SE438003B - Symaskin - Google Patents

Description

7803711-6 10 15 25 30 35 2 Föreliggande uppfinning har till syfte att effektivt använda mönsterdatalagringsminnet utan att använda adresse- ringsminnet och adressâterställningsanordningen enligt ti- digare känd teknik. Minnet enligt föreliggande uppfinning lagrar mönsterdataord i en förutbestämd sekvens, men min- net kan läsas utan hänsyn till sekvensen. Ett mönsters to- tala stygnantal kan fritt väljas bland det i minnet lagra- de totala antalet dataord. Dessutom kan samma dataord an- vändas för att bilda olika stygnmönster. Således kan enligt uppfinningen olika stygnmönster effektivt åstadkommas me- delst ett begränsat antal dataord.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är att lag- ra olika stygnsignaler i ett halvledarminne för att förenk- la symaskinens konstruktion.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att effek- tivt inordna stygnmönstersignalerna i minnet och effektivt utläsa dessa mönstersignaler, för att effektivt åstadkomma olika stygnmönster. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en symaskin, som har mekaniskt enkel konstruktion och är lätt att manövrera.

Ytterligare särdrag och fördelar med föreliggande upp- finning kommer att framgå nedan genom en närmare beskriv- ning av ett föredraget utföringsexempel under hänvisning till medföljande ritningar. Fig l visar exempel på stygn- mönster. Fig 2 visar lagrade mönstersignaler anordnade en- ligt tidigare känd teknik för att direkt åstadkomma stygn- mönstren i fig 1. Fig 3 visar lagrade mönstersignaler an- ordnade enligt föreliggande uppfinning. Fig 4 visar ett blockschema av en utföringsform av en mönsterstyrkrets en- ligt uppfinningen. Fig 5 visar ett bitarrangemang av minnets utgångsord. Fig 6 visar en symaskin, som innefattar systemet enligt föreliggande uppfinning.

De stygnnummer i fig 1, som har gemensamma koordinater, nämligen l, 3, 6, 12 och 2, 5, 9, 13, inläses på olika ad- resser i fig 2. Eftersom å andra sidan dessa gemensamma ko- ordinater uppnås medelst gemensamma signaler, kan dessa ko- ordinater utläsas medelst gemensamma adresser, såsom visas 10 20 25 30 35 7803711-6 3 i fig 3, varigenom antalet adresser reduceras. Dessutom kan RET-signalerna i fig 2 utelämnas, vilket reducerar den nöd- vändiga minneskapaciteten.

Fig 4 visar ett blockschema över en mönsterstyrkrets enligt uppfinningen, varvid en nålstångsstyrkrets beskri- ves och varvid en tygmatningsstyrkrets är utelämnad för för- enkling av beskrivningen. SWl-SW4 är mönsterväljande arbets- kontakter, vilkas ena ändar är kopplade till jord och vil- kas andra ändar är anslutna till en monostabil vippas MMl triggingång CP via en NAND-grind NAl. Kontakterna är ock- så kopplade till ingångssidan av en låskrets L via NAND- grindar NA2, NA3, vilka kodar kontakternas tillstånd till logiska värden 00-ll. B.SW är en arbetskontakt för bak- åtsöm, varvid kontaktens ena ände är ansluten till jord och varvid kontaktens andra ände är ansluten till en AND- grinds ANDl ena ingång och ansluten till en AND-grinds AND2 ena ingång via en inverterare IN. AND-grindens ANDl utgång är kopplad till en upp/nedräknares C uppräkningsingång UP och AND-grindens AND2 utgång är kopplad till samma räknares C nedräkningsingång DN. Vcc är en reglerlikspänningskälla och R' är ett strömbegränsningsmotstånd. Räknaren C är av master-slave-typ och har en grupp 4-bit-utgångar A0-A3, vilka ger adresserna 0-l5 i fig 3 i decimalform och är an- slutna till respektive ingångar A'0-A'3 av ett mönsterlag- ringsminne ROM. Den monostabila vippan MMl har en utgång Q, som är kopplad till låskretsens L triggingång CP, vilken lâskrets har utgångar d6, d7, vilka tillsammans med minnets ROM utgångar D6, D7 är anslutna till ingångarna av EXOR- grindar Ex.ORl resp Ex.OR2. Utgångarna från de båda EXOR- grindarna är kopplade till en NOR-grinds NOR2 ingångar, var- vid NOR-grindens NOR2 utgång är kopplad till ena ingången av en NOR-grind NOR3, vars andra ingång är kopplad till minnets ROM utgång D5. NOR-grindens NOR3 utgång är kopplad till en D-vippas F/F dataingång D. Dr betecknar ett nålstångsaktive- ringsorgan, vars ingångar är kopplade till en grupp utgång- ar DO-D4 för 5 bitar från minnet ROM för styrning av nål- stångens 4 svängningsrörelse, vilket framgår av fig 6. P.S. är en lägeskännare med en utgång OUT; som är kopplad till triggingången på en vippa MM2, som har en inverterad utgång 7803711-*6 10 15 20 25 30 35 4 Ö, vilken är kopplad till vippans F/F förinställningsingång Ps. Således ger lägeskännaren P.S en signal vid varje full- bordat varv av maskinaxeln för att förinställa vippan F/F via vippan MM2, medan nålstången är i ett förutbestämt lä- ge. Vippan F/F åsterställes, när styrspänningskällan Vcc inkopplas, och utgången Q antar värdet 0. Utgången Q är kopplad till återställningsingången R på en astabil vippa AM, som har en pulsutgång dl, vilken dels är kopplad till ingång IN till en tidsfördröjníngskrets TD och dels är kopp- lad till NAND-grindarnas ANDI och AND2 andra ingångar. Tids- fördröjningskretsens TD utgång $2 och vippans MMl utgång Q är kopplade till vippans F/F triggingâng Cp via en NOR-grflud NORl. Fig 5 visar innehållet i ett ord, som är sammansatt av utsignalerna DO-D7 i minnet ROM. Signalerna DO-D4 är, som tidigare nämnts, anordnade att styra de stygn, som skall formas, och signalen D antar det logiska värdet 1, när ad- resserna 0-4 i fig 3 adresseras. Signalen D antar det logis- ka värdet 0, när de andra adresserna adresseras. Signalerna D6, D7, som innehåller två bitar, är mönsternummerstyrsigna- ler, som skall jämföras med utsignalerna d6, d7 från lås- kretsen L, som indikerar tillståndet, när en av de mönster- väljande kontakterna SWl-SW4 är aktiverad.

Fig 6 visar en symaskin enligt uppfinningen, vilken sy- maskin har ett maskinhus 1, en övre axel 2, en nedre axel 3, en nålstång 4, en tygmatare 5 och en gripare 6. När den övre axeln 2 roteras medelst en elektrisk motor, förflyttas nål- stången 4 via en vevmekanism och den nedre axeln 3 roteras via en transmissionsrem 7, varigenom griparen roteras. Dr är såsom tidigare omnämnts ett nålstångsaktiveringsorgan.

Den för syoperationen nödvändiga styrsignalen från aktive- ringsorganet överföres till en svängbar arm 9 via en sväng- reglerarm 8 och ger nâlstången 4 en vertikal svängningsrö- relse via en transmissionsstång ll. D'r är ett mataraktive- ringsorgan för åstadkommande av en matarstyrsignal till en reglerarm, som svänger en arm 13, vilken ger en transmis- sionsstång 4 en gungrörelse för att aktivera mataren 5. Ak- tiveringsorganen Dr, D'r är sammansatta av solenoider S0-S4 resp S'0-S'4 för styrning av nålstångens svängningsrörelse och matarens rörelse medelst stygnstyrsignaler, vilka alst- 10 15 20 25 30 35 7803711-6 5 ras av mönsterstyrkretsen i fig 4. Hänvisningssiffran 20 vi- sar ett parti av symaskinen, vilket upptar styrkretsen i fig 4. En fototransistor 15 mottager ljus från en lysdiod 18 via en utskärning l7 i en på den övre axeln 2 fastsatt skärmplatta för att alstra en signal till styrkretsen, vil- ken signal är synkroniserad med den övre axelns rotation.

Denna utsignal kommer från lägeskännarens PS utgång. Möns- tervalkontakterna SWl-SW4 är anbragta på symaskinens fram- sida och ett önskat stygnmönster väljs genom aktivering av någon av kontakterna. Aktiveringsorganet Dr bildar en adde- ringsanordning tillsammans med solenoiderna S0-S4 och en icke visad adderingsmekanism för styrning av nålstångens svängningsrörelse. Det andra aktiveringsorganet D'r bildar en andra adderingsanordning tillsammans med solenoiderna och en icke visad andra adderingsmekanism för styrning av matarens rörelse. Dessa adderingsanordningar påverkar obe- roende av varandra solenoiderna S0-S4 resp S'0-S'4 för att åstadkomma skiftvärden med förhållanden l:2:4:8:l6 till de utgående armarna 8 resp l2. Med de adderade kombinationerna av dessa skiftvärden kan skiftvärdena från 0 till 31 matas till nålstången resp mataren.

I den ovan nämnda konstruktionen, med hänvisning till fig 4, antar vippans F/F utgång Q logisk nolla, om styrspän- ningskällan Vcc inkopplas, och därför ger inte vippan AM nå- gon utsignal.

Om en mönstervalkontakt, t ex kontakten SW3, aktiveras, låses låskretsens L utgångar d6, d7 på 1, 0. Räknaren C av- läses och hamnar på en första adress 0 i fig 3, vilket ger en stygnsignal, som är gemensam för koordinaterna l, 3, 6, l2, till aktiveringsorganet Dr från minnets ROM utgångar DO-D4. Eftersom minnets ROM ena utgång D5 är lika med l vid den första adressen 0, antar vippans F/F dataingång D värdet O oavsett värdena av minnets ROM utsignaler D6, D7 och lås- kretsens utsignaler d6, d7, varför utsignalen Q inte inver- teras. Eftersom räknaren C inte är verksam aktiverar de ge- mensamma koordinaternas data vid adressen O aktiveringsorga- net Dr för att åstadkomma stygnet 6. När symaskinen roteras och lägeskännaren P.S är i ett bestämt läge, triggas vippan MM2 för att förinställa vippan F/F. Därefter frisläppes den 7803711-6 10 15 20 25 30 35 6 astabila vippan AM från det återställda tillståndet och ger successiva pulser dl, vilkas frekvens är betydligt högre än symaskinens varvtal för att bringa räknaren C att räknaznmr åt via AND-grinden ANDl. Eftersom räknaren är av master- slave-typ åstadkommer den en utsignal från utgångarna A0-A3 varje gång pulsen dl faller. Vid en sådan första uppräkning ger räknaren C en dechnal utsignal l, som motsvarar adres- sen l i fig 3 för att åstadkomma koordinaten 7, vilken in- går i mönstret 3. I detta fall antar minnets ROM utgångar D6, D7 värdena l, 0. Dessa utsignaler jämföres med utsigna- lerna d6, d7 från låskretsen L för att upprätthålla för- hållandet D6=d6 och D7=d7 för att återställa vippans F/F dataingång D till 0. När den relativt pulsen dl fördröjda pulsen m2 faller, antar vippans F/F utsignal Q värdet O och pulsen dl stoppas vid räknevärdet l, varefter stygnet 7 åstadkommes. När symaskinen roteras och lägeskännaren P.S återigen kommer i det bestämda läget, inverteras vippan F/F och räknaren C räknar upp till adressen 2. Men eftersom ad- ressen 2 inte satisfierar något av förhållandena D6=d6 och D7=d7 samt D5=l, inverteras inte vippan F/F och räkningen uppåt fortsätter. När adressen 3 åstadkommits, satisfierar denna adress D6=d6 och D7=d7, varigenom stygnet 8 åstadkom- mes. På samma sätt bringar de adresser, som satisfierar för- hållandena D6=d6 och D7=d7, utsignalen från minnet ROM att verksamgöra aktiveringsorganet Dr för att åstadkomma styg- nen vid varje rotation av symaskinen. I denna utföringsform av föreliggande uppfinning räknar räknaren till adressen O efter det att den räknat till adressen 15, eftersom räkna- ren C har en grupp av 4-bit-utsignaler, varigenom mönstret repeteras. Om kontakten B.SW för bakåtsöm nedtryckes vid, starten eller när halva mönstret åstadkommits, bringar den astabila vippans AM utsignal dl räknaren C att räkna ner via AND-grinden AND2 för att åstadkomma stygnkoordinaterna i det valda mönstret i omvänd ordning. Således kan ett möns- ter sys baklänges.

Det torde inses att en grupp av gemensamma koordinater och mönsterdata anordnas effektivt i minnet. Så anordnade mönsterdata läses upprepade gånger efter varandra sekven- 10 15 20 25 30 35 78Û3711~6 7 siellt från första till sista oavsett mönstertyp. Enligt tidigare känd teknik lagrar minnet mönsterdata i grupper, som var och en är anordnad att ge ett speciellt stygnmöns- ter. Dessutom används ett adresseringsminne, vilket lagrar begynnelseadresserna för resp datagrupp för att styra ad- resseringsräknaren att börja räkna fram begynnelsekoordina- ten för det valda mönstret. Varje datagrupp av ett mönster i minnet innefattar enligt tidigare teknik en retursignal i slutet av varje grupp, vilket får räknaren att upprepade gånger räkna fram begynnelseadressen för det valda mönstret efter det att mönstret fullbordats. _ Föreliggande uppfinning kräver inte ett sådant adres- seringsminne och ej heller retursignaler. Därför ger upp- finningen ett enklare styrsystem med mindre styrdata för åstadkommande av olika stygnmönster.

Dessutom behövdes tidigare två signaler, en vid varje ände av varje datagrupp, såsom framgår av fig 2, vid bakåt- söm av ett mönster för att upprepade gånger kunna sy mönst- ret baklänges. Enligt föreliggande uppfinning kan en sådan bakâtsöm åstadkommas betydligt lättare genom att enkelt bringa räknaren att räkna nedåt utan användning av retur- signaler.

Eftersom varje begynnelseadress av mönsterdatagruppen, som är lagrad i minnet, är lagrad i adresseringsminnet en- ligt tidigare känd teknik, är en ändring av mönsterdatalag- ringsminnet endast möjlig, när det reservminne, som lagrar begynnelseadresserna av resp mönster, motsvarar resp adres- ser, som ligger i adresseringsminnet. I annat fall instäl- les i början en annan adress medelst adressminnet och där- för åstadkommes ett deformerat eller ofullbordat mönster.

Med andra ord är en ändring av mönsterdatalagringsminnet enligt tidigare känd teknik möjlig endast om de i reserv- minnet lagrade data, representerar samma antal mönsterstygn som de data, som ligger i det minne, vilket skall utbytas.

Enligt föreliggande uppfinning är mönsterdatalagrings- minnet oberoende och pâverkas inte av några andra element, t ex adresseringsminnet. Ändringen av minnet är helt obe- roende av begynnelseadressen eller antalet mönsterstygn i reservminnet. Således kan ytterligare stygnmüster åsüaflanuns.

Claims (2)

1. 7803711-6 PATENTKRAV l. Symaskin med ett maskinhus (1), en drivaxel (2), som är roterbart lagrad i maskinhuset, och stygn- formningsorgan för ändring av nålens och det sydda ma- terialets relativa lägen för att bilda ett stygnmöns- ter, k ä n n e t e c k n a d av statiskt minne (ROM) med adressingàngar (A'O-A'3), datautgångar (DO-D7) och ett flertal adresserbara minnesplatser, som lagrar möns- terdata för ett flertal väljbara mönstersstygn; manuellt aktiverbara mönstervalsströmställare (SWl-SW4), vilka är anordnade på en tillgänglig del av symaskinen och selektivt aktiverbara för alstring av en mönsteriden- tifieringssignal (d6, d7), som identifierar ett valt mönster; ett räknarorgan (C), som är anslutet till det statiska minnets (ROM) adressingàngar (A'0-A'3) och anordnat att adressera på varandra följande minnesplat- ser i det statiska minnet (ROM) genom en matning av på varandra följande adressignaler (A0-A3) till minnets (ROM) adressingàngar (A'0-A'3) vid en frekvens, som är högre än maskindrivsignalens frekvens; ett kompara- tororgan (Ex.ORl, Ex.0R2), som är anslutet till det statiska minnets (ROM) datautgàngar (D6, D7) och till mönstervalsströmställarna (SWl-SW4) och anordnat att jämföra data (D6, D7), som efter hand alstras vid min- nets (ROM) datautgångar (D6, D7), med mönsteridentifie- ringssignalen (d6, d7) för att automatiskt säkerställa huruvida data vid minnets (ROM) utgångar (D6, D7) till- hör det valda mönstret, varvid adresseringen fortgår tills data, som tillhör det valda mönstret, alstras vid datautgângarna; ett pulsgeneratororgan (PS), som manövreras synkront med maskindrivsignalens frekvens. för alstring av en timningspuls och aktivering av de data (DO-D4), som tillhör det valda mönstret; och ett manöverorgan (Dr), som är anslutet till minnets (ROM) datautgångar (DO-D4) och aktiveras av de data (DO-D4), som alstras vid minnets (ROM) datautgångar, för drivning .flfl-.nnuv-v-*g-A. . 7803711-6 9 av maskinens stygnformningsorgan.

2. Symaskin enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att räknarorganet är en upp/nedräknare och manuellt pàverkbar för omkoppling mellan selektiv upp- och nedräkning. _ ._ -,-_._...___._§-._-_._.--