SE438584B - Anleggning for overforing av en faksimilsignal - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 7807516-0 v För undvikande av fel i mottagningsenheten vid avkodningen för återställning av den digitala analyssignalen är det möjligt att använda en områdeslängd-kodning utnyttjande ord av samma längd, vilka innefattar en bit som anger typen av det ifråga- varande området (vitt eller svart). I detta fall kan ett långt vitt område (eller svart område) uppdelas i flera successiva vita områden (eller svara områden) och kan kodas i flera ord, som innehåller samma bit som anger typen av det ifrågavarande området.

Det är även möjligt att använda en områdeslängd-kodning som utnyttjar ord av variabel längd. I detta senare fall representerar varje kodat ord den områdeslängd som skall överföras och åt- följs av ett prefix. Detta prefix kan utgöras av ett speciellt ord med ett bestämt definierat format och kan sålunda indikera ,början av ett ord. Detta prefix kan även utgöras av ett speciellt ord med variabelt format (variabel följd av bitar av samma nivå) och kan sålunda ange antalet i ett ord ingående bitar. Det maxi- mala områdeslängdordet representerar följaktligen det totala antalet punkter som ingår i en avsökningsrad, varvid det prefix med variabelt format, som hör till detta ord, även innehåller det högsta antalet bitar.

Vid dessa anläggningar och digitala analyssignalen utförs analyseringen eller återställ- ningen av dokumentet med hjälp av successíva avsökningsrader.

Ett särskilt ord alstras vid varje ändring av avsökningsrad, exempelvis vid slutet av varje avsökningsrad, och detta ord inordnas i den digitala analyssignalen i och för bildande av en särskilt vid de som kodar den synkronieringssignal.

En anläggning enligt patentkravets 1 ingress är i princip 'tidigare känd, t.ex. från publikationen Nachrichtentechnische lzeitschrift, häfte 2 sidorna 91-94. Eftersom fördelningen av 'den frekvens, med vilken enskilda löplängder uppträder, kan vara mycket bred skulle, teoretiskt sedd i sällsynta enskilda fall mycket långa kodord kunna uppträda. På mottagarsidan måste alltså organ vara anordnade, som även möjliggör avkodning av dylika långa kodord. Dylika organ är emellertid i regel 10 15 20 25 30 35 I 7807316-0 dyra och komplicerade. Därför har i nämnda tidskrift föreslagits att genom modifiering av koden reducera antalet möjliga kod- ordlängder till två. Denna möjlighet kan vara tillfredsställande vid en given användning men vid andra användningar leder den emellertid icke till den önskade reduceringen av överförings- kapacitanserna.

En liknande anordning är också känd, varvid kodord med en längd av 1-11 bitar bildas, överföres och avkodas enligt frekvensen för förekomsten av de enskilda svarta och vita löplängderna. För avkodningen användes ett fast minne, till vilket kodorden överföres såsom adresser. För att inte behöva åstadkomma 211 adresserbara minnesceller, av vilka endast några verkligen är upptagna, sker där avkodningen på sekventiellt sätt, i det att endast bestämda grenar i ett avkodningsträd leder till en minnescell och avkodningen från gren till gren fortskrider enligt de inkommande bitarnas mått. Detta förfarande är emellertid föga översiktligt och därmed behäftat med fel.

Uppfinningens uppgift är därför att ange organ, som utan alltför vittgående reducering av antalet möjliga kodordlängder pá enkelt sätt gör det möjligt att utföra kodningen och avkod- ningen av kodord med mycket olika kodlängder.

Detta syfte uppnås med en anläggning av det inlednings- vis nämnda slaget, vilken har de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Andra utmärkande drag hos och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av nedanstående beskrivning av ett utförings- exempel, som åskådliggörs på bifogade ritningar, där Pig. 1 visar den allmänna uppbyggnaden av en anläggning för faksimilöverföring enligt uppfinningen, Pig. 2 mera i detalj visar arrangemanget av de i fig. 1 ingående buffertminnena och Fig. 3 och 4 visar den kodare respektive den avkodare som ingår i fig. 1.

Den faksimilanläggning som visas i fig. 1 representeras i form '10 15 20 25 30 35 40 7807316-o Du av ett bloekschema av känd typ. Endast realiseringen av vissa block är speciell och hänför sig sålunda till uppfinningen. Av den all- männa uppbyggnaden av anläggningen enligt fig. 1 framgår det att denna anläggning innefattar en sändningsutrustning 1, en mottag- ningsutrustning 2 och en fjärrförbindelse 3, exempelvis en telefon- linje, mellan sändningsutrustningen och mottagningsutrustningen.

Sändningsutrustningen 1 innefattar en dokumentanalyseringsanord- ning 5 av känd typ, vilken alstrar en digital signal vars successiva bitar svarar mot de punkter, som successivt avsöks i takt med en klocksignal HA från en analystaktgivare (icke visad) och som detek- teras såsom svarta eller vita punkter längs en avsökningsrad på do- kumentet. Denna digitala signal, bildad av analysdata DA, överförs till en minnesanordning 6 i takt med analysklocksignalen HA. Denna minnesanordning 5 är ansluten till en kodare 7, som.beskrivs nedan och som har till uppgift att reducera antalet sändningsdata DE, ut- gående frân de av minnesanordningen 6 mottagna analysdata DA, i takt med en variabel av kodaren avgiven klocksignal HC. Denna kodare 7 avger även en styrsignal ALA som steg för steg ombesörjer en fram- flyttning av avsökningsraden på det analyserade dokumentet. Samma signal ALA tillförs även till minnesanordningen 6 såsom styrsignal.

En modulator~demodulator 8 mottager de av kodaren 7 avgivna data DE; dessa data DE mottages i takt med en klocksignal Hm från en icke visad taktgivare (med ZHOO bits/s) i modulatorn-demodulatorn 8. Från modulatorn-demodulatorn 8 utsänds faksimilsignalen för det analysera- de dokumentet på telefonlinjen 3. Överföringen på telefonlinjen sker i takt med klöcksignalen Hm (2#0O bits/s). Mottagningsutrustníngen 2 innefattar en modulator-demodulator 9, som mottager den överförda faksimilsignalen i takt med klocksignalen Hm och som till en avkodare 10 avger de demodulerade data eller mottagna data DR i takt med klock- signalen Hm, vilken avges av en tillhörande taktgivare (icke visad) och är identiskt lika med klocksignalen vid den motsvarande kretsen i sändningsutrustningen. Avkodaren 10, som beskrivs närmare nedan, återställer analyssignalen utgående från de mottagna data DR. Såsom svar på de mottagna data DR avger avkodaren skrivdata DI, som till- förs till en minnesanordning 11 i takt med en klocksignal HD, som av- ges av avkodaren. Denna minnesanordning 11 avger dessa skrivdata DI till en skrivanordning 12 av känd typ i takt med en klocksignal HI, som avges av en skrivtaktgivare (icke visad). Dessa skrivdata DI överensstämmer med de ifrågavarande analysdata DA, varvid de två klocksignalerna HI och HA är avgivna oberoende av varandra av skriv- 10 15 20 25 30 35 RO _.-..--..-.,_-.....:_.__-__. .__ ___ . , 7807316-0 anordningen respektive analysanordningen. Skrivanordningen 12 mottager dessutom från avkodaren 10 en styrsignal ALI för stegvis framflyttning av skrivraden. Samma signal ALI tillförs även såsom styrsignal till minnesanordningen 11.

I fig. 2 visas den minnesanordning, som utnyttjas i sänd- ningsutrustningen och som betecknas med 6 i fig. 1; den i mottag- ningsutrustningen utnyttjade minnesanordningen 11 har en likartad uppbyggnad. I denna figur har ingångsdata DA med deras klocksignal HA och utgångsdata DA med deras klocksignal HC för sändningsut- rustningen angivits. De motsvarande data och klocksignalerna för mottagningsutrustningen har angivits inom parentes, dvs. ingångs- data DI med klocksignalen HD och utgàngsdata DI med klocksignalen HI.

Minnesanordningen innefattar två buffertminnen 13 och 1h, som vardera består av ett skiftregister med en kapacitet vald lika med antalet punkter per avsökningsrad på dokumentet, exempelvis 1728 punkter. Dessa båda minnen är anslutna till tvâ omkopplingsorgan 15 och 16, av vilka det ena utgör ett ingángsorgan för de båda min- nena och det andra utgör ett utgångsorgan för de båda minnena. Vart ochewt av dessa omkopplingsorgan är schematiskt representerat av tvâ omkopplare 15a och 15b respektive 16a och 16b. Den ena omkopplaren i varje omkopplingsorgan utnyttjas för dataöverföring och den andra omkopplaren utnyttjas för överföring av dataskiftpulser. Det ena omkopplingsorganet möjliggör laddning av det ena minnet och det andra omkopplingsorganet möjliggör urladdning av det andra minnet.

Denna funktion för minnena 13 och 14 växlas vid varje signal ALA (ALI) för framflyttning av avsökningsrad på dokumentet, vilken signal tillförs till omkopplingsorganen 15 och 16 för att styra dessa organ. Minnesanordningen innefattar dessutom en räknare 17, vilken detekterar antalet analyserade (skrivna) punkter längs en avsökningsrad i takt med klocksignalen HA (HI) för analysering (skrivning). Räknaren mottager klocksignalen HA (HI) via en OCH- -grind 18, som förutom denna klocksignal via en inverterare 19 mottager en av räknaren 17 avgiven signal, och utför en detektering av det totala antalet punkter som ingår i en avsökningsrad (1728 punkter). Räknaren 17 nollställs med hjälp av signalen för fram- flyttning av avsökningsrad. Utsignalen från OCH-grinden 18 till- förs dessutom till omkopplingsorganet 15 och styr dataskiftningen i minnet för laddning av ingàngsdata DA (urladdníng av utgángsdata DI). Den från kodaren (avkodaren) avgivna klocksignalen HC (HD) tillförs till omkopplingsorganet 16 och styr dataskiftningen i minnet för urladdning av utgängsdata DA (laddning av ingångsdata DI). 10 15 20 25 30 35 40 _ 7807316-0 « i 6 .I det fallet att, med hänvisning till fig. 1 och 2 för sänd- ningsutrustningen, det minne som just laddas, t.ex. minnet 13, har mottagit de data DA som svarapmot en komplett rad (1728 bitar) me- delst klocksignalen HA, spärrar räknaren 17, när den uppnår räkne- ställningen 1728, analysklocksignalens HA passage igenom OCH-grinden 18. Under tiden utläses_minnet 1H i takt med den från kodaren avgiv- na klocksignalen HC. När signalen ALA tillförs växlas minnenas funk- tioner, varvid räknaren 17 nollställs och OCH-grinden 18 ånyo låter klocksignalen HA passera. För mottagningsutrustningen, varvid det minne som just urladdas exempelvis är minnet 13, gäller att när inne- hållet hos en komplett avsökningsrad (1728 bitar) har utlästs i takt med klocksignalen HI från taktgivaren för skrivning, spärrar räknaren 17 klocksignalens HI passage igenom OCH-grinden 18. Under tiden mot- tager det andra minnet 1% de data DI, som avkodats i takt med klock- signalen HD från avkodarens taktgivare, och laddas sålunda. När av- kodaren avger radframflyttningssignalen ALI växlas minnenas funktioner vid skrivningen av en ny rad, varvid räknaren 17 nollställs och klock- signalen HI ånyo passerar igenom OCH-grinden 18. _Fig. 3 visar den med 7 betecknade kodaren i fig. 1. Denna kodare mottager i takt med den klocksignal HC, som den själv alstrar, bitar- na hos data DA i form av variabla följder av 1:or alternerande med variabla följder av Ozor. Dessa data uttages från något av minnena 13 och 1H_i anordningen enligt fig. 2 och svarar mot successiva av- sökningsrader på det analyserade dokumentet. Kodaren innefattar en övergångsdetektor 20, på vars ingång data DA påförs. Denna övergångs- detektor 20 detekterar övergångarna från nivån O till nivån 1 och från nivån 1 till nivån 0 i de bitföljder som bildar data DA. Den de- tekterar därvid "områdesändringarna" och styr beräkningen av längderna av de alternerande vita och svarta områdena som är definierade av data DA. För detta ändamål är övergångsdetektorn 20 ansluten till en vippa 21, kallad färgvippa, vars utgångstillstând, dvs. O eller 1, ändras vid varje detektering av en övergång och är signifikant för pfårgflïhos det område som definieras av de aktuella av detektorn mot- tagna data DA. Beräkningen av områdeslängder (oberoende av färgen som är definierad av vippan 21) utförs med hjälp av en räknekrets.22 för räkning modulo 1723 vid den aktuella förutbestämda analyseringen (1728 punkter per avsökningsrad). Denna räknekrets 22 är via en logisk OCH-grind ZU förbunden med en oscillator 23, som avger en klocksignal med en frekvens av exempelvis 2'MHz_ OCH-grinden 24 styrs av en vippa 25, kallad spärrvippa, som är anordnad att stoppa räkningen genom att 10 15 20 25 30 35 M0 7807316-0 spärra OCH-grinden ?H för klocksignalen från oscillatorn 23 när det uppmätta området är slut. Utgången på denna vippa 25 nollställs med hjälp av övergångsdetektorn; ettställningen av utgången sker genom en nedan beskriven styråtgärd. Elementen 20-25 utgör medel för att omvandla data DA till binära ord, kallade omrâdeslängdord, som avges "på räknekretsens 22 utgångar.

Kodaren innefattar en grupp av kombinatoriska logiska kretsar 26 av så kallad PLA-typ (programmable logic array), dvs. ett program- merbart logiksystem, som via en omkopplarkrets 27 är ansluten till räknekretsen 22. Gruppen av kombinatoriska logiska kretsar 26 är även förbunden med utgången på färgvippan 21, som förser den med färg- informationen för det uppmätta område som skall behandlas. Gruppen av kombinatoriska kretsar (PLA) 26 består exempelvis av kretsar med typ- beteckningen IH 5200 från firma Intersil eller kretsar med någon av typbeteckningarna DM 7575/DM 8575, DM 7576/DM 8576 från firma National Semiconductor. Samtliga komponenter i kodaren kan även vara realiserade i form av en enda integrerad krets, som är särskilt tillverkad för detta ändamål. I detta fall är de kombinatoriska logiska kretsarna definierade genom kodningstabeller uttryckta i kanonisk form av sum- mor och av logiska produkter av ingångsvariabler.

Gruppen av kretsar 25 är programmerad att åstadkomma en omkodning av vart och ett av de från kretsen 22 avgivna omrâdeslängdorden, på det sätt som nedan visas i tabell I för de vita detekterade områdena och i tabell II för de svarta detekterade områdena. För varje område härleder den programmerade kretsgruppen 26 ett ord av variabel längd från det ord, som den mottager på sin ingång och som i binär form re- presenterar lëngden av det uppmätta området och den fastställda färgen.

Den därvid utförda omkodningen, som framgår av tabellerna I och II, utnyttjar en avkortad Huffman-kod. Såsom även framgår av tabellerna I och II möjliggör denna omkodning en redundansreducering, dels ge- nom att till de uppmätta områdena ord av variabel längd tillordnas, som skiljer sig från varandra för skilda omrâdeslängder och som även skiljer sig från varandra för områden av samma längd men med olika färg, och dels genom att till de uppmätta områdena kortare ord till- delas ju högre sannolikheten för uppträdandet av dessa uppmätta om- råden är.

Motsvarigheten_mellan längden av vart och ett av de vita och svarta områdena hos de aktuella data DA (för enkelhets skull uttryckt decimalt och icke binärt i tabellerna) och det efter omkodníngen er- hållna ordet, med utnyttjning av denna avkortade Huffman-kod, är såsom följer: 8 "If" 8 0 7 3 1 6 - 0 - - - Tabell I - vita områden Områdes-K Slut- I 1 Områdes- 'Slut- _ Omrâdes- Sammansätt- längd kodord längd kodord längd ningskodord DA DE DA DE DA DE 0 01011111 32 1101110 64 1010 1 00001 _ 33 0111010 128' 01100 2 1100 34 1101010 192 111010 _3 0001 35 1111100 I 255 0111000 4 100 36 _0101110 320 11111110 5 0010 37 11111011 354 11111010 6 0100 3 01101110 448 10111110 v 11100 1 as 01111110 512 110110110 B 01010 40' 01101100 575 101111111 9 110100 41 01111111 640 111111110 10 111101 42 10111011 704 011011111 11 010110 43 01011110 768 001111110 12 001100 44 11011010 832 011010101 13 111100 45 10111010 895 1110111111 14 101100 46 011011011 950 1110111110 15 101101 47 001111100 1024 O1101011101 16 0111100 08 001111111 1008 0110101110Û 1? 0111110 I 49 _ 110111101 1152 01101011110 18 0111101 50 K 110111100 1216 O110101111100 19 0011010 51 111011101 1280 0110101111110 20 1110110 52 111111111 1344 0110101111101 21 1011110 53 _ 110111110 1408 01101011111110 22 1011100 54 001111101 1472 011010111111110 23 1111110 55 111011100 1535 O110101111111110 24 1101011 55 111011110 1600 O1101011111111110 25 0011100 57 110111111_ 1654 01101011111111111 25 0011011 58 110110111 1726 0110100 27 0111011 59_ 101111110 28 0111001 60 011010100 29 0011110 _ 61 _ 011011010 30 1101100 62 011010110 31 0011101 63 011011110 10 15 20 23 9 7807316-0 Tabell II ~ svarta områden Områdes- Slut- Områdes- Slut- Områdes- Sammansätt- längd kodord längd kodord längd níngskodord DA DE DA DE DA DE 0 0011110111111011 32 0011110111100 64 D0111111110 11 001100 ' 33 001111110110O 120 00011111101 2 0010 34 CU11111111100 192 0011110111110 3 10 35 0011111101110 255 00111111111010 4 01 35 0011110111010 320 00011111111010 5 110 37 0001111111100 384 00011110111Ü10 5 1110 38 0001111011100 448 00011111111110 7 00001 39 00111111011010 512 001111110111111 0 00010 40 00111111111110 575 001111011110110 9 11110 41 00111111011011 540 000111111111110 10 11111 42 00111101110110 704 0011111111111110 11 001110 43 0011110111Ü111 -758 0011110111111010 12 001101 GÅ 00011110111100 B32 0011111111111111 13 000110 45 00011110111101 895 001111011110111C0 10 0001110 46 00011110111110 950 00111101111111100 15 00111100 47 00111111011110 1023 01111011111111010 15 001111100 48 0C0111111111C 1038 0Û1111011111111S1J 17 001111101 49 00011110111111 1152 00111101111111110Ä 18 001111010 50 00111111111100 1215 001111011111111101 19 000111100 51 000111111111Ü1 1250 0O111101111011101ß 20 000111110 52 00011111111011 1344 001111011110111011 21 0011111110 53 00111111111101 1400 001111011110111100 22 0011111100 54 00011110111011 1472 001111011110111101 23 0011110110 55 001111111110111 1535 00111101111011111q 24 00111111010 55' 000111111111111 1600 001111011110111111 25 00011110101 57' 00111111111011Û 1554 001111011111111110 26 00011110100 58 001111110111110 1723 001111U11111111111 2? 00011111110 59 001111011111110 20 00011111100 60 001111111111110 29 001111011100 51 0Ü1111011110101 30 000111101101 52 0011110111111C0 31 00Û1111Û1100 53 001111011110100 ~._~..__...-..,...._._.v....,....._._. n.. , _ '10 15 20 25 30 35 HO 7887316-0 10 Vid den av kretsgruppen 26 utförda kodningen kodas uppmätta områden vilkas längd är kortare än en viss förutbestämd längd (här en längd av 64 bitar) av ord som betecknas slutkodord i Huffman- koden, medan områden vilkas längd är större än eller lika med denna förubestämda längd kodas av ord som betecknas sammansättninskodord, vilka härleds på ett sätt som beskrivs nedan. För åstadkommande av denna omkodning till sammansättningskodord, motsvarande en mätning av områden i sektioner, och/eller till slutkodord, motsvarande en finmätning i varje sektion eller en finmätning av områdeslängder kortare än 64 bitar, består räknekretsen 22 av två räknare, nämligen dels en modulo-64-räknare, betecknad 28, som mottager klocksignalen 63, och dels en modulo-27-räknare, be- i de data DA som mottages på HC och räknar mellan 0 och tecknad 29, som för ett och samma område kodarens ingång detekterar de successiva_övergångarna genom noll hos modulo-GR-räknaren 28, till vilken den är ansluten.

De två räknarna 28 och 29, vilka är anslutna till kretsgruppen 26 via omkopplarkretsen 27, möjliggör, när ett område med en fast- ställd färg uppmätts, avgivning av först sammansättningsordet genom beaktande av modulo-27 räknarens 29 tillstånd, om detta tillstånd icke är noll, Efter alstringen av sammansättníngsordet bildar kodaren slutordet utgående från-modulo-64-räknarens 28 tillstånd. När mät- ningen av längden av ett område av bestämd färg icke har någon in- verkan på modulo-27-räknarens 29 tillstånd (område mindre än 84 bitar: modulo-27räknarens tillstånd noll) bildas slutordet direkt utgående från module-GH-räknarens tillstånd.

Exempelvis: ett svart område med en längd av 15 kodas såsom 00111100; ett vitt område med en längd av 15 kodas såsom 101101; ett vitt område med en längd av 356 kodas såsom 111111100101110 (sammansättningskodord motsvarande längden 320 följt av ett slutkodord motsvarande längden 36); och ett vitt område med en längd av 1728 kodas såsom O11010001011111 (sammansättningskodord motsvarande längden 1728 följt av ett slutkodord motsvarande längden O) Vid denna omkodning till ett slutkodord eller till ett samman- sättningskodord följt av ett avpassat slutkodord styr modu1o-27-räkna- rens 29 nolltíllstånd inställningen av omkopplarkretsen 27 på modulo- -GH-räknarens 28 utgångar, medan modulo-27-räknarens 29 icke-noll- tillstånd styr inställningen av omkopplarkretsen 27 på räknarens 29 utgångar för att först dess tillstånd'skall beaktas. Denna styrning 10 15 20 25 30 35 HO ...«~.~.._._.«~~._._..___._..__í.. _ 7807316-0 11 av omkopplarkretsen 27 är markerad i fig. 3 genom en speciell för- bindning 3O mellan räknaren 29 och omkopplarkretsen 27, via vilken förbindning den information som hänför sig till räknarens 29 till- stånd överförs till omkopplarkretsen.

Kodaren enligt fig. 3 innefattar dessutom, anslutna till gruppen av kombinatoriska logiska kretsar 28, en förinställbar räknare 31 och ett utgângsregister 32. Utgångsregistret 32 består av ett skiftregis- ter, som laddas parallellt med det av kretsgruppen 26 bildade kodordet och som styrs av den från modulatorn-demodulatorn 8 (fig. 1) avgivna klocksígnalen Hm för att i serieform avge bitarna hos de successíva kodord som representerar de aktuella sändningsdata DE. Den förin- ställbara räknaren 31 mottager från gruppen av kombinatoriska logiska kretsar 26 "längden" av eller information om antalet bitar i varje kodord (sammansättningskodord eller slutkodord) och lagrar denna infor- mation. Räknaren 31 mottager klocksignalen Hm och nedräknas med hjälp av denna klocksignal under utläsningen av registret 32. En utgång som avger en signal för markering av räknarens 31 nolltillstånd är an- sluten till registrets 32 laddningsstyringång, liksom till räknarens 31 förínställnings-styringàng för ett nytt kodord. Denna utgång för markering av räknarens 31 nolltillstånd är dessutom ansluten till modulo-27-räknaren 29, i och för nollställning av densamma i förekom- mande fall, och till en OCH-grind.33. Denna OCH-grind 33 har även en ingång ansluten till den förbindning 30, via vilken informationen be- träffande modulm-27-räknarens 29 tillstànd överförs. OCH-grinden 33 är öppen när module-27-räknaren 29 och den förinställbara räknaren 31 samtidigt uppvisar tillståndet noll. Dess utgång är ansluten till modulo-SU-räknaren 28 i och för nollställning av densamma och till spärrvippan 25 för frigöring av densamma, dvs. inställning av dess utgång på tillståndet 1.

En modulo-1728-räknare 34 för räkning av 1728 punkter eller analysbitar per avsökningsrad mottager kodarens klocksignal HC. Denna räknare 34 avger när den uppnår räkneställningen 1728 radframflyttnings- signalen ALA. Utgângen på räknaren 34 är ansluten till färgvippan 21 för nollställning av densamma: Vippan förinställs sålunda vid varje ny grupp av data DA svarande mot en avsökningsrad, så att kodaren kan börja att systematiskt behandla ett omrâde med bestämd färg, exempelvis ett vitt omrâde (om i verkligheten det första området är svart behandlar kodaren först ett vitt omrâde med längden O). Utgången på räknaren 34 är även ansluten till gruppenav kombinatoriska logiska kretsar 26, varvid kretsgruppen 26 såsom svar på den mottagna signalen . ...__. .__..___. ._ _.. .___ _. __... __. ____., 10 lå 20 25 so_ 35 40 ïsovms-»n 12 ALA avger ett speciellt ord eller radsynkroniseringsord, exempelvis bestående av tretton successiva 0:or följda 'av en 1:a.

Vid funktion uppmäter kodaren ett omrâde med hjälp av räknarna 28 och 29, varvid övergångsdetektorn 20 med hjälp av spärrvippan 25 och OCH-grinden 2% kan spärra den från oscillatorn 23 avgivna klock- signalen HC. Klocksignalen HC på OCH-grindens 2ü utgång innefattar sålunda "hål". Modulo-27-räknarens 29 icke-nolltillstånd håller OCH- -grinden 33 och vippan 25 spärrade och avbryter sålunda kodarens klocksignal HC. Data DA uttages icke längre från minnesanordningen enligt fig. 2. Pâ grund av modulo-27-räknarens 29 icke-nolltillstånd är omkopplarkretsen 28 inställd på utgångarna från denna räknare 29, vars tillstånd därför tillförs till gruppen av kombinatoriska logiska kretsar 26. Under tiden utläses registret 32, vilket är laddat med slutkodordet för det föregående behandlade området, i takt med klock- signalen Hm, medan räknaren 31, vilken har förinställts i motsvarighet till längden av detta kodord, nedräknas i samma takt.

Nollställningen av räknaren 31 medför att registret 32 laddas med det kodord, som svarar mot modulo-27-räknarens 29 tillstånd, och att längden av detta ord registreras i den förinställbara räknaren 31.

Registret 32 avger omedelbart i takt med klocksignalen Hm detta nya kodord, medan räknaren 31 nedrâknas från sitt nya förinställda värde.

Denna nollställning av räknaren 31 medför dessutom att samtidigt modulo-27-räknaren 29 nollställs, varigenom omkopplarkretsen 27 in- ställs på utgångarna från modulo-GH-räknaren 28, vars tillstånd så- lunda tillförs till gruppen av kombinatoriska logiska kretsar 26.

När räknaren 31 ånyo uppnår tillståndet noll laddas det kodord, som svarar mot modulo-64-räknarens 28 tillstånd, i registret 32, medan räknaren 31 registrerar längden av detta nya ord. Den samtidiga noll- ställningen av räknarna 31 och 29 medför vidare att OCH-grinden 33 öppnas, varvid modulo-64-räknaren 28 nollställs och vippan 25 triggas.

Kodarens klocksignal HC frigörs därvid. Data DA uttages ånyo i takt med klocksignalen HC från minnesanordningen (fig. 2) och ett nytt om- råde uppmäts. Registret 32 utläses i takt med klocksignalen Hm, medan räknaren 31 återgår till noll för att möjliggöra mottagning av ett nytt ord i utgångsregistret 32 och överföring av data DE i takt med klocksignalen Hm. Klocksignalens HC frekvens (2 MHz med avbrott mel- lan områden) möjliggör denna överföring av data DE i en regelbunden takt (2900 hits/s).

Pig. 4 visar den med 10 betecknade avkodaren 1 fíg. 1, vilken har till uppgift att verkställa en omvänd kodning i förhållande till den som realiseras av kodaren enligt fig. 3. Avkodaren mottager på o 10 15 20 25 30 35 HO 13 789731194) sin ingång data DR i takt med klocksignalen Hm från taktgivaren i den modulator-demodulator till vilken den är ansluten. Den inne- fattar ett ingångsregister HO, som mottager de ifrågavarande data DR i serieform och som består av ett av klocksignalen Hm styrt skiftregister. Detta ingàngsregister 40 har sina utgångar parallellt anslutna till en första och till en andra grupp av kombinatoriska logiska kretsar (av PLA-typ) H1 och M2. Kretsgruppen H1 är program- merad för att ombesörja en identifiering av sammansättningskodorden och en omkodning av dessa ord till områdeslängdord. Kretsgruppen H2 är programmerad för att ombesörja en identifiering av slutkodorden och en omkodning av dessa ord till omrâdeslängdord. Dessa båda krets- grupper 41 och M2 kan naturligtvis ersättas av en enda grupp som är programmerad för att ombesörja både identifieringen av sammansätt- ningskodorden och slutkodorden och deras omkodning till områdes- längdord.

En räknare UH, som på en ingång mottager klocksignalen Hm, sam- verkar med registret H0; den har sina utgångar anslutna till de tvâ kretsgrupperna H1 och 42. Räknaren HH definierar längden av det i registret 40 uppträdande kodordet och avger denna information till kretsgrupperna M1 och H2.

Utgângarna på kretsgruppen 41 är anslutna till ett register H3 för att till detta register tillföra, dels, i parallell på de första ingångarna, den bínära information, som svarar mot det identifierade och avkodade sammansättningskodordet, och dels, på en andra ingång, en laddningsstyrsignal, som avges när kodordet är identifierat. Re- gistret H3 mottager sålunda det områdeslängdord, som svarar mot det avkodade sammansättningskodordet. Utgângarna på 'registret H3 och utgångarna på kretsgruppen H2 är anslutna till en första respektive en andra grupp av parallella ingångar på en registreringskrets eller inställbar totalräkanre 46, vars maximala tillstånd 1728 är lika med antalet punkter per analys- eller skrivrad. Denna räknare H5 är även försedd med en ingång för en laddningsstyrsignal, som avges av krets- gruppen 42 när ett slutkodord identifierats av denna grupp. När en dylik styrsignal alstras mottager räknaren 46 från registret 43 det områdeslängdord, som svarar mot det avkodade sammansättningskodordet och som representerar mätningen av området i sektioner, och från kretsgruppen H2 det omràdeslängdord, som svarar mot det avkodade slutkodordet och som representerar finmätningen av omrâdet; den är därvid inställd på längden av det avkodade området. Den till den in- Ställbara räknaren H6 tillförda laddningsstyrsignalen tillförs även 10 15 20 25 30 35 HO 7807316-0 u, till registret 32 för nollställning (RAZ) av detsamma. Följaktligen, när kretsgruppen #2 identifierar ett slutkodord utan att kretsgrup- pen 41 tidigare har identifierat ett sammansättningskodord (vilket inträffar när längden av ett område är kortare än 64), överför kretsgruppen 41 en mätning i noll sektioner till räknaren 46.

De båda laddningsstyrsignalerna, den ena alstrad av kretsgrup- pen H1 och tillförd registret H3 och den andra alstrad av kretsgruppen 42 och tillförd räknaren H6, tillförs via en ELLER-grind H9 till räk- naren H4 för nollställning (RAZ) av densamma.

Det bör även observeras att när kretsgrupperna H1 och H2 er- sätts av en enda kretsgrupp kommer denna enda kretsgrupp att avkoda ett sammansättningskodord och tillföra det till registret H3 i väntan på det följande slutkodordet.

Räknaren H6 är dessutom via en OCH-grind 47 förbunden med en oscillator 48, exempelvis en 2-MHz-oscíllator. Denna OCH-grind 47 är försedd med en inverterande ingång som är ansluten till räknaren H6, så att grinden styrs av denna räknares nolltillstånd. Den från OCH-grinden 47 avgivna signalen utgör avkodarens klocksignal HD, vilken tillförs till den inställbara räknaren H6 för styrning av dess nedräkning till noll. _ Den laddningsstyrsignal, som tillförs till den inställbara räknaren-H6, tillförs även till en vippa US, kallad färgvippa, som ändrar tillstånd vidvarje ny från kretsgruppen 42 avgiven laddnings- styrsignal. Utgången på vippan H5 är ansluten till kretsgrupperna 41 och 42 för att till dessa överföra information om färgen hos det be- handlade område, som är definierat av det ord som skall avkodas. Den- na färgvippa H5 nollställs dessutom med hjälp av en styrsignal från kretsgruppen H2, vilken styrsignal är härledd från det synkronise- ringsord, som ingår i de ifrågavarande data DR och som identifierats av kretsgruppen H2. Samma styrsignal bildar den skrivradframflytt- ningssignal ALI, som tillförs till skrivanordningen.

De avkodade data DI erhålles vid utgången på färgvippan RS och överförs till ingången på den tillhörande minnesanordningen i takt »med klocksignalen HD.

Vid funktion nollställs färgvippan #5 vid början av varje av- sökningsrad för skrivning med hjälp av signalen ALI. På ett systema- tiskt sätt förinställs sålunda färgvippan för att möjliggöra en av- kodning av längden av ett område med bestämd färg, som utväljs vid kodningstidpunkten (vitt omrâde). Kretsgrupperna 41 och H2 mottagen denna färginformation vid början av en rad liksom de ifrågavarande data DR i takt med klocksignalen Hm i och för identifiering av de 10 15 20 7807316-0 15 successiva kodorden och för avkodning av desamma.

Registret M0, vilket är nollställt från början, mottager data DR i takt med klocksígnalen Hm. Tillståndet hos räknaren HH, vilken likaså är nollställd från början, indikerar antalet av registret HO mottagna bitar DR. De i registret HO lagrade bitarna tillförs konti- nuerligt till kretsgrupperna H1 och H2, medan räknarens HU tillstånd, som likaså tillförs till dessa kretsgrupper och avgränsar antalet i registret uppträdande bitar, endast "aktiverar" de motsvarande in- gångarna pà kretsgrupperna H1 och H2. Om exempelvis det kodade ordet OOO1har mottagits i registret HO, åtföljs detta ord i registret HO av en följd av Ozor, som icke beaktas av kretsgrupperna H1 och H2 tack vare räknaren HH, vars tillstånd har värdet fyra, varigenom endast de fyra minst signifikanta ingângarna pâ kretsgrupperna 41 och H2 akti- veras.

När ett sammansättningskodord avkodas laddas den längden av området (mätt i sektioner) uttryckt i binär form i re- gistret H3. När ett slutkodord avkodas tillförs komplementet till sektionen uttryckt i binär form (finmätníng) till räknaren UB, som även samtidigt mottager registrets H3 innehåll. Samtidigt nollställs även registret H3 och färgvippan H5 ändrar tillstånd. Färgvippan H5 approximativa avger till skrivanordningen via den tillhörande minnesanordningen de data DI, som härletts från de âterställda områdena.

Claims (3)

16 Patentkrav

1. Anläggning för överföring av en faksimilsignal med redundansreducering pä sändarsidan, varvid ofta uppträdande löplängder kodas genom kortare och sällan uppträdande löp- länder genom längre kodord, varvid i överensstämmelse med dessas olika sannolikheter för svarta löplängder andra kodningar ut- föres än för vita löplängder och varvid ett kodord, som representerar en löplängd, består av två delar, nämligen av en anvisning (globalkodord) om antalet fullständiga block om N bildpunkter och av en anvisning (slutkodord) om det antal ( k ä n n e t e c k n a d därav, att på sändarsidan och på mot- tagarsídan är anordnad en programmerbar logisk kopplingskrets (PLA-26 resp. 41, 42), i vilken redundansreduceringen respektive äteromvandlingen sker under hänsynstagande till en förvanskad Huffman-kod, att den på sändarsidan befintliga logiska kopp- lingskretsen (20) för det första verkar på en förínställbar räknare (31) och laddar denna med information beträffande längden av ett levererat kodord, när detta anger räknetill- ståndet noll, under det att räknaren tillbakaräknas av en med överföringsbinärtakten kompatibel sändarklocksígnal (Hm), och för det andra är förbunden med ett utgångsregíster (32), som mottager sändarsignalens (DE) efter varandra följande kodord, när räknaren (31) uppnår sitt 0-tillstånd, samt att utgångs- registret (32) laddas i sändarklocksignalens (Hm) takt.

2. Anläggning enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att en övergångsdetektor (20) är anordnad, till vilken bínärsígnalerna (DA) överföres från dokumentavsökníngen enligt sändarklocksígnalens (Hm) takt, varvid denna klocksignal (Hm) härledes från en oscillator (23) via spärrorgan (24), som spärrar taktätergivníngen, när övergängsdetektorn har registrerat en övergång, varvid en räknekrets (22) mottager kodníngsklock- signalen (HC) och lämnar zonlängdord, samt tillsammans med den förínställbara räknaren (31) lämnar en avblockeringssígnal För spärrorganen (24), när samtidigt den förinställbara räknaren är tom och räknekretsen (ll) indikerar ett värde under den föregivna gränsen, varvid slutblockeringssígnalen dessutom är tillförd till räknekretsens (22) nollinställningsingäng och ett första víppsteg (21), som indikerar svärtningsvärdet, styrcs pä sådant sätt av övergångsdetektorn, att dess tillstånd 17' 7807316-0 anger svärtningsvärdet för ett ord í en betraktad zon.

3. Anläggning enligt något av kraven 1 och 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de logiska kopplíngskretsarna (41,4Z) på mottagarsidan hör till en regísterkopplíngskrets (46) i form av en förinställbar räknare, i det att kretsen varje gång när ett slutkodord registreras till räknaren tillför de återbildade zonlängdorden, samt att registreríngskopplingskretsen (47) till- bakaräknar enligt takten för en slutkodníngstakt (HD), som härledas från en taktgívare (48) genom undertryckande av bestämda räknepulser, när registreríngskopplíngskretsen är tom, samt att ett andra vippsteg (45) är anordnat, som omkopplas av den på mottagarsídan befintliga logiska kopplíngskretsen (431 varje gång när ett slutkodord har registrerats, varvid till- ståndet för detta vippsteg lämnar tryckinformatíonssígnalerna (DJ) í avkodningstaktens (HD) rytm. - --e - --~-_------- ~ ~~r