SE434668B - Tendanordning for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

ïâfišflri s? 2 elementet vid tändtidpunkten styres till ledande tillstånd medelst en styrsignal från styrspolen, varefter lagringskondensatorn kan urladdas via primärlindningen, vilket i sekundärlindningená tändspolen resulterar i en högspänningsstöt och ett elektriskt överslag eller en tändgnista vid det med sekundårlindningen för- bundna tändstiftet. En dylik kondensator-tändanordning är emellertid erfarenhetsmässigt mycket komplicerad, eftersom de vanligen ingående likströmskällorna, nämligen batterierna i motorfordon, ej är tillräckliga för uppladdning av lagrings- kondensatorn, så att en extra spänningsalstrare måste användas.

Dessutom uppvisar de medelst en dylik tändanordning alstrade tändgnistorna ej några efterurladdningar, varför magrare bränsle- -luftblandningar ej alltid kan tändas med säkerhet.

En tändanordning av inledningsvis angivet art känne- tecknas enligt uppfinningen av att omkopplingselementet bildar ingång på en styrkoppling, att ett elektroniskt brytelement finnes vid styrkopplingens utgång och är seriekopplat med tänd- spolens primärlindning och att den vid tändtidpunkter medelst styrtråden ístyrspolen inducerade styrsignalen styr brytelementet till spärrtillstånd och styrkopplingen kortvarigt upprätthåller detta spärrtillstånd.

I jämförelse med den kända tändanordningen har tänd- anordningen enligt uppfinningen fördelen, att tändenergin kan lagras såsom magnetisk energi i själva tändspolen och att någon extra spänningsalstrare ej erfordras för denna lagring. Dessutom blir det för första gången möjligt att meningsfullt använda sig- nalgivare med styrtråd av Wiegand-typ och härmed samordnad styr- spole vid spol-tändanordningar.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åtföljande ritning, där fig. l visar kopplings- schemat för en tändanordning enligt uppfinningen, fig. 2 ett spännings-tidsdiagram för att åskådliggöra de av signalgivarna alstrade styrsignalerna, fig. 3-6 i jämförelse med utföringsformen enligt fig. l modifierade kopplingar och fig. 7a-7c diagram för förklaring av verkningssättet för den i fig. 6 visade tänd- anordningen.

Den på ritningen visade tändanordningen är avsedd för en ej visad förbränningsmotor för ett ej heller visat motorfordon och matas från en likströmskälla l, som kan vara fordonsbatteriet. 78059M-'7 Från pluspolen på likströmskällan l utgår en matningsledning 3 med en drift- eller tändströmställare 2 och från minuspolen en jordad matningsledning Ä. Ledningen 3 utgör utgångspunkt för en kopplingsgren, som sträcker sig via primärlindningen 5 på en tändspole 6 till kollektorn i en transistor 7 och fortsätter från dess emitter till ledningen H. Denna emitter- -kollektorsträcka bildar i föreliggande fall ett elektroniskt brytelement 7'_§ßr styrning av tändanordningen ingår en signal- givare 8, som omfattar en styrtråd 9 av Wiegand-typ, en med styrtråden samordnad styrspole 10 och en rotorkropp 11,avsedd att försättas i rotation medelst motorn. Rotorkroppen ll in- verkar med sina polutsprång 12 med växlande magnetisk polaritet på styrtråden 9, så att omväxlande positiva styrsígnaler Up och negativa styrsignaler Un i fig. 2 uppträder vid styrspolen 10. Styrspolen 10 är med sin ena líndningsände förbunden med ledningen 4 och med sin andra lindningsände med styranslut- ningen på ett elektroniskt omkopplingselement 13, som bildar in- gång på en styrkoppling S och i föreliggande fall är uppbyggt såsom en bistabil multivibrator, som omfattar en ingångs- transistor 14 av npn-typ och en utgångstransistor 15 av npn- -typ. Styringången på omkopplingselementet 13 är i föreliggande fall bildad av basen i ingångstransistorn lä, som dessutom via ett motstånd 16 är förbunden med kollektorn i utgångstransistorn 15. Kollektorn i transistorn lä är förbunden med matníngs- ledningen H via en av två delmotstånd 17, 18 bestående spännings- delare, varvid den gemensamma förbíndningspunkten 19 för dessa båda delmotstånd 17, 18 är förbunden med basen i utgångs- transistorn 15. Slutligen är de båda transistorerna 14, 15 på emittersidan gemensamt förbundna med ledningen 4 och på kollektorsidan via var sitt av två motstånd 20, 21 med en -ledning 22, som via ett motstånd 23 är förbunden med matnings- ledningen 3 och via en parallellkoppling av en kondensator 2H och en zenerdiod 25 med matníngsledníngen Ä. Utgången på omkopplingselementet 13, vilken i detta fall är bildad av kollektorn i transistorn 15, är förbunden med katoden i en blockeringsdiod 26, som med sin anod både är förbunden med basen i en styrtransistor 27 av npn-typ och via ett motstånd 28 med ledningen 22. Styrtransistorn 27 är med sin emitter förbunden _l 78Ü59M “7 med ledningen Ä och med sin kollektor via en av två delmotstånd 29, 30 bestående spänningsdelare med ledningen 3, varvid den gemensamma förbindningspunkten 31 för dessa båda delmotstånd 29, 30 är förbunden med basen i en transistor 32 av pnp-typ.

Den med sin emitter med ledningen 3 förbundna transitorn 32 är med sin kollektor förbunden med matningsledningen 4 via en av två delmotstånd 33, 34 bestående spänningsdelare, varvid den gemensamma förbindningspunkten 35 för dessa båda motstånd 33, 34 är förbunden med basen i transistorn 7, som bildar ut- gång på styrkopplingen S. Den till tändspolen 6 hörande sekundär- lindningen 36 är förbunden med ett på ena sidan med ledningen H förbundet tändstift 37.

Ovan beskrivna tändanordning arbetar på följande sätt.

När driftströmställaren 2 bringas att sluta, är tändanordningen klar att arbeta. Härvid antages, att ström just flyter genom primärlindningen 5, dvs. att brytelementet 7' befinner sig i ledande tillstånd. Till följd härav är emitter-kollektor- sträckorna i transistorerna 32, 27 och 14 även ledande, medan emitter-kollektor-sträckan i transistorn 15 spärrar. Om nu den negativa styrsignalen Un uppträder vid styrspolen 10, spärras emitter-kollektorsträckan i transistorn 14 och övergår i beroende härav emitter-kollektorsträckan i transistorn 15 till ledande tillstånd. Detta medför, att emitter-kollektor- sträckorna i transistorerna 27, 32 och 7 spärras, så att primär- strömmen brytes och i sekundärlindningen 36 en högspänningstöt alstras, som vid tändstiftet 37 åstadkommer ett elektriskt överslag. Detta kopplingstillstånd hos kopplingsanordningen upprätthålles kortvarigt för att uppnå, att tändgnistan och isynnerhet dess genom efterurladdningar bildade gnistsvans kan alstras effektivt. Först när den positiva styrsignalen Up alstras i styrspolen 10, ändras åter kopplingstillståndet hos omkopplingselementet 13. I detta fall blir åter emítter-kollektor- sträckan i transistorn lä ledande och emitter-kollektorsträckan i transistorn 15 oledande. I beroende härav börjar emitter- -kollektorsträckorna i transistorerna 27, 32 och 7 åter leda, så att ström åter flyter genom primärlindningen 5 och för- beredelse till ytterligare ett tändförlopp påbörjats.

Till följd av den beskrivna kopplingsanordningen blir det möjligt att använda de från signalgivaren 8 avgivna styrä 78059li1'7 signalerna, som är mycket kortvariga och sålunda i huvudsak är nålformade, för styrning av en spoltändanordning. Vid behov kan vid utföringsformen enligt fig. 1 det såsom bistabil multi- vibrator arbetande omkopplingselementet 13 även vara en s.k. styrelektrod styrd strömställare, som till sin uppbyggnad liknar ett styrbart likriktarelement som emellertid med sin anod-katodsträcka kan styras till ledande tillstånd medelst en till dess styrelektrod matad positiv puls och till spärrtillstånd medelst en till dess styrelektrod matad negativ puls, varvid pulspotentialen hänför sig till potentialen vid katoden.

Den i fig. 3 visade tändanordningen skiljer sig från den i fig. l visade därigenom, att omkopplingselementet 13 är en tyristor 38, som med sin katod är förbunden med matnings- ledningen 4, med sin styrelektrod med den från ledningen H vända lindníngsänden av styrspolen 10 och med sin anod både via ett kapacitivt lagringselement 39 med basen i styrtransistorn 27 och via ett motstånd Ä0 med katoden i en blockeringsdiod 41, vars anod är förbunden med kollektorn i transistorn 32.

De här med samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 1 försedda kopplingselementen har även samma uppgift som i fig. 1, varför de ej beskrives närmare ännu en gång.

Verkningssättet för tändanordningen enligt fig. 3 skiljer sig på följande sätt från verkningssättet för den i fig. l visade anordningen. För styrning av tändanordningen enligt fig. 3 användes enbart de positiva styrsignalerna Up.

Om en dylik styrsignal Up uppträder, styres anord-katodsträckan i tyristorn 38 till ledande tillstånd, vilket är möjligt, efter- som den med sin anod via motståndet H0, blockeringsdioden H1 och den ledande emitter-kollektorsträckan i transistorn 32 är förbunden med matningsledningen 3. När tyristorns 38 anod- -katodsträcka är ledande, kan det kapacitiva lagringselementet 39 uppladdas, som tidigare via emitter-kollektorsträckan i transistorn 32, blockeringsdioden H1, motståndet H0 och bas- -emittersträckan i styrtransiste n 27 undergått uppladdning.

Med den nuvarande uppladdningen av lagringselementet 39 reduceras förspänningen vid basen i transistorn 27 kortvarigt så mycket, att dess emitter-kollektorsträcka övergår till spärrtillstånd.

Detta medför även, att emitter-kollektorsträckorna i transistg- “Tföüåäfel D? rerna 52 och 7 blir oledande, så att strömmen i primärlindningen 5 åter brytes och vid tändstiftet 37 en tändgnista åstadkommas till följd av den härvid uppträdande högspänningsstöten i sekun- därlindningen 56. Med fortskridande förnyade uppladdningar av lagringselementet 59 stiger förspänningen vid basen i transistorn 27 slutligen åter så mycket, att dess emítter-kollektorsträcka åter blir ledande. Därmed blir även emitter-kollektorsträckorna i transistorerna 32 och 7 åter ledande, vilket medför, att ström åter flyter genom primärlindningen 5 och ytterligare ett tänd- förlopp förberedes. Kopplingsanordningen är dimensionerad på sådant sätt, att med ovannämnda förnyade uppladdning av lagrings- elementet 59 till följd avifilluafimdexmurmnüg avanodpotentialen vid tyristorn 38 även dess anod-katodsträcka blir oledande vid en tidpunkt, innan emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 åter blir ledande.

Den i lagringselementet 39 lagrade energimängden avtar med stigande varvtal hos motorn, varigenom säkerställas, att tidsandelen för strömmen i primärlindningen 5 ökar med stigande varvtal under tiden mellan tvâ tändförlopp, nedan tidsandelen för brytning av strömmen i primärlindningen 5 avtar. I detta fall har man sålunda uppnått en tändanordning, som styres medelst en signalgivare med styrtråd av Wiegand-typ, så att inom det lägre varvtalsområdet onödig belastning av tändspolen 6 undgås, medan å andra sidan upp till jämförelse- vis höga varvtal en för effektiva tändgnistor tillräckligt energimängd är säkerställd.

Av fig. Ä framgår, att det kapacitiva lagringselementet 59 i fig. 3 även kan användas vid kopplingen enligt fig. 1.

I detta fall är då detta lagringselement 39 inkopplat mellan anoden i blockeringsdioden 26 och basen i styrtransistorn 27, varvid dessutom ledningen mellan blockeringsdioden 26 och lag- ringselementet 39 via ett motstånd Ä2 är förbunden med led- ningen 22 för stabiliserad spänning.

Den i fig. 4 visade tändanordningen arbetar på följande sätt. Om signalgivaren 8 med styrspolen 10 alstrar den negativa styrsignalen Un, spärras emitter-kollektorsträckan i ingångs- transistorn 14 och blir emitter-kollektorsträckan i utgångs- transistorn 15 ledande. Till följd härav börjar lagringselementet 39 åter att uppladdas, vilket sker via den nu ledande emitteri '78059111-7 -kollektorsträckan i transistorn 15, medan förspänningen vid basen i transistorn 27 nedgår så mycket, att dess emitter- ~kollektorsträcka spärrar. I beroende härav övergår även emitter-kollektorsträckan i transistorn 32 och emitter-kollektor- sträckan i transistorn 7 till spärrtillstånd, så att strömmen brytes i primärlindningen 5 och en högspänningsstöt uppstår i sekundärlindningen 36 för alstring av en tändgnista vid tänd- stiftet 37. Från och med ett bestämt varvtal, som t.ex. ligger vid början av motorns mittre varvtalsområde, bestämmes åter- inkopplingen av strömmen i primärlindningen 5 av lagrings- elementet 39, som även i detta fall med stigande varvtal lagrar en avtagande energimängd. Från och med detta varvtal uppkommer vid basen i styrtransistorn 27 vid lagringselementets 39 för- nyade uppladdning en förspänning, som styr dess emitter-kollek- torsträcka till ledande tillstånd, innan emitter-kollektor- sträckan i transistorn15 styres till spärrtillstånd i beroende av en positiv styrsignal Up. Nedanför nämnda varvtal övertages den just angivna omställningen av emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 av transistorn l5, när denna i beroende av en positiv styrsignal Up omställes till sitt spärrtillstånd.

Då avbrytes nämligen uppladdningen av lagringselementet 59 och ínledes förnyad uppladdning i motsatt strömriktning via motståndet 42. Denna förnyade uppladdning och strömmen via motståndet 28 åstadkommer då, att emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 övergår till ledande tillstånd. I beroende härav blir även emitter-kollektorsträckan i transistorn 32 och emitter-kollektorsträckan i transistorn 7 ledande, så att ström åter flyter genom primärlindningen 5 och energi lagras för nästa tändförlopp. vid en jämförelse med den ur kopplingsynpunkt enklare tändanordningen enligt fig. 3 har föreliggande tändanordning enligt fig. Ä fördelen, att även inom startvarvtalsomrâdet ström i huvudsak flyter genom primärlindningen 5 på tändspolen 6 så länge som erfordras ovillvorligen för en energimängd för alstring av en effektiv tändgnista.

Vid tändanordningen enligt fig. 5 är i jämförelse med tändanordningen enligt fig. 4 återkopplingsmotståndet 16 uteslutet i omkopplingselementet 13, varför ett gemensamt emitter- .J vnutetvflvw motstånd 43 är samordnat med transistorerna 14, 15. Omkopplings- elementet 13 är sålunda uppbyggt såsom Schmitt-vippsteg. Tänd- anordningar med ett kapacitivt lagringselement 39 för styrning av varaktigneten av strömmen i primärlindningen 5 och det före detsamma inkopplade Schmitt-vippsteget har på senare tid allt- mera utbrett kommit till användning i motorfordon. Av denna orsak kommer med ledning av fig. 5 att förklaras det sätt, på vilket även dessa tändanordningar på enkelt sätt kan utrustas med en signalgivare med styrtråd av Wiegand-typ. Härvid kan blockerings- dioden 26 och motståndet 42 uteslutas vid en dylik tändanordning, medan basen i transistorn 14 i detta fall oftast är förbunden med uttaget 44 på en av två delmotstånd 45, 46 bestående och mellan ledningarna 4 och 22 inkopplad spänningsdelare och står i förbindelse med anoden i en diod 47, som med sin katod är förbunden med den från matningsledningen 4 vända lindnings- änden av styrspolen 10 och med sin anod dessutom är förbunden med katoden i ytterligare en diod 48, vars anod är förbunden med ledningen 4. För styrning av denna tändanordning användes därför endast de negativa styrsignalerna Un. För att uppnå, att efter slutet av en dylik styrsignal Un det av denna styr- signal Un âstadkomna kopplingstillståndet uppråtthålles kort- varigt, ingår en återkopplingsgren mellan omkopplingselementet 13 och styrtransistorn 27. Denna återkopplingsgren innehåller ett motstånd 49, som med sin ena anslutning är förbundet med ledningen 22 och med sin andra anslutning med anoden i en blockeringsdiod 50, vars katod är förbunden med kollektorn i transistorn 27 och vars anod via ett motstånd 51 är förbunden med anoden i ytterligare en blockeringsdiod 52, som med sin katod är förbunden med uttaget 19.

Den i fig. 5 visade tändanordningen har följande verk- ningssätt. Om signalgivaren 8 med styrspolen 10 avger den nega- tiva styrsignalen Un, är dioderna 47, 48 oledande för denna signal. över dioden 48 uppstår härvid ett spänningsfall, som överför emitter-kollektorsträckan i transistorn 14 från ledande till spärrande tillstånd. Härigenom blir emitter-kollektor- sträckan i transistorn 15 ledande och åstadkommes förnyad upp- laddning av lagringselementet 39 via denna emitter-ko1lektor- sträcka. Enligt ovan minskas härvid förspånningen vid basen i J 7805941-7 transistorn 27 så mycket, att dess emitter-kollektorsträcka blir oledande, vilket medför, att även emitter-kollektorsträckorna i transistorerna 32 och 7 blir oledande och att en tändgnista bildas vid tändstiftet 37 till följd av brytning av strömmen i primärlindningen 5. Upphör styrsignalen Un, blir emitter- -kollektorsträckan i transistorn lä åter ledande, varvid om- kopplingströskeln är bestämd av delmotstånden 45, H6. Men emitter- kollektorsträckan i transistorn 15 förblir fortfarande ledande under det tidsavsnitt, då emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 fortfarande är spärrad, vilket åstadkommes medelst en ström, som flyter via kopplingselementen 2, 23, H9, 51, 52, 15 och H5.

I och med omställningen av emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 till ledande tillstånd anslutes motståndet 51 via dioden 50 och emitter-kollektorsträckan i transistorn 27 till mat- ningsledningen B, så att förspänningen vid basen i transistorn 15 nedgår så mycket, att dess emitter-kollektorsträcka numera övergår till spärrtillstånd. Sålunda påbörjas nu uppladdningen av lagringselementet 39 via motståndet 2l och bas-emitter-sträckan i transistorn 27, så att emitter-kollektorsträckorna i transisto- rerna 27, 32 och 7 åter blir ledande och ström åter flyter genom primärlindningen 5.

I fig. 6 visas en modern tändanordning, vid vilken strömmen i primärlindningen 5 övervakas och tändenergi doseras i beroende härav. På ingångssidan är signalgivaren 8, det såsom bistabil vibrator uppbyggda omkopplingselementet 13 och det kapacitiva lagringselementet 39 sammankopplade på i det närmaste samma sättïgæd tändanordningen enligt fig. U. En från ledningen 22 utgående kopplingsgren sträcker sig till en början via ett motstånd 53 till kollektorn i en mellantransistor 5ü av npn-typ och fortsätter från dess emitter via ett motstånd 55, lagrings- elementet 59 och emitter-kollektorsträckan i utgångstransistorn 15 till matningsledningen H. Den mot transistorn 15 vända an- slutningen på lagringselementet 39 bildar utgångspunkt för en kopplingsgren 56, som åtminstone via ett motstånd 57 sträcker sig till basen i transistorn 27. Den mot transistorn 54 vända ansmtningen på lagringselementet 39 är förbunden med anoden i en blockeríngsdiod 59, som via ett motstånd 58 är förbunden med basen i transistorn 5ü och vars katod via en tillsatskonden- sator 60 är förbunden med basen i transistorn SB. Dessutom är 7805941-7 10 katoden i denna diod 59 förbunden med anoden i ytterligare en diod 61, som med sin katod är förbunden med basen i transistorn 27 och tjänar till att öka denna transistors 27 omkopplings- tröskel. Från basen i transistorn 54 utgår en ledning till kato~ den i en blockeringsdiod 62 för att fortsätta från dess anod via ett dimensioneringsmotstånd 63 och sedan via en integrator 64 till matningsledningen 4. I föreliggande fall är integratorn 64 en kondensator och är med sin från ledningen 4 vända anslut- ning både förbunden med kollektorn i en laddningstransistor 65 av pnp-typ och med kollektorn i en urladdningstransistor 66 av npn-typ. Transistorn 65 är med sin emitter via ett motstånd 67 och med sin bas via ett motstånd 68 förbunden med ledningen 22, så att denna transistor 35 arbetar såsom konstantströmkälla med hänsyn till integratorn 64.

På samma sätt är transistorn 66 med sin emitter via ett motstånd 69 och med sin bas via ett motstånd 70 förbunden med matningsledningen 4, så att denna transistor 66 även arbetar såsom konstantströmkälla med hänsyn till integratorn 64. Basen vid transistorn 65 är dessutom via ett motstånd 71 förbunden med kollektorn i en transistor 72 av npn-typ, vars emitter är förbunden med emittern i transistorn 7, som i föreliggande fall via ett övervakningsmotstånd 73 är förbunden med matningsled- ningen 4. Basen i transistorn 66 är via en av två delmotstånd 74, 75 bestående spänningsdelare förbunden med ledningen 22.

Den gemensamma förbindningspunkten 76 för dessa båda delmotstånd 74, 75 är både förbunden med anoden i en med sin katod med kol- lektorn i transistorn 72 förbunden blockeringsdiod 77 och med anoden i en med sin katod med kollektorn i en transistor 78 av npn-typ förbunden blockeringsdiod 79. Transistorn 72 är med sin bas både förbunden med anoden i en på katodsidan via ett motstånd 80 med ledningen 4 förbunden diod 81 och via ett mot- stånd 82 med katoden i en på anodsidan med ledningen 4 förbun- den zenerdiod 83. Ledningen mellan motståndet 82 och zenerdio- den 83 är förbunden med kollektorn i transistorn 78 och via ett motstånd 89 med ledningen 3. Den med sin emitter med ledningen 4 förbundna transistorn 78 är med sin bas både via ett motstånd 84 förbunden med matningsledningen 4 och via ett motstånd 85 med emittern i en transistor 86 av npn-typ. Den både med sin 11 7305941 -v kollektor via ett motstånd 87 och med sin bas via ett motstånd 88 med ledningen 22 förbundna transistorn 86 är med sin bas både förbunden med kollektorn i den med sin emitter med led- ningen Ä förbundna transistorn 27 och via ett motstånd 90 med ledningen 22, Från emittern i transistorn 7, vars emitter- -kollektorsträcka även i detta fall bildar brytelement 7', utgår ytterligare en shuntgren för övervakningsmotståndet 73 som via en seriekoppling av två begränsníngsmotstånd 92, 93 sträcker sig till basen i en transistor 99 av npn-typ och sedan fortsätter från dess emitter till ledningen U. Den gemensamma förbindningspunkten 95 för de båda motstånden 92, 93 är lämp- ligen förbunden med matningsledningen N, via ett inställbart motstånd 96. Basen i transistorn 94 är dessutom via ett mot- stånd 97 förbunden med matningsledningen 3 och via ett motstånd 98 med emittern i transistorn 86. Kollektorn i transistorn 94 är förbunden med basen i en drivtransistor 99 av npn-typ, som dessutom med sin bas är förbunden med ledningen 22 via ett motstånd 100. Emittern i transistorn 99 samverkar med basen i transistorn 7, som dessutom är förbunden med anoden i en zenerdiod 102 och via ett motstånd 103 med ledningen 4. Katoden i denna zenerdiod 102 är förbunden med förbindningspunkten l0ü mellan två delmotstånd 105, 106, som är seriekopplade mellan kollektorn i transistorn 7 och kollektorn i transistorn 94.

Den i fig. 6 visade tändanordningen arbetar på följande sätt. Nu antages, att motorn startar att vidare emitter-kollek- torsträckan i transistorn 14 är ledande och emitter-kollektor- sträckan i transistorn 15 oledande och att slutligen emítter- -kollektorsträckan i transistorn 7 i beroende härav är ledande.

Primärlindningen 5 genomflytes därför av ström. Om nu den nega- tiva styrsignalen Un avges från signalgivaren 8 med styrspolen 10 och emitter-kollektorsträckan i transistorn lä blir beroende härav bringas att spärra, börjar styrström att flyta via bas- -emittersträckan i transistorn 15, varpå dess emitter-kollektor- sträcka övergår till ledande tillstånd. Vid start av motorn skall transistorn 5H och även lagringselementet 39 ännu vara overksamma, så att ovannämnda omställning av transistorn 15 via motståndet57 påverkar styrtransistorn 27 på sådant sätt, att dess emitter-kollektorsträcka spärrar. Potentialen vid kollektorn i denna transistor 27 antar då det positiva värdet Ul, som återfinnas i det i fig. 7a visade spännings-tidsdiag5am- vscsall-v 12 met. Nu kan styrström slyta via bas-emittersträckan i transistorn 86 och via bas-emittersträckan i transistorn 94, vilket medför- att emitter~kollektorsträckorna i transistorerna 86 och 94 blir ledande. I beroende härav förhindras styrström att flyta via bas-emittersträckorna i transistorerna 99 och 7, så att emitter- -kollektorsträckan i drivtransistorn 9 och emitter-kollektor- sträckan i transistorn 7, dvs. brytelementet 7', övergår till spärrtillstånd. Detta medför brytning av den genom primär- lindningen 5 flytande strömmen, så att en högspänningstöt upp- träder i sekundärlindningen 36 och en tändgnista i beroende här- av bildas vid tändstiftet 37. När motorn startar, inkopplas åter den genom primärlindningen 2 flytande strömmen, när den positiva styrsignalen Up uppträder. Då sker omställning av nyssnämnda transistorer i motsatt riktning, nämligen genom att emitter-kollektorsträckan i transistorn 14 blir ledande, emitter-kollektorsträckan i transistorn 15 spärrar, medan emitter- kollektorsträckan i transistorn 27 blir ledande och emitter- -kollektorsträckan i transistorn 86 spärrar, medan emitter- -kollektorsträckan i transistorn 94 spärrar och emitter- -kollektorsträckan i transistorn 99 och emitter-kollektor- sträckan i transistorn 7 bringas till ledande tillstånd. Vid kollektorn i transistorn 27 uppträder då den i det närmaste mot jordpotential svarande potentialen U2 och flyter ström i beroende härav i primärlindningen 5, så att tändenergi lagras för nästa tändförlopp. Till följd av den just till spärrtill- stånd överförda emitter-kollektorsträckan i transistorn 86 förhindras ström att flyta via bas-emittersträckan i transistorn 78, så att dess emitter-kollektorsträcka övergår till spärr- tillstånd. Härigenom kan styrström flyta via bas-emitter- sträckan i transistorn 72, så att emitter-kollektorsträckan i transistorn 72 bli ledande och styrström kan flyta via emitter-bassträckan i laddningstransistorn 65. Till följd härav blir emitter-kollektorsträckan i transistorn 65 ledande, så att den integrator bildande kondensatorn 64 uppladdas.

Integratorn 64 har vid början av denna uppladdning vid sin från ledningen 4 vända anslutning till en början potentialen Un såsom integreringsvärde, vilket framgår av diagrammet i fig. 7c. Till följd av integratorns 64 uppladdning uppkommer 4 ?fifi$9@¿«? ;+orsüraukan i f. ;ær avslutas upp" zßahvrn áü, varvid ng av potentialen lwturn 72 övewgång a nasflemittefsträckan p, »fiäuïan i dænna rg óä börja? ur» _ 5 =M¶ æytfirsom emltterfl -med även emitterflfiandæß varvid le ««ïollektowsträckan 1 påverkas* Uppladd~ år nu valda på =h spänningaändríngen .lande till en "vammet intar sym» ", warvíd växlíngau *ande sätt bestämmes varvtal bas motorn stiger eftersom pøtentíal- rælwæ mæd potential- '/ intægreringsvärdet 5% ökas læu %ter=kollektor« 'åskan i ingångstransiß~ än Um styras till spärr- __; sträæka, Bm då tørn lä lä tillstånd och emitter-kollektorsträckan i utgångstransistorn 15 i beroende härav till ledande tillstånd, uppträder vid lagringselementet 39 en första laddningstillstândsändring, som äger rum via emitter-kollektorsträckan i transistorn 54 och emitter-kollektorsträckan i transistorn l5 och medför, att styrström bringas att flyta via bas-emittersträckan i transistorn 27. Härigenom bringas emitter-kollektorsträckan i denna transistor att spärra, så att emitter-kollektorsträckan i transistorn 7, såsom redan beskrivits även blirciedande och tändförloppet utlöses på redan beskrivet sätt. Ännu innan signalgivaren 8 alstrar den positiva styrsignalen Up och emitter-kollektorsträckan i transistorn 15 därmed åter styres till spärrtillstånd, uppnås vid den första laddningstillstånd- ändringen hos lagringselementet 39 ett bestämt börvärde, som motsvarar tröskelvärdet för styrtransistorn 27. Styrström börjar nämligen åter flyta via bas-emittersträckan i transistorn 27, som ånyo bringar emitter-kollektorsträckan i denna transistor 27 till ledande tillstånd. I beroende härav blir enligt ovan emitter-kollektorsträckan i transistorn 7 åter ledande, så att nu redan ström flyter genom primärlindningen 5 och tänd- energi därmed lagras, innan den positiva styrsignalen Up alstras och.emitter-kollektorsträckan i transistorn l5 spärrar. Om sedan emitter-kollektorsträckan i transistorn lä medelst den positiva styrsignalen Up bringas att leda och emítter-kollektor- sträckan i transistorn 15 bringas till oledande tillstånd, upp- träder en andra laddningstíllståndsändring vid lagringselementet 39, som omfattar omkopplingselementen 23, 219 59, 61 och 27.

Till följd av tíllsatskondensatorn 60 alstras vid den första laddningstillståndsändringen en tillsatsström via bas-emitter- sträckan i transistorn Bü, så att omställningen av emitter- -kollektorsträckan i styrtransistorn 27 underlättas.

Medelst transistorn 94 begränsas strömmen i primär- lindningen 5 till ett bestämt driftvärde I2, som ligger ovanför övervakningsvärdet Il. Driftväriet I2 är valt på sådant sätt, att tillräcklig tändenergi är lagrad för tändförloppet vid dess uppnående. Om detta driftvärde I2 uppnås, återkommer då spänningsfallet över övervakningsmotståndet 73 via begräns- ningsmotstånden 92, 95, att emitter-kollektorsträckan i transis- torn 9% blir något ledande, så att styrströmmen för transistoL 7805941-7 rerna 99 och 7 begränsas och den via emitter-kollektorsträckan i transístorn 7 flytande strömmen hålles vid driftvärdet I2.

Zenerdioden 102 har till uppgift att skydda transistorn 7 gentemot spänningar, som t.ex. kan uppträda, om förbindelsen mellan sekundärlindníngen 36 och tändstiftet 37 brytes under tändförloppet. Genom kopplíngselementen 80, 81, 82 och 83 säkerställes, att transistorn 72 uppfyller sin övervaknings- uppgíft oberoende av variationer i temperatur eller drift- spänning. Vidare är det lämpligt attfastlägga dríftvärdet I2 på sådant sätt, att strömmen i primärlindningen 5 vid start av motorn efter uppnâende av detta driftvärde I2 till denna storlek till en början fortfar att flyta under ett tidsavsnítt (t2'-tš), så att vid acceleration av det av motorn drivna fordonet fortfarande tillräcklig tändenergi lagras trots för- kortning av varaktigheten av strömmen i primärlindningen 5.

Claims (2)

1. °?@@59@s¶=? Patentkrav l. Tändanordning för förbränningsmotor med en tänd- spole, en signalgivare, som omfattar åtminstone en magnetiskt påverkbar styrtråd och en med denna tråd samordnad styrspole, och ett elektroniskt omkopplingselement, som vid tändtidpnnkter är omställbart medelst en styrsignal från styrspolen, k ä n n e - t e c k n a d av att omkopplingselementet (13) bildar ingång på en styrkoppling (S), att ett elektroniskt brytelement (7“) finnes vid styrkopplingens (S) utgång och är seriekopplat med tändspolens (6) primärlindning (5) och att den vid tändtid- punkter medelst styrtråden (9) i styrspolen (10) inducerade styr- signalen (Up, U_) styr brytelementet (7') till spärrtillstånd och styrkopplingen (S) kortvarigt upprätthåller detta spärr- Ftillstând.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att omkopplingselementet (13) arbetar såsom en bistabil multivibratorß 3. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att omkopplingselementet (13) är bildat av ett styrbart likriktarelement, företrädesvis en tyristor (38). 4, Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att omkopplingselementet (13) arbetar såsom Schmitt-vipp- steg. 50 Anordning enligt något av krav 1-Ä, k ä n n e - t e c k n a d av att omkopplingselementet (l3) via ett kapacitivt lagringselement (39) är förbundet med basen i en styrtransistor (27), att lagringselementet (39) lagrar en varvtalsberoende energimängd och omkopplingselementet (13) vid tändtidpunkter utlöser laddning av lagringselementet (39), som kortvarigt bringar styrtransistorns (27) emitter-kollektor- sträcka till spärrtillstånd, och att brytelementet (7') i spärrtillståndet hos denna emitter=kollektorsträcka även be- finner sig i spärrtillstând. - 6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d Ü 78059111-7 av att mellan styrtransístorn (27) och omkopplingselementet (13) en återkopplingsgren (ÄQ-52) är inkopplad, medelst vilken det vid tändtidpunkter begynnande omkopplingstillståndet vid omkopplíngselementete (13) utgång är inrättat att upprätt- hållas under det tídsavenifit, då emítter-kollektorsträckan i styrtransístorn (27) befinner sig i spärrtíllstånd. 7. Anordning enligt krav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a d av att lagringselementets (39) laddning är beroende av en íntegrators (63) integreríngsvärde. 8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den vid tändtidpunkter begynnande laddningen av lag- ringselementet (39) sker via. emitter-kollektorsträckan i en mellantransistor (54), vars ledningsförmåga är beroende av integratorns (öä) integreringsvärde. 9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att ledningsförmågan hos mellantransistorns (54) emitter- -kollektorsträcka är beroende av integratorns (6h) íntegrerings- värde på sådant sätt, att denna ledníngsförmâga ökar med sti- gande varvtal.