SE412188B - Fordonsdeck vars slitbana uppvisar en mangfald luftgenomsleppliga kanaler eller porer samt forfarande for framstellning av decket - Google Patents

Description

780769lr~0 3 tills kända metoder att reducera däck/vägbanebullret. 1. Åtgärder på mönstret. De olika mönsterblockens längd i rotations- riktningen fördelas så att de tonala komponenterna i bullret sprids runt en mittfrekvens med minskade bullernivåer som följd. 5 2. Ändring av gummiblandningens sammansättning, så att större mjuk- het i gummit erhålls. D 3. Påverkan av vägbanans ytstruktur, så att ett med hänsyn till däck- .bullret optimalt texturdjup erhålls.

Den första metoden kan sägas med känd teknik vara driven unge- 10 fär så långt man kan komma. Det tonala bidraget blir också vid väg- beläggningar med stor ytråhet mindre dominerande, eftersom här den slumpmässiga excitaringen från vägbeläggningen dominerar bulleravstrål- ningen. Den andra metoden kan inte användas, utan att däckslitaget -ökar kraftigt- Metoden ger alltså bullerreduktion, men är inte accep- l5 tabel ur ekonomisk synpunkt. Laboratorieundersökningar har visat att den troligaste orsaken till däckbulleravstrålning till fjärrfältet är att mönsterblocksvängningar kan försätta omgivande luft i rörelse, så att utsläckning inte sker. Utsläckning kan äga rum om mönsterblockets dimensioner för tangentiala moder (svängningssätt) är mindre än 20 våglängden i omgivande luft för den aktuella svängningsfrekvensen. I så fall kortsluts trycksänkningen på den ena sidan om blocket av tryckökningen på den andra sidan. Ju effektivare denna akustiska kort- slutningsprocess är, desto mindre av mönsterblockssvängningarna av- strålar till omgivningen i form av luftljud. Ett sätt att åstadkomma 25 en ökning av denna kancellationseffekt är att minska dimensionen hos mönsterblocket. Görs detta i alltför stor utsträkcning blir väghåll- ningsegenskaperna oacceptabelt dåliga. Förslaget enligt föreliggande uppfinning är i stället att man utför mönsterblocken enligt den geo- metri, som erfordras för bibehållande av acceptabla väghållningsegen- 30 skaper, men utför slitbanan i sin helhet med luftgenomsläppliga kana- ler eller porer, t.ex. av poröst gummi, eller genom borrade eller på annat sätt, t.ex. vid formningen av däcket, åstadkomma hål genom blocken. Härigenom kommer en tryckutjämning genom blocket självt att kunna äga rum samtidigt som en bibehållen slitbanestabilitet erhålls. 35 Ytterligare en positiv effekt av denna åtgärd erhålls genom att även de direkta mönsterblockssvängningarna minskar genom att porositeten ökar den mekaniska förlustfaktorn i slitbanan. Ett annat skeende som en porös slitbana påverkar positivt, är det som äger rum när ett möneterblock hastigt utsätts för stora accelerationspåkänningar i sam- 40 band med kontakten med vägbeläggningen. DÅ kommer den aerodynamiskt 10 15 20 25 30 35 40 '?-8'ß'?69¿+~0 u upplagrade energin runt blocket att momentant avstråla i form av akus- 'tisk energi. Om mönsterblocket är poröst kommer en del av den aero- dynamiska energin att kunna absorberas av porerna i slitbanan och således ej avstråla i form av ljud. Om slitbanan utförs av poröst gummi minskar alltså bullernivåerna genom att a) avstrålningen till omgivningen blir sämre, b) vibrationsnivåerna hos mönsterblocken själva minskar, samt c) den upplagrade aerodynamiska energin absorberas och ej kan avstrå- la i form av ljud vid stora accelerationspåkänningar.

En ej oväsentlig fråga är hur ett däck med porös slitbana skall kunna framställas på ett ekonomiskt realistiskt sätt. Man kan här tänka sig olika alternativa metoder.

Exempelvis kan en slitbana tillverkas genom förvulkning, dvs man låter inte vulkningsprocessen slutföras. Denna förvulkade slit- bana byggs upp av ett antal små gummikulor av lämplig hårdhet, som i förvulkningsprocessen i lämplig utsträckning tillåts häfta vid varan- dra. Denna slitbana behandlas sedan vid däcktillverkningsprocessen precis som en vanlig slitbana, dvs den läggs på däckstommen på sed- vanligt sätt och vulkas i befintliga vulkningsmaskiner, så att möns- ter erhålls. j _ Alternativt kan en ovulkad däckstomme, s.k. “grönt däck" utan slitbana, läggas i en vulkningsmaskin, varefter lösa ovulkade gummi- kulor “hälles" i vulkningsformen. Härefter vulkas däcket till slut- giltig form.

Mängden gummikulor och dessas diameter bör i båda fallen väljas så att på lämpligt sätt öppna porer i mönsterblocken erhålls.

En sidoeffekt av intresse ur väghållningssynpunkt är att däckets dräneringsegenskaper för vattenfilmen på den våta beläggningen ökas väsentligt. Härvid torde väggreppet på den våta vägbeläggningen sam- tidigt öka. Det är av intresse att notera att huvudändamålet med alla däckmönster är att uppnå god väghållning på våt beläggning. På torr beläggning erhålls tillfredsställande grepp med släta omönstrade däck.

Uppfinningen beskrivs i det följande med två utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 i per- spektiv visar en del av ett radiellt uppskuret däck enligt en första utföringsform av uppfinningen och fig. 2 visar en del av ett tvär- snitt genom detta däcks stomme och slitbana, fig. 3 visar en vy lik- nande den enligt fig. 1, men avseende ett däck enligt en andra utfö- ringsform av uppfinningen, och fig. 4 visar en efter linjen IV-IV i fig. 3 snittad perspektivvy av detta däck. š 10 7807694-0 s På ritningarna betecknar l en däckstomme och 2 däckets slit- bana. Vid utföringsformen enligt fig. 1 och 2 består denna av en mång- fald inbördes sammanvulkade gummi- eller plastkulor 3, mellan vilka finns kommunicerande mellanrum, som tillsammans bildar luftgenomsläpp- liga kanaler eller porer. Av speciell vikt är att kommunikation råder mellan ett mönsterblocks 4 fram- och baksida 5 resp. 6, så att tryck- utjämning kan ske genom mönsterblockets porer. Vid den i fig. 3 och 4 visade utföringsformen har kommunikation mellan mönsterblockens 4 fram- och baksida 5 resp. 6 uppnåtts genom att minst en sluten (dvs ej öppen mot slitbanan som en slitbanemönsterkanal), men i ändarna öp- pen kanal 7 borrats genom eller på annat sätt formats i mönsterblocken 4. Sådan formning kan exempelvis ske vid vulkningen av däcket, genom att på lämpligt sätt formade och anordnade kärnor anbringas i däckstommen, och avlägsnas ur det färdiga däcket efter vulkningen.

Claims (4)

'?8Ü7'69læ-0 P A T E N T K R A V

1. l. Fordonsdäck, vars slitbanas (2) mönsterblock (4) uppvisar luftgenomsläppliga, mot slitbaneytan täckta kanaler, som medger atmosfärluftströmning genom ett mönsterblock mellan mönsterblockets fram- och baksida (5,6) i rullningsriktningen räknat, k ä n n e - t e c k n a t a v att kanalerna består av inbördes kommuniceran- de porer mellan sammanvulkade gummi- eller plastkulor (3).

2. Förfarande för framställning av ett fordonsdäck, vars slitbana uppvisar en mångfald luftgenomsläppliga kanaler eller porer, k ä n n e t e c k n a t a v att slitbanan byggs upp av gummi- eller plastkulor, som vulkas till varandra i sådan utsträckning att mellan desamma kvarbliverkommunicerandemellanrum, som tillsammans bildar kanalerna eller porerna.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att den av gummi- eller plastkulorna uppbyggda slitbanan förvulkas, så att kulorna i viss mån häftar vid varandra, varefter slitbanan på sedvanligt sätt läggs på en däckstomme för slutlig vulkning.

4. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att en ovulkad däckstomme läggs i en vulkningsmaskin, att lösa, ovulkade gummi- eller plastkulor hälles i vulkningsformen, varefter däcket vulkas till slutgiltig form.