SE430106B - Hierarkiskt datorsystem - Google Patents

Description

79n5s5o-o kopplad medelst en transmissionskanal till en systemstyr- enhet. Systemstyrenheten är vidare ansluten dels till utgångsanordningar, dels till ett antal mikrostyrenheter, varvid varje mikrostyrenhet styr ett antal in/ut-enheter.

En tillämpning av principen för användning av en huvuddator med en terminalenhet för inpasseringskontroll visas i det amerikanska patentet 3913071. Enligt detta system mottager terminalenheten signaler från en signal- källa, sammanställer information om dessa signaler och överför dem till en huvuddator. Huvuddatorn behandlar data och signalerar sedan svaret till terminalenheten, vilken därefter påverkar en utgångsanordning, företrädes- vis en dörr-lâsenhet.

Ett problem vid ett hierarkiskt datorstystem som skall mottaga ingângssignaler, behandla dessa signaler och på grund av behandlingen avge utgångssignaler till utgångsenheter, består i svårigheten att på ett optimalt sätt kunna fördela behandlingsfunktionerna - för de olika datorerna i systemet så att, dels systeman- vändarens önskemål uppfylls, dels de olika datorerna varken överbelastas eller underbelastas.

Enligt ovanstående avser uppfinningen ett hierar- ^ kiskt trestegs-datorsystem med en huvuddator, en termi- naldator samt ett antal mikrodatorer. Varje mikrodator är ansluten till en signalkälla för mottagning och optimal dekodering av ingângssignaler. Terminaldatorn mottager ingångsinformation.från mikrodatorerna, jäm- för denna information med lagrade tabelldata som selektivt kan ändras från ett tangentbord, kommunicerar selektivt med en huvuddator samt genererar utgângssigna- ler till utgångsenheter.

Uppfinningen avser vidare ett datorsystem med en terminaldator som är försedd med ett antal skärmminnen för lagring av på bildskärm indikerbara tabeller, vilka tabeller innehålla villkorsinformation för att ingångs- information från signalkällor skall åstadkomma utgångs- 7905350-0 signaler till utgångsenheter.

Uppfinningen avser ytterligare användningen av ett ned-uppräkningsräkneverk som laddas med en konstant.i den signalmottagande mikrodatorn för signaldetekterings- och signalbehandlingsändamâl. 7 Uppfinningen kan lämpligen användas i sådana till- lämpningar där man som signalkälla använder en magnet- kortläsare, som genererar en så kallad FZF (NRZI) kod, eller en optisk streckkodsläsare.

Fördelen med datorsystemet enligt föreliggande upp- finning jämfört med tidigare kända liknande system be- står i att man erhåller en optimal användning för de olika datorerna inom de olika nivåerna. Genom använd- ningen av nedräkningsräkneverket i mikrodatorn inbesparas beräkningstid, som kan utnyttjas för sammanställningar av data, felkontrollrutiner etc. inom mikrodatorn. Genom användningen av tabellminnen i terminaldatorn kan ingångs- signalernas giltighet för åstadkommande av utgångssignaler kontrolleras i terminaldatorn utan att huvuddatorn be- höver inkopplas för varje enskilt fall. Vidare möjliggör uppfinningen en uppdatering av tabelldata i terminal- datorn medelst tangentbordet, varigenom terminaldatorn kan arbeta självständigt utan hjälp av huvuddatorn.

Ytterligare möjliggör uppfinningen en selektiv begräns- ning av terminaldatorns frihet att påverka tabelldata om huvuddatorn anser att denna frihet icke skall till- delas terminaldatorn.

.Användningen av adapter och anslutningskretsar mellan de olika datornivåerna möjliggör en enligt an- vändningsområdet tillpassad grad av självständighet för ide olika datornivåerna. Detta är speciellt fördelaktigt om systemet används t.ex. för klassificerad inpasserings- kontroll.

Uppfinningen kommer närmare att beskrivas i samband med följande figurer. lvéosssn-o 'Fig. l visar ett blockschema över ett hierarkiskt datorsystem enligt föreliggande uppfinning. _" Fig. 2 visar de i fig. l angivna mikrodatorernas uppbyggnad- A Fig. 3 är ett tidsdiagram för signaldetektering i -en mikrodator enligt fig. 2.

Fig. 1 visar en terminaldator 27, som innefattar en styrenhet 1 till vilken dels är ansluten via en minnes- kanal 4 ett minne 2 och ett läsminne 3, dels via en in/ut-kanal 5 ett antal in/ut-enheter i form av ett tangentbord 8, en bildskärm 10, ett antal mikrodatorer 22 samt ett antal ut-enheter 26. Styrenheten 1 är även ansluten via sin in/ut-kanal 5, en adapter ll, en linje- anslutning 13 samt en transmissionskanal 14 till en huvuddator 15. Huvuddatorn 15 är även ansluten via andra transmissionskanaler 14 till andra liknande terminaldatorer 27 . i Tangentbordet 8 är kopplat via en tangentbordsan- slutning 7 samt en adapter 6 till in/ut-kanalen 5. På samma sätt är bildskärmen 10 kopplad via en bildskärms- anslutning 9 och adaptern 6 till in/ut-kanalen 5 och därigenom till styrenheten l. Ett antal signalkällor 23 äro kopplade till var sin mikrodator 22 som via en digital in-adapter 18 är kopplad över en digitalkanal 17, " en kanalanslutning 16, in/ut-kanalerna S till styrenheten 1. På samma sätt äro ut-enheterna 26 kopplade via en digital ut-adapter 20,_digital in/ut-kanalen 17, kanal- anslutningen 16 samt in/ut-kanalen 5 till styrenheten l.

' Ytterligare kan styrenheten 1 kommunicera via in/ut- kanalen 5, adaptern 11 och en linjeanslutning 12 med externa modemorgan för transmissionslinjer. pa Systemet enligt fig. 1 fungerar på sådant sätt att huvuddatorn 15 först laddar in styrdata via transmissions- kanalen 14, linjeanslutningen 13, adaptern ll samt styr- enheten 1 till minnets 2 styrmoduler 2A, 2B, 2C,,2D I och 2E. Alternativt eller som kompletterande funktion 7905350-o kan vissa styrdata även laddas in via tangentbordet 8, tangentbordsanslutningen 7, adaptern 6 och styrenheten l till minnets 2 moduler A, B, C, D och E.

När terminaldatorn 27 har laddats med styrdata är den färdig att mottaga signaler från signalkällorna 23 samt på grund av dessa signaler och med beaktande av de lagrade styrdata påverka utgângsenheter 26. Då en signalkälla 23 börjar sända ingângssignaler till sin motsvarande mikrodator 22, detekteras och dekoderas dessa ingångssignaler i mikrodatorn och sammanställs till ett meddelande i form av t.ex. ett antal tecken.

Mikrodatorn 22 anropar sedan digital in-adaptern 18, som styrs av en digital in/ut-styrenhet 19, för att överföra meddelandet till digital in-adaptern 18. Från digital in-adaptern 18 överföres meddelandet via kanal- anslutningen 16 och in/ut-kanalen 5 till styrenheten l.

Styrenheten l jämför meddelandet med de lagrade styr- data i minnesmodulerna A, B, C, D och E för att avgöra om meddelandet är ett giltigt meddelande samt om detta meddelande skall förorsaka en påverkan av en ut-enhet 26. Om så är fallet utsänder styrenheten l ett motsva- rande ut-meddelande via in/ut-kanalen 5, kanalanslut- ningen l6, digital ut-adaptern 20, som även är styrd av digital in-digital ut-styrenheten 19, till en utvald ut-enhet 26 som då påverkas.

Systemet enligt fig. l kan arbeta enligt olika arbetsmoder. Enligt en första arbetsmod arbetar terminal- datorn 27 huvudsakligen självständigt då den en gång laddats från huvuddatorn 15. Terminalens operatör har tillgång till tangentbordet 8 och bildskärmen 10. Medelst bildskärmen 10 kan han följa den inverkan de ' inkommande meddelandena från signalkällorna 23 och mikrodatorerna 22 till styrenheten 1 har på systemet.

Han kan då medelst tangentbordet 8 ändra eller upp- datera styrdata i minnets 2 styrmoduler A-E. 72-055 503- 0 Enligt en andra arbetsmod kan operatören vid tangent- bordet.8 och bildskärmen 10 icke ändra styrdata i minnet 2. Alla ändringar av styrdata sker från huvuddatorn 15 via_kommunikationskanalen l4. Däremot kan operatören kommunicera med huvuddatorn och mottaga samt ingiva information till huvuddatorn 15 via styrenheten l.

Enligt en tredje arbetsmod kan naturligtvis en viss kombination av arbetsmod l och arbetsmod 2 förekomma där operatören kan uppdatera viss information i styr- data i minnet 2. 7 Fig. 2 visar ett blockdiagram över mikrodatorerna 22 samt signalkällorna 23. En mikrodator 22 innefattar en mikrostyrenhet 35, en aritmetiklogikenhet 36, ett mikrominne 37 samt ett antal grindar 41 och 42. En intern kanal 43 förbinder de olika enheterna i mikrodatorn. Vidare är mikrodatorns styrenhet 35 medelst en ledare 24 ansluten till signalkällan 23, medelst en ledare 33 för ingångs- signaler till digital in-adaptern 18 samt medelst en utgångsledare 31 för signalutgång till digital in-adaptern 18. Grinden 42 är ansluten medelst en utgående datakanal 34 till digital in-adaptern samt grinden 41 medelst en ingående adresskanal 32 till digital in-adaptern l8.

Ett flertal mikrodatorer 22 med tillhörande signal- källa 23 kan kopplas parallellt till digital in-adaptern via datakanalen 34, adresskanalen 32 samt ingångs- och utgångsstyrledningarna 31 och 33.

Mikrodatorns 22 funktion för mottagning av signaler från signalkällan 23 och för dekodering samt samman- ställning av dessa signaldata kommer nu att beskrivas i samband med tidsdiagrammet i fig. 3. 7 Det antages att signalkällan 23 avger signaler med en form som visas på rad A för ingångspulsen i fig. 3. Denna signalform kallas för en FZF kod, varvid ett noll-värde för signalen under ett tidsintervall representeras av en konstant signalnivå då däremot ett 1-värde representeras av en ändring av signalnivån under 7905350-o ett tidsintervall.

Mikrominnet 37 i mikrodatorn 22 innefattar tre huvuddelar en avkodardel 40, ett dataminne 38 samt ett registerminne 39.

Enligt fig. 3 ser man att vid tidpunkten 10 på tidraden T ändrar ingângspulsen sin nivå från ett lågt värde till ett högt värde. Mikrostyrenheten 35 känner av denna nivåändring som sker på ledningen 24 från sig- nalkällan 23.

Operationen börjar ett tidsintervall tidigare vid tidpunkten T=0, ioke visad, då en pulsräknare i mikro- datorn 22 börjar räkna uppåt från värdet 0. Enligt fig. 3 visas denna pulsräknare på raden B. Vid tidpunkten T=lO har denna pulsräknare uppnått ett maximivärde. I mikro- datorn 22 representeras denna pulsräknare av ett register Rl i registerminnet 39 enligt fig. 2. Innehållet i registret Rl stegas uppåt kontinuerligt medelst arit- metiklogikenheten 36 på ett i och för sig konventionellt sätt. Vid tidpunkten T=l0, då pulsräknaren har uppnått sitt maximivärde, beräknar aritmetiklogikenheten 36 ett 3/4-värde av pulsräknarens maximivärde. Detta 3/4-värde lagras i ett annat register t.ex. R2 i registerminnet 39.

Samtidigt lagras också detta 3/4-värde i pulsräknaren Rl. Från och med denna tidpunkt l0 börjar pulsräknaren Rl att räkna nedåt. Vid tidpunkten Tl6 når pulsräknaren värdet noll. Denna tidpunkt används för att detektera ingångssignalens signalnivâ. Enligt fig. 3 ser man att vid tidpunkten Tl6 har ingångssignalen ett högt värde.

Detta höga värde lagras i ett ytterligare register, t.ex. i registret R3 i registerminnet 39. Vid tid- punkten Tl6 överföres även innehållet i registret R2 tillbaka till registret Rl. Pulsräknaren Rl har nu åter ett 3/4-värde av sitt maximivärde. Från denna tidpunkt börjar pulsräknaren R1 åter att räkna uppåt, tills en nivåändring sker i ingångspulsen, vilket sker vid tid- punkten mo. vid denna tidpunkt beräknas åter. i erit- 7905350-0 metiklogikenheten 36 3/4-värdet av innehållet i puls- räknaren Rl. Det nya 3/4-värdet lagras i registret K2. Från detta 3/4-värde subtraheras ytterligare en konstant K och resultatet lagras i Rl. Konstanten K motsvarar en given nedräkningštid för pulsräknaren Rl, enligt fig. 3 motsvarar konstanten K exempelvis två tidsenheter. Detta betyder att pulsräknaren Rl icke behöver börja med sin nedräkning vid tidpunkten T2O utan först vid tidpunkten T22. Under tidsintervallet mellan T20 och T22 kan mikrodatorn utföra andra upp- ïgifter, d.v.s. den kan behandla data vilket visas på rad E i fig. 3. Vid tidpunkten T22 börjar pulsräknaren Rl räkna nedåt från ett värde 3/4 av maximivärdet minus K. ' Enligt exemplet i fig. 3 ändrar ingångspulsen sin nivå från lågt värde till högt värde vid tidpunkten 24.

Vid tidpunkten 26 når pulsräknaren Rl värdet 0. Vid denna tidpunkt detekteras ett högt värde för ingångs- pulsen. Mikrostyrenheten 35 initierar nu en jämförelse i aritmetiklogikenheten 36 mellan det tidigare registre- rade ingångspulsvärdet ur registret R3 med det aktuella ingângspulsvärdet. Då denna jämförelse visar lika betyder det att den aktuella ingångspulsen har ett värde l.

Enligt_fig. 3 ser man att ingångspulsen under tidsinter- vallet mellan T20 och T30 har värdet 1. Vid tidpunkten T26 laddas pulsräknaren Rl åter med 3/4-värdet från registret R2, varefter pulsräknaren Rl börjar räkna 'uppåt. 1 I U Vid tidpunkten T30 ändrar ingångspulsen nivå fråna högt värde till lågt värde. Pulsräknaren Rl stannar då vid sitt maximivärde, varvid ett nytt 3/4-värde beräknas och konstanten K subtraheras. Mellan tidpunkterna T30 och 1:32 behandlas data enligt :aa E i fig. 3. Från tia- punkt T32 börjar nedräkning av pulsräknaren Rl, vilket visas på rad D'i fig. 3. Vid tidpunkten T36 når puls- räknaren Rl nolläge, varvid ingångspulsens nivå detek- 7590515 50- 0 teras, som i detta fall har ett lågt värde. Den tidigare detekterade ingångspulsnivån, som lagrats i R3 jäm- föres med den aktuella nivån i ALE-enheten 36. I detta fall visar jämförelsen olika, vilket betyder att den detekterade ingångssignalen har värdet noll. Man ser i fig. 3 att ingângssignalen har värdet noll under tids- intervallet T30 till T40. Vid tidpunkt T36 lagras värdet för den senaste ingângspulsnivån åter i registret R3, d.v.s. värdet för en låg ingångspulssignal. Vid tid- punkten T36 laddas också ingångspulsräknaren Rl med 3/4-värdet från registret R2, varefter pulsräknaren Rl börjar räkna uppåt. Detta visas på rad C i fig. 3. Vid tidpunkten T40 ändrar ingångspulsen nivå, pulsräknaren stannar, 3/4-värdet beräknas, överföres till registret R2, samt konstanten K subtraheras och resultatet lagras i Rl. Sedan sker databehandling under tidsperioden T40 till T42 enligt rad E, därefter räknar pulsräknaren ned- åt enligt rad D och en ny nivådetektering utföres vid tidpunkten T46.

På detta sätt kan mikrodatorn 22 kontinuerligt de- tektera ingångspulserna från signalkällan 23. Det bör beaktas att räknevärdet 3/4 av pulsräknarens maximivärde har valts för att sannolikheten för signalnivâdetekte- ringen skall bli den bästa möjliga vid användningen av fF2F-kod. Detta ser man tydligast vid tidpunkten 26 i fig. 3.

Det bör vidare beaktas att om tidsintervallet mellan nivåändringar för ingångspulsen ökar eller minskar, så följer detekteringspunkten denna ändring på grund av att detekteringspunkten räknas med utgångspunkt från 3/4- *ärdet för pulsräknarens totalvärde. Däremot kommer mikrodatorns databehandlingstid att alltid vara konstant på grund av konstanten K.

Enligt fig. 3 representerar raden E den tid som finns tillgänglig för behandling av data i mikrodatorn.

Under denna tidsperiod sammanställer mikrodatorn in- 79053 50-0 10 gångsdata från signalkällan 23, anropar digital in- adaptern 18 samt mottager signaler från digital in- adaptern 18 och överför data på datakanalen 34 till adaptern{ En specifik utföringsform av uppfinningen i form av ett system för närvaro- och inpasseringskontroll kommer nu att beskrivas. " I Systemet innefattar en anläggning där ett antal magnetkortläsare är utplacerade vid lämpliga platser i _en byggnad för att dels registrera närvarotiden för den i byggnaden arbetande personalen, dels tillåta selektiv passage för vissa personer genom vissa övervakade dörrar.

Varje person har då ett eget identitetskort i form av ett magnetkort som han skjuter in i magnetkortläsaren' vid passage av denna läsare. Magnetkortläsaren avläser identitetsnumret på kortet, varefter systemet registrerar inpasseringstiden, identitetsnumret och even- tuellt öppnar en tillhörande dörr för inpassering. Vidare kan införandet av ett magnetkort åstadkomma att en signallampa tänds., Vid ett dylikt system för närvaro- och inpasserings- kontroll kan ett antal olika alternativ bli aktuella. gsâlunda kan det vara önskvärt att vissa magnetkort kan användas endast.för närvarokontroll då däremot.andra magnetkort kan användas för att bereda tillträde till spärrade utrymmen. Vidare kan det vara önskvärt att tillträde till spärrade utrymmen blir uppdelat i selek- tiva klasser,-att systemet åstadkommer vissa rutiner för försvunna magnetkort samt har möjlighet att detek- tera ogiltiga kort etc. För att tillmötesgå dessa önskemål är systemet uppbyggt enligt ett så kallat klassificeringskontrollsystem.

I Ovannämnda klassificeringsanpassade system fungerar på sådant sätt att enligt fig. l huvuddatorn 15 först sänder ett antal tabeller till terminalenhetens 27 minne 2. Den första tabellen som utgörs av en magnetkortklass- 79053 50-0 ll tabell lagras i ett så kallat skärmminne 2A i minnet 2.

Ett exempel på en dylik klasstabell visas i nedanstående tabell l.

Tabell l.

Sl SK NR 6 7 åKLAss NR _ o 4 10 UE NR 1 4 e o UE TID 1o 15 15 so 20 2 15 MEDD.HUVUD O. l 3 2 MEDDJERM o 2 1 3 I denna tabell anger första raden signalkällans nummer, d.v.s. magnetkortläsarens nummer. I detta exempel antages att man har åtta stycken magnetkortläsare vilka i fig. l motsvaras av signalkällorna 23. Den andra raden anger klassnumret. Enligt ovanstående exempel är alla till- gängliga magnetkort uppdelade i tio klasser. Vilka kort som tillhör vilka klasser anges i tabell 2 som kommer att förklaras senare.

Den tredje raden anger numret för ut-enheten. Så- lunda ser man t.ex. att den första signalkällan eller den första magnetkortläsaren påverkar den första ut- enheten. Vidare ser man t.ex. att den fjärde signalkällan påverkar den sjätte ut-enheten. Denna påverkan kan vara i form av en dörr som öppnas, en lampa som tänds eller överhuvudtaget en kontakt som slutes.

Den fjärde raden anger hur länge ut-enheten är påverkad i sekunder. Sålunda ser man t.ex. att den tredje signalkällan påverkar ut-enheten 5 under femton sekunder.

Den femte raden anger villkoren för att ett med- delande skall sändas till huvuddatorn, och den sjätte raden anger samma villkor för att meddelandet skall visas på terminalens bildskärm. Meddelanderaderna 5 och 6 är uppdelade i fyra felklasser. Felklass 0 betyder att 7905350-o l2 då ett magnetkort införes i en magnetkortläsare, d.v.s. i en signalkälla, så skall ingenting rapporteras även om ett fel uppträder. Om felklassen har ett värde ett rapporteras endast fel som anger att ett kort har använts som tidigare har rapporterats som försvunnet.

Felklass 2 betyder att både försvunna kort och ogiltiga kort rapporteras. Felklass 3 betyder att alla fel- aktiga kort rapporteras, d.v.s. även sådana fel som beror på att ett kort har använts som befinner sig ntan- för den kertklaee som enligt rea 2 i tabell 1 tillåtee för motsvarande magnetkortläsare. I I eernbend med. ett huvuaaetern 15 i ett inititeiläge laddar i skärminnet ZA tabellen l, kommer huvuddatorn att ytterligare överföra andra tabellskärmar till skärm- minnena 2B, 2C, 2D och 2E. Dessa tabellskärmar består av en kortklassindextabell i form av en tabell 2 som lagras i skärmminnet 2B. Den tredje tabellen består av en specific kortklasstabell och lagras i skärmminnet 2C.

Den fjärde tabellen består av en meddelanderapport till huvuddatorn och lagras i skärmminnet 2D. Den femte tabellen består av felmeddelanden för terminalen och lagras i skärmminnet 2E.

Tabellerna l - 5 överföras från huvuddatorn till terminalens skärmminnen 2A-2E i sådan form att deras information är lätt tillgänglig för en operatör som ar- betar vid terminalens tangentbord 8 och dess bildskärm l0. Detta betyder att tabellernas fält äro försedda med i och för sig kända s.k. attributtecken, som de- finiera ett fälts läge på bildskärmen; Det är sålunda enkelt för en operatör att via tangentbordets och bildskärmens markör erhålla access till vilken position eller vilket fält som helst i en tabell. Dylika tabeller kallas även för skärmar och de äro mycket enkla att använda för operatören.

Ett exempel på en kortklassindextabell visas i nedanstående tabell 2. 7905-350-0 13 Tabell 2.

S2 CL00 00000-15000 CL06 10110-10150 CL0l l0OOO~l0l00 CL07 10200-10300 CL02 10000-10500 CL08 1l00D~ll500 CL03 10500-10999 CL09 12101-12200 CL04 12000-12600 CLl0 12000-15000 CLO5 13000-13999 I detta exempel antages att det totala antalet magnetkort är 15.000. Kortklassen noll innefattar alla dessa kort. Kortklassen l innefattar endast hundra kort, d.v.s. alla magnetkort mellan värdet 10000-10100. Kort- klassen 2 innefattar 500 kort som definieras med kort- numren mellan l0000 och 10500 och så vidare för övriga kortklasser.

Om vi återgår till tabellen l så ser vi att t.ex. signalkällan nr 8, d.v.s. magnetkortläsaren nr 8 accepterar endast kortklassen 7, d.v.s. magnetkort med identitetsnummer mellan 10200 och 10300 som giltiga kort.

Om ett dylikt kort införes i signalkällan nr 8 så påverkas ut-enheten nr 3 under femton sekunder. Om ett kort som är utanför klassen 7 införas i signalkällan nr 8, kommer detta att rapporteras som ett fel på terminalens skärm .på grund av felkoden 3. Däremot rapporteras detta fel icke till huvuddatorn på grund av felkoden 2 på rad 5 i tabellen l. Om däremot ett i och för sig icke giltigt kort eller ett kort som har rapporterats som försvunnet skulle införas i signalkällan 8, så skulle detta även rapporteras till huvuddatorn.

Den tredje tabellen lagras i skärmminnet 2C och utgör en lista på alla giltiga magnetkort grupperade enligt kortklass. Som utgångspunkt anses alla kort vara ogiltiga, men huvuddatorn eller terminalens operatör, i beroende av vilket system man använder, kan tilldela giltighet till de olika korten. På sådant sätt kan en 790535040 14 giltighetstabell 3 uppbyggas. Nedan visas ett exempel på tabell 3 för kortklassen 4.

Tabell 3. ass 04 _ 12345-A 12346-B 12350-c 12368-B 12370-B 12375-B 12376-B 12379-A 12390-B 12392-B 12394-B 12396-B 12398-A 12400-A 124005-A 12410-c 12420-A 12430-A 12440-B 12450-B 12500-A 12510-A 12520-A 12600-B Enligt tabell 2 ser man att kortklassen 4 innefattar kort med identitetsnummer 12000 och l2600, vilket mot- svarar numren i tabellen 2.' Varje kortnummer i ovanstående tabell 3 har försetts med en ytterligare markering A, B eller C. Ett A betyder ett giltigt kort vars införande i en magnetkortläsare alltid skall registreras. B betyder ett kort som icke skall registreras och ett C betyder ett kort som har rapporterats som försvunnet. Man kan ytterligare använda ett tecken D för icke giltiga kort. Sålunda kan t.ex. ett identitetsnummer för ett kort i tabellen 3 ändras till icke giltigt genom införandet av tecknet D i stället för ett tidigare tecken A-C.

Den fjärde tabellen utgör en lista på felmeddelanden till huvuddatorn. Ett exempel på tabellen 4 visas nedan.

Tabell 4.

S4 Meddelande l Meddelande 7 Meddelande 2 Meddelande 8 Meddelande 3 Meddelande 9 Meddelande 4 * Meddelande 5 Meddelande 6 Ett meddelande i ovanstående tabell består av fem 7905350-0 15 tecken för identitetskortnumret, fyra tecken för tiden i timmar och minuter samt ett tecken för angivandet av feltiden. Om vi återgår till tabellen l så ser vi att t.ex. för signalkällan nummer l kommer aldrig något meddelande att införas i tabell 4, på grund av att rapporteringen till huvuddatorn har felkodnumret 0.

Vidare ser vi att från signalkällan 2 kan ett felaktigt meddelande införas till tabell 4 endast om någon har försökt använda ett magnetkort som har rapporterats som ett försvunnet kort. Från signalkällan 4 däremot rapporteras alla felaktiga införanden av magnetkort till tabellen 4.

Tabellen 5 utgör en feltabell för meddelanden till terminalen.

Tabell 5.

S5 FEL l FEL 6 FEL 2 FEL 7 FEL 3 FEL 8 FEL 4 FEL 9 FEL 5 FEL 10 Felmeddelandet har samma form som meddelandena i tabell 4. Sålunda innefattar ett felmeddelande i tabellen 5 uppgift om identitetsnummer, tidsangivelse och typ av fel. Förutom de feltyper som nämnts i samband med tabell 4 kan tabellen 5 även innehålla ytterligare fel- typer, t.ex. om huvuddatorn icke har laddat korrekta tabeller i skärmminnena 2A-2E, om meddelandetabellen 4 eller feltabellen 5 är fylld o.s.v.

Då systemet används för närvarokontroll är det nödvändigt att en tidsangivelse registreras i samband med att ett magnetkort införes i en magnetkortläsare.

Denna tidsangivelse genereras genom att huvuddatorn i samband med laddning av skärmtabellerna även sänder en initialtidsangivelse till terminalen 27. Sedan upp- 7905350-o 16 dateras denna initialtid för varje sekund medelst en dagtidsklocka i terminalen som avger en puls varje sekund. Denna tidsklocka placeras lämpligen i minnet 2 i terminalen 27. 7 Genereringen av utgångssignaler till ut-enheter 26 i fig. l i beroende av ingångssignaler från signal- källor 23 kommer nu att beskrivas i detalj.

Operationen börjar med att en person som passerar en magnetkortläsare inför sitt magnetkort i denna läsare. Enligt fig. 2 betyder detta att ett magnetkort införes i en signalkälla 23. Signalkällan 23 börjar då avge signaler till mikrodatorns 22 mikrostyrenhet 35 via ledningen 24, vilket beskrivits tidigare. Denna, signalöverföring resulterar i att nollor och ettor registreras i mikrodatorn enligt den tidigare beskriv- " ningen av fig. 3 och fig. 2. Lämpligen införes de av- lästa nollorna och ettorna i ett register_R4 i register- minnet 39. Mikrodatorn 22 avkänner och registrerar i " detta sammanhang även starttecken, sluttecken, utför paritetskontroll och så vidare. Detta betyder att mikro- datorn 22 helt självständigt läser in ett meddelande från » ett magnetkort och kontrollerar dess signalgiltighet.

All denna databehandling sker under den tid som anges på rad E i fig. 3 för behandling av data.

Det bör beaktas att sammanställning av ingångsdata från ett avläst magnetkort i en signalkälla 23 behand- las helt och hållet i mikrodatorn 22 före terminalen 27 anropas via digital in-adaptern l8. Detta betyder att om en felaktig läsning av ett magnetkort sker i en sig- nalkälla 23 kommer icke terminalen 27 att belastas utan mikrodatorn 22 negligerar en sådan felaktig läsning av ett magnetkort. Personen i fråga får då på nytt försöka införa sitt magnetkort i magnetkortläsaren, vilket eventuellt kan leda till att en giltig läsning registre- ras i mikrodatorn 22.

Då mikrodatorn 22 registrerar en giltig läsning av 7905350-0 17 innehållet i ett magnetkort från en signalkälla 23 an- - ropar den terminalen 27 via ledaren 33 till digital in-adaptern l8. Terminalen 27 svarar med att via digi- tal in-adaptern 18 initiera en service utsignal på ledaren 31 samt därefter påbörja en adressökning på adresskanalen 32. Då digital in-adaptern 18 påträffar den anropande mikrodatorn 22 medelst adresseringen på adresskanalen 32, signalerar den påträffade mikrodatorn 22 via signalledningen 33 att rätt mikrodator 22 har påträffats. Mikrodatorn 22 överför sedan det avlästa meddelandet från magnetkortet, som temporärt lagrats i mikrominnet 37 via utgångsgrinden 42 och datakanalen 34 till digital in-adaptern 18. Enligt fig. l ser man att meddelandet förs vidare från digital in-adaptern 18 via kanalen 17 och kanalanslutningen 16 samt via in/ut~ kanalen 5 till styrenheten l. I styrenheten l jämför man det inkomna meddelandet med uppgifter i tabellerna l, 2 och 3 i skärmminnena 2A, 2B och 2C. Antag att meddelandet kommer från en signalkälla nummer 6 och har ett identitetskortsvärde 12370. Enligt tabellen 2 ser man att detta identitetskorts värde ingår i klassen nr 4. Enligt tabellen 3 ser man att detta identitetskort är ett B-kort, vilket betyder att det är giltigt och tiden skall registreras. Enligt tabellen 1 ser man att signalkällan 6 tillåter påverkan av ut-enheten nr 8 förutsatt att identitetskortet ligger inom klassen 4.

Detta stämmer överens med identitetskort numret l2370.

Följaktligen avger styrenheten l en signal via kanal- anslutningen 16 och kanalen 17 samt digital-ut-adpaten 20 till den ut-enhet 26 som representeras av ut-enheten 8. Då ut-enheten nr 8 pâverkas kan detta betyda att en låst dörr öppnas eller att en signallampa tänds. Vidare lagrar styrenheten l magnetkortets identitetsnummer l2370 samt tidpunkten för identitetskortets införande i signalkällan 23 i en ytterligare tabell, i en resultat- tabell i minnet 2. I 7905350-0 18 Om däremot ett magnetkort med identitetsnumret 12371 skulle ha införts i magnetkortsläsaren motsvarande signalkällans nummer 6, så skulle terminalen 27 icke ha accepterat detta kort som ett giltigt magnetkort.

Detta beror_på att tabellen 3 icke innehåller identi- tetskortnumret l237l. Styrenheten l inför då detta meddelande med identitetskortnumret 12371 i feltabellen 5. Samtidigt signalerar styrenheten l via tangentbordet 8 medelst en summerton till operatören att ett fel har registrerats. Operatören anropar då via tangentbordet 8 feltabellen 5 som.då uppträder på bildskärmen 10.

Om inga tidigare fel har uppträtt så visas endast felt nummer l i tabellen 5. Operatören kan nu korrigera felet antingen genom att införa identitetsnumret 12371 som ett giltigt nummer till tabellen 3, om han är auktoriserad att göra detta, eller också kan han ställa en förfrågan till huåuadatorn 15. ' Antag att därefter ett magnetkort med identitets- kortvärdet 12350 sedan införes i magnetkortläsaren nr 6. _Detta kort läses på samma sätt som tidigare beskrivits och meddelandet överföres till styrenheten l. Enligt tabell 3 ser man att identitetsnumret 12350 har ett tecken C och klassificeras som ett_försvunnet kort.

Detta betyder att någon person försöker använda ett försvunnet kort i magnetkortläsaren nr 6. Detta är icke tillåtet enligt systemet och en felkod med fel klass 3 skall registreras. Enligt tabell l ser man att för signalkällan 6 bör en felkod 3 rapporteras både till huvuddatorn och till terminales bildskärm. Detta fel- meddelande införes sålunda som meddelande nr 1 till tabellen 4 i skärmminnet 2D och som felnummer 2 till fel- tabellen 5 i skärmminnet 2E. Därefter signalerar styr- enheten lgpå samma sätt som tidigare en felsignalering via tangentbordet 8 till operatören för terminalen 27.

Operatören anropar sedan via tangentbordet 8 tabellen 5 7905350-0 19 för att uppsättas på bildskärmen 10. Förutsatt att det tidigare felet ännu icke har åtgärdats av operatören eller av huvuddatorn, kommer då två fel att visas på bildskärmen 10, d.v.s. fel l angående identitetskortet l237l samt fel 2 angående identitetskortet l2350. Operatören kan då åter vidtaga lämpliga åtgärder.

Medan systemet fungerar enligt ovanstående beskriv- ning registreras kontinuerligt resultatmeddelanden i resultattabellen i minnet 2 samt felmeddelanden i tabell- skärmen 2D för huvuddatorn och i 2E för terminalen. Vid lämpliga tillfällen kan dessa tabeller överföras till huvuddatorn 15 för uppdatering eller för behandling.

Enligt ovanstående har ett hierarkiskt datorsystem beskrivits där en första dator 22 arbetar på låg nivå för att sammanställa ingångsdata, en mellandator 27 arbetar på mellannivå för att behandla data och eventuellt helt självständigt styra ut-enheter i enlighet med in- gångsdata från den första datorn, samt en huvuddator 15 som på hög nivå övervakar hela systemet selektivt.

Det är uppenbart att systemet enligt uppfinningen kan användas för andra tillämpningar än närvarokontroll och inpasseringskontroll. Sålunda kan signalkällorna 23 i fig. l t.ex. utgöras av optiska läsare som läser en optisk streckkod. En dylik streckkod kan utgöras av markeringar som är påförda på ett antal materialenheter som passerar den optiska signalkällan. Systemet kan då registrera det förbipasserande materialflödet och vid- taga lämpliga åtgärder enligt den klassificering som de i skärmminnena 2A-2E uppbyggda tabellerna förutsätter.

Det bör beaktas att en väsentlig del av uppfinninge- tanken består i möjligheten att kunna variera graden av självständigt fungerande för datorerna på de olika nivåerna.

Enligt beskrivningen ovan erbjuder det specifika användandet av ett ned-upp-räkningsräkneverk med en konstant tillgänglig tid för databehandling möjlighet

Claims (11)

1. ïsøszso-o 20 för mikrodatorn 22 att kunna fungera mer eller mindre självständigt. Om en tillämpning fordrar extremt låg själv- ständighet i mikrodatorn kan varje detekterad ingångssig~ nalbit direkt sändas till terminaldatorn 27. Om däremot en extremt hög självständighet önskas i mikrodatorn, så är det möjligt att lagra en del enkla villkorsdata i mikrominnet 37 i stället för att lagra dem i skärmminnena 2A2C i terminalen 27; Mikrodatorn kan då delvis direkt styra utenheter 26; 7 På samma sätt kan terminaldatorn 27 fungera med extremt låg självständighet om en del av villkorstabellerna lagras i huvuddatorn l5 och inga ändringar tillåts från tangentbordet 8. Vid extremt hög självständighet kan alla villkorstabeller i skärmminnena 2A2E upbdateras och delvis initieras från tangentbordet 8. Huvuddatorn 15 har då huvudsakligen en statistisk uppgift. * 7 Patentkrav Kl; Hierarkiskt datorsystem för generering av selektiva utgångssignaler från mottagna ingångssignaler, innefattande ett antal ingångssignalkällor (23) och ett antal utgångs- enheter (26), k ä n n e t e c k n a d av ett flertal mikro- datorer (22) kopplade till var sin signalkälla (23), åt- minstone en terminaldator (27) som innefattar ett antal skärmminnen (2A-2E), en styrenhet (1) och en in/ut-kanal (5), som är ansluten till en bildskärm (10), ett tangentbord (8), en huvuddator (l5) samt till mikrodatorerna (22) och utgångsenheterna (26), varvid huvuddatorn via in/ut-kanalen överför ett antal tabeller till skärmminnena (2A-ZÉ), vilka tabeller äro selektivt uppdaterbara från tangentbordet (8) och presenterbara på bildskärmen (l0), samt varvid varje mikrodator är anordnad att mottaga signaler från en till- hörande signalkälla, sammanställa denna signalinformation 'till ett meddelande, anropa terminaldatorn,_vilken mottager meddelandet och i sin styrenhet (l) jämför detta meddelande 7905350-0 2l med motsvarande tabellinformation i skärmminnena samt på grund av jämförelsen selektivt påverka en utvald ut-enhet (26).

2. Datorsystem enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att skärmminnena (2A-2E) äro anslutna medelst en minneskanal (4) till styrenheten (1), att tangentbordet (8) och bildskärmen (10) är anslutna till styrenheten via en terminaladapter (6) och in/ut-kanalen (5), att in/ut-kanalen vidare är ansluten via en huvudadapter (ll, l3) till huvud- datorn (15), samt via en digital in-adapter (18) till mikro- datorerna (22) och via en digital ut-adapter (20) till ut- enheterna (26).

3. Datorsystem enligt patentkraven l och 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att tabellerna i skärmminnena innefatta attributtecken, varvid ett attributtecken definierar läget för ett tillhörande fält på bildskärmen (10).

4. Datorsystem enligt patentkraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att skärmminnena (2A-2E) innefatta ett första skärmminne (ZA) för lagring av en klasstabell för klassificering av de olika signalkällorna (23) i olika klasser, ett andra skärmminne (2B) för lagring av en klass- indextabell som anger klasstillhörigheten för inkommande meddelanden, ett tredje skärmminne (2C) för lagring av en giltighetstabell för definiering av ett meddelandes gil- tighet, ett fjärde skärmminne (2D) för lagring av en tabell som innehåller ett antal felmeddelanden som skall överföras till huvuddatorn, samt ett femte skärmminne (ZE) för lagring av en feltabell som skall behandlas i terminaldatorn.

5. Datorsystem enligt patentkraven l och 2, k ä n - n e t e c k n a t därav, att varje mikrodator innefattar en pulsräknare (Rl) för signaldetekteringsändamål, vilken pulsräknare både räknar nedåt och räknar uppåt samt att ingångssignalen (A, fig. 3) detekteras när pulsräknaren når värdet 11011 . ' 79oszsn-o- 22

6. Datorsystem enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k - n a t därav, att pulsräknaren (RI, fig. 2, B, fig. 3) inne- fattar ett första register (Rl) som börjar räkna nedåt när ingångssignalen ändrar signalnivå, att pulsräknarens be-' gynnelseräknevärde inställes till ett begynnelsevärde som är en given bråkdel (3/4) av pulsräknarens maximiräknevärde när ingângspulsen ändrar nivå, att detta begynnelsevärde lagras i ett andra register (R2) i mikrodatorn (22), att det lagrade räknevärdet från det andra registret (R2) överföres till pulsräknaren (Rl) när pulsräknaren har nått sitt värde 0, samt att pulsräknaren därefter börjar räkna uppåt tills ingångssignalen ändrar signalnivå.

7. Datorsystem enligt patentkraven 5 och 6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ett konstant räknevärde K subtra- heras från nämnda begynnelsevärde i pulsräknaren (Rl), att pulsräknaren står still under en tid som motsvarar ned- räkningen K samt att behandlingen av data (E, fig. 3) i mikrodatorn sker under den tid då pulsräknaren står stilla.

8. Datorsystem enligt patentkraven 1 och 2, k ä n n e t e cgk n a t därav, att mikrodatorerna (22) är anslutna parallellt till digital-in-adaptern (18) medelst en data- kanal (34), en adresskanal (32) samt signalledningar (31, (33).

9. Datorsystem enligt något av patentkraven l-8, k ä n - n e t e c k n a t därav, att varje signalkälla (23) utgöres av en magnetkortläsare samt att varje ut-enhet (26) utgöres av en enhet som är anordnad att frigöra en låst dörr eller tända en signallampa. I

10. Datorsystem enligt något av patentkraven l-9, k ä n n e t e c k n a t därav, att terminaldatorns minne (2) lagrar tabeller för att användas för närvaro- och inpasse- ringskontro

ll. -ll. Datorsystem enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att en del av den tabellinførmation med Vilken ett meddelande skall jämföras lagras i ett mikrominne (37) i -mikrodatorn (22).