förhållande till fot- plattorna 21 och 22. Det högra styrsystemet 10A består av två stycken rek- tangulära ramar 11 och 12 som är horisontellt anordnade.Ramarnas ena vänstra vertikala delar slutar vid stativets centrum.Insidorna till ramarnas 11 och 12 längseidor är avsedda för anliggning av hjul tillhörande vagnen 19.Av fig 4 framgår klart och tydligt att vagnen 19 har fyra hjul 23,24,25 och 26 som ligger an mot de längsgående delarna till ramarna 11 och 12. För att vagnen 19 inte skall förskjutas i sidled är vagnen försedd med fyra hjul 3Ü,31,32 och 33,som ligger an mot ramarnes insidor och då till den övre delen av de längsgående ramdelarna. De båda ramarna 11 och 12 har ett horisontellt läge så att vagnen 19 förskjuts i ren horisontal led. Vid sidan av vardera av ra- marna 11 och 12 är två ramar 13 och 14 anordnade.Dessa ramar skiljer sig ifrån ramarna 11 och 12 därigenom att den övre ramdelen till varje ram sluttar uti- från och in. Var och en av de övre ramdelarnas ovansida utgör anliggringsyta för två hjul,varav det ena är synligt i Fig 5 och har hänvisningsbeteckning- en 35.Hjulet är fäst vid fotplattan 21,som är lagrad medelst ett gångjärn 34 vid vagnen 19.Detta innebär att vid förskjutning åt höger av vagnen 19 kommer fotplattan 21 att röra sig relativt vagnen 19 och under rörelsen kommer fot- plattan att få en sådan vinkel som motsvarar den vinkel som fäst fot skulla _få när foten tar ett skär med en skridsko.

Det vänstra styrsystemet 1DB är uppbyggt på exakt samma sätt som det högra styrsystemet 10A och vagnen 20 jämte fotplattan 22 förekjutes på exakt sam- ma sätt som vagnen 19 och fotplattan 21. Det vänstra styrsystemet består av två styrramar 15 och 16 för vagnen 20 och två styrarmar 17 och 18 för fot- plattan 22.

I Fig 3 visas hur höger fot till en skridskoåkare 64 är fäst vid fotplattan 22 med hjälp av två fästanordningar 62 och 63 som håller fast skridskoåkarens 64 fot 61.I Fig 5 visas vidare skridskoåkarens 64 vänstra sko 4D,som är fäst med en fästanordning 41 vid fotplattan 21.Hjulen 25 och 26 till vagnen 19 lö- per mellan ramens 12 längsgående överdel och underdel som har givits hänvis- ningsbeteckningarna 27 och 2B.Vagnen 19 är också försedd med ett steg 37,vid vilken ene delen av en fjäder är fäst.Den andra delen av fjädern har en speci- ell fästögla,som kan fästas vid den högra delen av fotplattan vid en tapp 39.

Fotplattan 21 har dessutom ett hjul 35 som löper på ramens 13 ovansida och är i sin vänstra ände försedd med ett gångjärn. Av detta framgår att vid för- skjutning av vagnen 19 åt höger kommer lutningsvinkeln mellan fotplattan 21 och vagnen 19 att förändras samtidigt som fjädern 36 spännes. 5 190533?-7 Fig. 6 visar mer utförligt hur en vagn med tillhüxande fotplatta är høskaf- fad. Vagnen är identisk med den som visas i Fig. E man i Fig. 5 är den ví~ sade vagnen den vänstra vagnen i träningsapparaten enligt Fig. 1.

I Fig. 6 visas de två ramarna 15 och 16 och överdelen till ramarna 17 och 18. I ramarna 16 och 15 löper vagnens 20 hjul 42,43,4á och 45. För att vagnen icke skall utsättas för sidorörelse anligger mot styrramens 16 och 15 inre,övre kantytor stödhjulen 66,47, 48 och 49. Fotplattan 22 är vridbart anordnad i ~förhållande-'till vagnen _20 medelst- gångjärn 50 och 51. Fotplattan har i den ände som är motstående den ände i vilken gångjärnen 50 och 51 är fästade två hjul 52 och 53, som är an- liggande mot styrramens 17 och 18 ovansida. Vagnen 20 har två steg 64 ooh 65. Mellan dessa stag är en axel 66 anordnad. Vid denna axel är ena änden av fjädrarna 54,55,56,57,58,59 och 60 fästade. De andra ändarna av fjäd- rarna kan i tur och ordning allt efter önskemål fästas vid den vänstra än- den till fotplattan 22 och därmed öka fjäderbelastningen från en fjäder upp till belastningen av sju fjädrar. Såsom framgår klart och tydligt av Fig. kommer vid vagnens 20 förskjutning till vänster påhäktad fjäder att successivt spännas och därmed åtstadkomma ökad motståndskraft för förskjut~ ning av vagnen åt vänster.

Fig. 7 visar exakt samma vagn med fotplatta som i Fig. 6. Här har fjädrar- na ersatts med en hydraulanordning 67 som har en kolvstång 68 :ch en cylin- der 59, där påverkan av kolstång och cylinder kan ske med vilket lämpligt mauai som helst ifrån' vätska till gas.

Såsom klart och tydligt framgår av Fig. 6 torde det vara uppenbart att vag- nen 20, när den icke utsättas för förskjutning mot vänster kommer att på grund av fjädrarnas önskemål att draga .ihop. sig och förflytta sig till det cantrumläge som visas i Fig. 1. Det torde också vara uppenbart att man även kan anordna fjädrar som är fästade med sin ena ände vid sta- tivets centrum och med sin andra ände vid varje vagn och på det sättet kom~ mer ävenledes varje vagn att återföras till sitt víloläge som visas i Fig. 1 Den i det föregående beskrivna träningsapparaten fungerar på följande sätt.

En skridskoåkare 64 placerar sig i stativet 2 på sätt som framgår av Fig. 2. Han fäster sina skor vid fotplattorna 21 och 22 som framgår av Figl 3 och 5. När så skett utförsàridskoâkeren sedvanliga benrörelser som man gör när han normalt åker skridskor. Fotplattorna 21 och 22 kommer på grund av ramarna 1§ och 14 samt 17 och 18 att vid rörelse av vagnarna 20 och 21 7905337-7 ß åt vänster samt åt höger att utföra en förskjutniugs- teh vrídningsrärnlse som motsvarar exakt den vridningsrörelse och förskjutning som en Skridsko- åkare erhåller, när han tar ett normalt skär. På grund av existensen av fjädrarna mellan en fotplatta och tillhörande vagn måste en förskjutning av vagnen ske mot verkan av en viss kraft och denna kraft kan regleras ge- nom pâhäktandet av ett önskat antal fjädrar. På detta vis kan en skridsko- ”ksre 64 successivt träna upp sin benmuskulatur till tuppnivå inför en vin~ tersäsung. På grund av det arrangemang som visas i Fig.6 kommer varje vagn så snart som en skridskoåkare drar tillbaka sitt ben att automatiskt åter- gå till det vilo- eller ursprungsläge som visas i Fig. 1.

I det föregående har det visats ett exempel på hur man kan träna muskula- _turen hos en skridskoåkare genom att han får förflytta vagnar i transversell riktning i förhållande till sin kropp, vilka vagnar utföra en rörelse som i stort sett motsvarar samma rörelse som en skridsko utför. Vagnar skall vidare ha den egenskapen att de tilldelar fotbladet hos skridskoåkaren sam- ma vinkel som han erhåller vid tagandet av ett skär. Vidare skall vagnarna vid rörelse från skridskoåkaren bjuda viss mekaniskt motstånd. Detta inne- bär att uppfinningen utan att kringgås kan utgöras av vagnar eller därmed liknande som har styrd transversell rörelse och som direkt eller indirekt åstadkommer vridning av foten i överensstämmelse med den vridning som erhål- les vid tagandet av ett normalt skär på is. Vidare kan varje vagns motstånd gentemot transversell förskjutning åstadkommas på en mängd olika sätt utan att uppfinningstanken frângäs. Under vissa omständigheter kan det t o m vara lämpligt att låta foten utsättas för andra vridningsrörelser än de som är normalt vanliga vid tagandet av ett skär. Detta för att på ett bättre sätt träna upp fotmuskulaturen.

. .Jrfr

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 7905337-7 PATENTKRAV l. Träningsapparat för skridskoàkare medelst vilken appa- rat skridskoâkaren har möjlighet att utföra benrörelser liknande de som förekommer vid verklig skridskoåkning, k ä n n e t e c k n a d av två från ett gemensamt centrum åt var sitt håll inåt och utåt transversellt i förhållande till skridskoàkarens tänkta förflyttnings- riktning förskjutbara enheter sàsom vagnar (19 och 20), vilka enheter (19 och 20) är styrda vid sin rörelse transversellt med hjul (23 och 26) och löpbanor för dessa såsom spår (ll,l2 och 23,26) och av fotplattor (21 resp 22) hos varje enhet (19 och 20) för fixering av skrid- skoåkarens (64) fot (40 resp 61) vilka fotplattor (21 resp 22) är så anordnade att de med hjälp av ramar (13, 14 resp 17,18) med övre delar som sluttar utifrån och in erhåller en styrd vinkelförändring kring en horison- tell axel vid tillhörande enhets (19 resp 20) förskjut- ning varvid fotplattorna(2l resp 22) ger den fixerade foten (40 resp 61) den vinkel den skulle ha haft på en skridskobana. Träningsapparat enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d därav, att var och en av nämnda enheter (19 resp 20) är försedd med en anordning (54-60) alstrande en inställbar förspänning som mäste övervinnas vid för- skjutning. Träningsapparat enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att anordningen utgöres av en eller flera fjädrar (36 och 54-60) som kan bríngas ioch ur funktion. Träningsapparat enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att anordningen (67) är av pneumatisk eller hydraulisk karaktär. 10 15 20 25' 7905337-7 10. Träningsapparat enligt något av patentkrav 2,3 eller 4, k ä-n n e t e c k n a d därav, att anordningen (36 resp 67) är så beskaffad att den strävar att föra tillhöran- de enhet (19 resp 20) till nämnda centrum. Träningsapparat enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k- n a d därav, att fotplattorna (21 resp 22) vid varje enhet (19 resp 20) är rörligt anordnad relativt den- S amma. . Träningsapparat enligt patentkrav 1, k ä n n e t e ; k- n a d därav, att löpbanorna är anordnade i ett hori- sontalplan. Träningsapparat enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av organ såsom hjul (30-33) för förhindrande av sidorörelser av en- heterna (19 och 20) i förhållande till ramarna (ll och 12), Träningsapparat enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att träningsbås (2) eller träningsplats är anordnad företrädesvis vid de båda enheternas (19 och 20) utgångslägen. \ Träningsapparat enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att anord- ningen med inställbar förspänning är så beskaffad att fjädrarna (54-60) vid enheternas (19-20) förskjutning successivt spännas och därmed åstadkommer ökad mot- ståndskraft för förskjutning av enheterna (19-20) bort från utgångsläget.