SE2151097A1 - Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process - Google Patents

Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process

Info

Publication number
SE2151097A1
SE2151097A1 SE2151097A SE2151097A SE2151097A1 SE 2151097 A1 SE2151097 A1 SE 2151097A1 SE 2151097 A SE2151097 A SE 2151097A SE 2151097 A SE2151097 A SE 2151097A SE 2151097 A1 SE2151097 A1 SE 2151097A1
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
loose wool
fibers
insulation
density
requirement
Prior art date
Application number
SE2151097A
Other languages
English (en)
Other versions
SE545184C2 (sv
Inventor
Anders Isvén
Bo Olsson
Hans-Olof Ludvigsson
Tommy Andersson
Ulf Wikström
Original Assignee
Topcell Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Topcell Ab filed Critical Topcell Ab
Priority to SE2151097A priority Critical patent/SE545184C2/sv
Priority to PCT/IB2022/000506 priority patent/WO2023031670A1/en
Publication of SE2151097A1 publication Critical patent/SE2151097A1/sv
Publication of SE545184C2 publication Critical patent/SE545184C2/sv

Links

Classifications

    • DTEXTILES; PAPER
    • D04BRAIDING; LACE-MAKING; KNITTING; TRIMMINGS; NON-WOVEN FABRICS
    • D04HMAKING TEXTILE FABRICS, e.g. FROM FIBRES OR FILAMENTARY MATERIAL; FABRICS MADE BY SUCH PROCESSES OR APPARATUS, e.g. FELTS, NON-WOVEN FABRICS; COTTON-WOOL; WADDING ; NON-WOVEN FABRICS FROM STAPLE FIBRES, FILAMENTS OR YARNS, BONDED WITH AT LEAST ONE WEB-LIKE MATERIAL DURING THEIR CONSOLIDATION
    • D04H1/00Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres
    • D04H1/02Cotton wool; Wadding
    • EFIXED CONSTRUCTIONS
    • E04BUILDING
    • E04BGENERAL BUILDING CONSTRUCTIONS; WALLS, e.g. PARTITIONS; ROOFS; FLOORS; CEILINGS; INSULATION OR OTHER PROTECTION OF BUILDINGS
    • E04B1/00Constructions in general; Structures which are not restricted either to walls, e.g. partitions, or floors or ceilings or roofs
    • E04B1/62Insulation or other protection; Elements or use of specified material therefor
    • E04B1/74Heat, sound or noise insulation, absorption, or reflection; Other building methods affording favourable thermal or acoustical conditions, e.g. accumulating of heat within walls
    • DTEXTILES; PAPER
    • D04BRAIDING; LACE-MAKING; KNITTING; TRIMMINGS; NON-WOVEN FABRICS
    • D04HMAKING TEXTILE FABRICS, e.g. FROM FIBRES OR FILAMENTARY MATERIAL; FABRICS MADE BY SUCH PROCESSES OR APPARATUS, e.g. FELTS, NON-WOVEN FABRICS; COTTON-WOOL; WADDING ; NON-WOVEN FABRICS FROM STAPLE FIBRES, FILAMENTS OR YARNS, BONDED WITH AT LEAST ONE WEB-LIKE MATERIAL DURING THEIR CONSOLIDATION
    • D04H1/00Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres
    • D04H1/40Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres from fleeces or layers composed of fibres without existing or potential cohesive properties
    • D04H1/42Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres from fleeces or layers composed of fibres without existing or potential cohesive properties characterised by the use of certain kinds of fibres insofar as this use has no preponderant influence on the consolidation of the fleece
    • D04H1/425Cellulose series
    • DTEXTILES; PAPER
    • D04BRAIDING; LACE-MAKING; KNITTING; TRIMMINGS; NON-WOVEN FABRICS
    • D04HMAKING TEXTILE FABRICS, e.g. FROM FIBRES OR FILAMENTARY MATERIAL; FABRICS MADE BY SUCH PROCESSES OR APPARATUS, e.g. FELTS, NON-WOVEN FABRICS; COTTON-WOOL; WADDING ; NON-WOVEN FABRICS FROM STAPLE FIBRES, FILAMENTS OR YARNS, BONDED WITH AT LEAST ONE WEB-LIKE MATERIAL DURING THEIR CONSOLIDATION
    • D04H1/00Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres
    • D04H1/70Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres characterised by the method of forming fleeces or layers, e.g. reorientation of fibres
    • D04H1/72Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres characterised by the method of forming fleeces or layers, e.g. reorientation of fibres the fibres being randomly arranged
    • D04H1/732Non-woven fabrics formed wholly or mainly of staple fibres or like relatively short fibres characterised by the method of forming fleeces or layers, e.g. reorientation of fibres the fibres being randomly arranged by fluid current, e.g. air-lay
    • DTEXTILES; PAPER
    • D21PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21BFIBROUS RAW MATERIALS OR THEIR MECHANICAL TREATMENT
    • D21B1/00Fibrous raw materials or their mechanical treatment
    • D21B1/04Fibrous raw materials or their mechanical treatment by dividing raw materials into small particles, e.g. fibres
    • D21B1/06Fibrous raw materials or their mechanical treatment by dividing raw materials into small particles, e.g. fibres by dry methods
    • FMECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F16ENGINEERING ELEMENTS AND UNITS; GENERAL MEASURES FOR PRODUCING AND MAINTAINING EFFECTIVE FUNCTIONING OF MACHINES OR INSTALLATIONS; THERMAL INSULATION IN GENERAL
    • F16LPIPES; JOINTS OR FITTINGS FOR PIPES; SUPPORTS FOR PIPES, CABLES OR PROTECTIVE TUBING; MEANS FOR THERMAL INSULATION IN GENERAL
    • F16L59/00Thermal insulation in general
    • F16L59/04Arrangements using dry fillers, e.g. using slag wool which is added to the object to be insulated by pouring, spreading, spraying or the like
    • EFIXED CONSTRUCTIONS
    • E04BUILDING
    • E04BGENERAL BUILDING CONSTRUCTIONS; WALLS, e.g. PARTITIONS; ROOFS; FLOORS; CEILINGS; INSULATION OR OTHER PROTECTION OF BUILDINGS
    • E04B1/00Constructions in general; Structures which are not restricted either to walls, e.g. partitions, or floors or ceilings or roofs
    • E04B1/62Insulation or other protection; Elements or use of specified material therefor
    • E04B1/74Heat, sound or noise insulation, absorption, or reflection; Other building methods affording favourable thermal or acoustical conditions, e.g. accumulating of heat within walls
    • E04B1/76Heat, sound or noise insulation, absorption, or reflection; Other building methods affording favourable thermal or acoustical conditions, e.g. accumulating of heat within walls specifically with respect to heat only
    • E04B1/7604Heat, sound or noise insulation, absorption, or reflection; Other building methods affording favourable thermal or acoustical conditions, e.g. accumulating of heat within walls specifically with respect to heat only fillings for cavity walls
    • EFIXED CONSTRUCTIONS
    • E04BUILDING
    • E04BGENERAL BUILDING CONSTRUCTIONS; WALLS, e.g. PARTITIONS; ROOFS; FLOORS; CEILINGS; INSULATION OR OTHER PROTECTION OF BUILDINGS
    • E04B1/00Constructions in general; Structures which are not restricted either to walls, e.g. partitions, or floors or ceilings or roofs
    • E04B1/62Insulation or other protection; Elements or use of specified material therefor
    • E04B1/74Heat, sound or noise insulation, absorption, or reflection; Other building methods affording favourable thermal or acoustical conditions, e.g. accumulating of heat within walls
    • E04B2001/742Use of special materials; Materials having special structures or shape
    • E04B2001/745Vegetal products, e.g. plant stems, barks

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Textile Engineering (AREA)
  • Physics & Mathematics (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Architecture (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • Acoustics & Sound (AREA)
  • Electromagnetism (AREA)
  • Civil Engineering (AREA)
  • Structural Engineering (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Wood Science & Technology (AREA)
  • Glass Compositions (AREA)
  • Nonwoven Fabrics (AREA)

Abstract

Uppfinningen avser ett isoleringsmaterial av lösulltyp, som kan tillverkas av olika typer av fibrer från växtriket samt en process för att tillverka sagda isoleringsmaterial. Isoleringsmaterialet har god värmeisolerande förmåga och kan appliceras med en blåsmaskin i hålrum i byggnader och på vindar. Processmetoden löser ett flertal kända problem med lösull, och materialet kan tillverkas på ett mycket energisnålt sätt. Isoleringsmaterialet får en hög värmetröghet, minimal konvektion och god ljuddämpande förmåga. Brandhämmande medel blandas in i fibermaterialet och gör att bränders utbredningshastighet minskar. Råvarans hygroskopiska egenskaper bevaras, då materialet inte utsätts för vare sig högt tryck, kemikalier, vatten eller hög temperatur. Lösullen kan komprimeras i hanterbara balar, som gör lagring och transport effektivare ur volymsynpunkt än för befintliga isolermaterial. Vid applicering med blåsmaskiner minskar bildningen av damm jämfört med befintliga lösullsmaterial. Materialet ger inte upphov till klåda jämfört med flertalet befintliga isoleringsmaterial, och vid inandning av partiklar uppstår inte samma hälsorisker som för stenulls- glasulls- eller traditionella cellulosamaterial.Fungicider, formaldehyd eller pesticider behöver inte blandas in i materialet.

Description

Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process Tekniskt område Föreliggande uppfinning hänför sig till ett isoleringsmaterial i form av lösull innefattande fiber från Växtriket som råvara samt en process för tillverkning av sagda lösull innefattande komprimering och paketering.
Teknikens ståndpunkt Idag tillverkas isolering för användning i byggnader av en mängd olika råvaror bland annat polyuretan, polystyren, glas, diabas eller cellulosa samt ett antal andra material.
Regenererad cellulosa finns beskrivet i US 2005/ 0279963, där råvaran utgörs av papper, kartong, eller liknande returrnaterial. Dessa material har alla olika egenskaper i forrn av brandhämmande, konvektion, dammande, ljuddämpande och isolerande förmåga samt även olika värrnetröghet. Arbetsmiljön vid hantering av isolerrnaterial kan variera mycket, materialet kan orsaka klåda, och personal som hanterar materialen kan riskera att andas in partiklar, som över tid är skadliga. Asbest, som har många goda egenskaper i andra avseenden, har av dessa skäl länge varit förbjudet. Det är eftersträvansvärt att isolerrnaterial har en hög värrnetröghet och låg konvektion, då dessa egenskaper minskar kostnaden för uppvärmning och eller kylning. Det är även eftersträvansvärt att vid tillverkning av lösull kunna komprimera produkten så mycket som möjligt för att slippa frakta luft, när produkten skall ut till t.ex. en byggplats, där isolering skall ske t.ex. i en byggnad.
Fiber från växtriket har länge använts för isolering i kläder men endast i begränsad omfattning i byggnader. Det finns ett flertal patent, som beskriver hur man kan blanda in textila material i isolering, och det pågår idag insamling av textilier för att återbruka fibrerna i dessa för att använda dem som råvara vid tillverkning av ny isolering för klädesplagg.
Behandling av fiber från växtriket har legat till grund för textil utveckling i många tusen år. Lin har traditionellt rötats för att frigöra fiber. Utvinning av fiber ur hårdare växtdelar har i äldre tider inte kunnat ske.
CA206l979Al beskriver i övergripande ordalag hur isolering av vedträfiber kan tillverkas enligt en traditionell kemiterrnomekanisk cellulosaprocess, där mycket l energi åtgår både för att bearbeta vedråvaran i forrn av trämaterialet och för att torka bort först vatten och senare kvarvarande fukt ur materialet.
Vid tillverkning av fiberrnaterialet används olika råvaror och WO 2021/ 041651 beskriver en metod för att med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) styra hur en blandning av olika material enligt en angiven receptur kan ske.
US 4,349,413 beskriver hur ett isolerrnaterial med brandhämmande egenskaper kan framställas US 4,191,335 beskriver en kvarn för malning av torrt material (cellulosic pulp), där åtgärder har vidtagits, för att fibrer inte skall bilda knutar eller paket. I detta syfte blåses luft in i sj älva malningskammaren dels för att kyla denna och dels för att tillse att f1ber inte fastnar mellan malningsskivoma och malningshuset, då det vanligtvis är i skivomas periferi, som knutar och paket annars bildas. Vid framställning av f1ber för att göra papper är det viktigt att det inte förekommer knutar och paket.
US 2007/ 003 6961 beskriver hur man kan applicera kapslar med brandhämmande medel i lösullen av cellulosa, innan den paketeras, så att den vid applicering med blåsmaskiner kan frigöra brandhämmande medel, bindemedel och andra tillsatser, som annars gör att lösullen åldras i förpackningen. Detta kan dessutom leda till ökande förekomst av oönskat damm vid senare applicering med blåsmaskin.
WO 2012/ 108978 beskriver en metod för brandhämning i lösullsmaterial och har användbara termdef1nitioner samt definierar fiber från trä, som inte genomgått någon tidigare behandling. Denna patenterade process är i stora drag en traditionell papperstillverkning och är därmed en våtforrnningsprocess. En nackdel med denna typ av process är att det går åt mycket energi för att torka f1ber.
US 10,815,427 B2 beskriver en process, för hur man kan tillsätta brandhämmande medel till lösull, som är framställt av returpapper som malts till f1ber. Processen beskriver även, hur man kan avlägsna häftklammer och andra metallföremål från returpapperet, då detta dessutom fortfarande innehåller tungmetaller från tryckprocessen.
CA1038831A beskriver hur man kan hälla ned lösullsisolering i flexibla behållare. WO 2018/021956 beskriver en maskin och en metod för att pressa samman lösull för isolering till kompakta skivor med ca 2 cm tjocklek och en densitet av minst 160 kg/m3. Tjockleken på skivoma blir liten, då det är mycket luft som måste pressas ut av maskinen.
CA2065357Al beskriver hur använd mineralull kan återvinnas och hanteras i processen och i senare steg återanvändas vid framställning av regenererat isolerrnaterial med lika mycket energiåtgång som från början.
Beskrivning av problem Väsentliga problem vid tillverkning av traditionella isolerrnaterial i form av lösull är att materialen många gånger tillverkas av bland annat polyuretan, polystyren, glas, samt ett antal andra material, som kan ha hälsovådliga effekter, bland annat genom att materialen dammar vid applicering med blåsmaskin. Andra problem är att brandhämmande eller mögelhämmande material många gånger måste tillsättas för att få önskvärda egenskaper. Vid bearbetning av råvaror används också många gånger processer, som är energikrävande. Ytterligare ett problem vid traditionell hantering av lösull är att transportkostnaden t.ex. till en byggplats ofta utgör upp till 30% av materialets kostnad.
Problemlösning Föreliggande metod löser problemen med att tillverka ett isolerande material med lösull innefattande fiber från växtriket. Råvaran kan härvid innefatta olika typer av gräs, andra typer av cellulosamaterial och kan innefatta olika typer av ligninhaltigt cellulosamaterial med en ligninhalt l0 - 40%. Ett exempel på naturligt ligninhaltigt cellulosamaterial är olika typer av bambu. Det isolerande materialet med lösull kan fördröja spridning av brand, och förbrukar lite energi vid framställningen. Materialet enligt processen skapar inte heller dammoln, när det appliceras med hjälp av blåsmaskiner.
I försök med en traditionell kvam med kvamstenar i sten har kvamstenama försetts med nya spår och skenor runt kvamstenama för att se, om sönderdelningen av råmaterialet till fiber kan ske på ett tillfredsställande sätt. Dessa försök ligger till grund för metoden att göra ett isoleringsmaterial, där den ursprungliga fukthalten i materialet är tillräcklig för processen. Den färdiga lösullsisoleringen komprimeras till l00 - 500 kg/m3 och helst 200 - 400 kg/m3 och paketeras för att bli hanterbar för personal och för att kunna användas i byggnader och andra områden, där isolerande förmåga är av vikt. Genom komprimeringen kan transportvolymen minskas väsentligt. Ett problem vid traditionell hantering av lösull är att transportkostnaden t.ex. till en byggplats ofta utgör upp till 30% av materialets kostnad.Spill, överblivet material och återvunnen isolering av samma typ från rivningar kan också tas tillvara och återföras i framstållningsprocessen.
Beskrivning av figurer Figur 1 beskriver schematiskt processen för tillverkning av lösull enligt uppfinningen.
Komponenter för processen 1.1,1.2.1, 2.2.3 2.2.5 2.6.1 6.6.Ingående råvaror som kan innefatta biologiskt material som olika typer av våxtdelar och kan innefatta t.ex. ligninhaltigt cellulosamaterial. Lagringsfickor med glatta våggar. Antalet lagringsfickor kan vara fler, om fler arter av råvaror skall användas.
Utmatningsskruvar för utrnatning av råvaror till ett transportband (3) Skovelhjul försedda med bromsar för att inte fastna eller gå baklånges, om materialnivån i lagringsfickoma (2. 1, 2.2) blir för låg. 3D kameror för att beråkna kvarvarande råvara i respektive lagringsficka Vågar placerade under lagringsfickoma (2.1, 2.2) för att styra utmatningsskruvamas (2.3) hastighet från respektive lagringsf1cka. Transportband för att transportera materialet från lagringsfickoma (2.1, 2.2) till fragmentom (4) Fragmentom år en utrustning för att sönderdela det blandade materialet från lagringsfickoma (2.1, 2.2) till låmplig fiberlångd och fibergrovlek. Fragmentom (4) kan vara kyld med vatten eller luft för att inte brand skall uppstå.
Transportband för att transportera det sönderdelade materialet från fragmentom (4) till torkugnen (6) Luftintag till torkugn (6) Flåkt före torkugn (6) för torkluft till torkugnen (6). Flåkten ger en luftström av 20 000 - 60 000 m3/h Förvårrnare av luft till torkugnen (6) till en temperatur av 135 - 185 °C. Torkugn för att torka det sönderdelade materialet från fragmentom (4) till önskad fukthalt.
Materialtransport i torkugn (6) för att transportera fibrema genom torkugnen (6) till nåsta processteg (6.5) 6.6.6 6.6.6.6.6.6.7.7.7.3 7.12.1 12.Transportör för att transportera materialet från torkugn (6) till blandningstransportör (7.4) Transport av fibrer från transportör (6.5) till blandningstransportör (7.4) En f1berfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en f1berlängd större än ca 5 mm En f1berfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en f1berlängd mindre än ca 5 mm och en fibertjocklek 0,01 - 0,5 mm.
En fiberfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en fiberlängd 0,5 - ca 5 mm.
En f1berfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en f1berlängd mindre än 0,5 mm En f1berfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en f1berlängd 0,1 - 0,5 mm.
En f1berfraktion som torkats i torkugnen (6) och med en f1berlängd mindre än 0,1 mm, normalt 0,001 - 0,1 mm.
Cyklon för att ur fraktionema (6.8 - 6.12) separera de grövre fraktionema (6.8 - 6.11), som skall återföras till processen Cyklon för att ur fraktionema (6.8 - 6.12) separera de grövre fraktionema (6.8 - 6.11), som skall återföras till processen Cellmatare före blandningstransportör (7.4) Blandningstransportör där fibrer (6.7) direkt från torkugnen (6) blandas med den något grövre fraktionema (6.8 - 6.11) från cyklonema (7.1 - 7.2). Avskiljningsfilter för att samla upp den finaste f1berfraktionen (6.12) från cyklonema (7.1 - 7.2), så att luftströmmen kan släppas ut till omgivningen genom utloppet (10).
Fläkt för att styra mottrycket i processen så att rätt f1berstorlek skiljs ur till blandningstransportör (7.4) Utlopp från avskiljningsfiltret (8) Uppsamlingskärl med vägstation för att väga materialet från blandningstransportören (7.4) för att beräkna mängden brandhämmande medel, som skall tillsättas.
Fläkt före blandningsrör (12.2) Blandningsrör för att tillsätta brandhämmande medel. Röret har en längd av - 50 m och företrädesvis 20 - 40 m samt en diameter av 140 - 300 mm.12.3 Dysor för tillsats av brandhämmande medel 12.4 Cyklon av vortex-typ för omfattande avskiljning av luft från fiberströmmen från blandningsröret (12.2). 12.5 Balpress av konventionellt slag. 12.6 Förpackningsenhet av konventionellt slag.
Förfarande Förfarandet avser framställning av lösullsisolering, som innefattar fiber från växtriket och sker med en process, som innefattar följ ande steg.
Råvara i processen innefattar olika typer av växtdelar och kan t.ex. innefatta ett ligninhaltigt cellulosamaterial med en naturlig fukthalt av 30 till 70% från olika arter enligt en receptur med en, två eller flera olika arter.
De olika råvaroma lastas (1.1 och 1.2 eller flera) in i lagringsfickor var och en för sig (2.1 och 2.2 eller flera), som är försedda med glatta väggar och utmatningsskruvar (2.3) till ett transportband (3) eller kärl. En kamera med 3D funktionalitet (2.5) är monterade ovanför respektive lagringsficka (2.1, 2.2) och beräknar med hjälp av en mikroprocessor volymen av kvarvarande råvara i respektive ficka och indikerar, när påfyllnad i lagringsfickan behöver ske. Vid utmatning från lagringsfickan (2.1 eller 2.2) förhindras valvbildning med hjälp av skovelhjul (2.4), som tillser att material kontinuerligt görs åtkomligt för utmatningsskruven (2.3). En noggrann proportionering av råvaroma enligt recepturen sker med hjälp av vågar (2.6) under lagringsfickoma (2.1, 2.2), som styr utmatningsskruvamas (2.3) hastighet från respektive lagringsficka (2.1, 2.2). Skovelhjulen (2.4) är försedda med bromsar för att inte fastna eller gå baklänges, om materialnivån skulle bli så låg att materialet inte bromsar skovelhjulen (2.3), då transportskruvama (2.4) driver dem. Utmatning sker genom en trattliknande anordning till kärl eller rullband (3) för vidare transport till en fragmentor (4). Råvaroma matas in i fragmentom (4) och sönderdelas till önskad f1berstorlek genom styming av avståndet mellan malningsskivoma, fragmentoms (4) varvtal och utformningen av malningsskivoma. I och med att fukthalten i råmaterialet (1.1, 1.2) är låg (30 - 70 %) uppstår ett överskott av värme vid malningen i fragmentom (4), som behöver ledas bort, för att inte riskera att en brand skall uppstå, eller för att lager eller lagringstätningar skall gå sönder. I detta syfte kan fragmentom (4) behöva kylas med vatten eller luft. När processen skall stoppas, injiceras fukt i fragmentoms (4) malningskammare, för att undvika att brand uppstår.Råvaran blir således konverterad till fiber vid låg temperatur (20 - 50°C), som bevarar fibremas hygroskopiska egenskaper, och där fibrema blir av olika längd och tjocklek. Bland dessa fibrer kan det beroende på råvarans ursprung ibland även finnas gruskom, småsten, damm eller fibrer från råvaran (1.1, 1.2), som hettats upp så mycket att de lätt kan antändas och börja brinna. Med en brandvakt, temperatursensor eller värmekamera övervakas fibermaterialet på transportbandet (5) innan det når torkugnen (6). Om för hög värme eller brand detekteras, så stannar transportbandet (5) och fibrer matas då inte in i torkugnen (6). Luft, 20 000 - 60 000 m3/h suges in genom intaget (6.1) av fläkten (6.2). Luften hettas upp i förkammaren (6.3) till ca 135 - 185 °C. I torkugnen (6) ligger fibrema på en rostfri bädd, som långsamt för dem genom torkugnen (6). Därvid strömmar luften genom fibrema och torkar dessa till ca 10% torrhalt i fibermaterialet. De mindre fibrema (6.8 - 6.12) med en längd mindre än ca 5 mm följer med varrnluften upp till cyklonema (7.1 - 7.2) som avskiljer fraktionema (6.8 - 6.11) från fraktionen (6.12). Storleken på de fiber som avskiljs i cyklonema styrs genom ett mottryck, som skapas av en fläkt (9) placerad efter ett avskiljningsfilter (8) i luftflödet. Fraktionen (6.12) går till förbränning.
Avskiljningsfiltret (8) avlägsnar fraktionen (6.12) med f1berlängd mindre än 0,1 mm) i luftflödet i en sådan omfattning att utsläpp av processluften till omgivande luft kan ske (10). Fraktionen (6.12) med partiklar med en fiberlängd mindre än 0,1 mm hamnar på detta sätt inte i isoleringsmaterialet, vilket gör att detta inte dammar, när isoleringsmaterialet senare skall appliceras med blåsmaskiner hos kund. Kvarvarande fiber (6.7) från ugnen (6) med en fiberlängd större än ca 5 mm matas ut på ett transportband (6.5) och transporteras med (6.6) från ugnen (6) till en blandningstransportör (7.4) med de i cyklonema (7.1 - 7.2) avskilda fibrema (6.8 - 6.11) för vidare transport till en våg (12) med flera kammare, där portionsvägning sker.
När en portion av fibem är mycket noggrant vägd för att kunna beräkna mängden brandhämmande medel, blåses portionen med hjälp av en fläkt (12. 1) av tempererad luft (50 - 80 °C) under ett kontrollerat tryck in i ett blandningsrör (12.2) med en längd av 20 - 50 m med en diameter av 140 - 300 mm, där brandhämmande medel med en viktprocent av 4 - 15% injiceras genom dysor (12.3), när fibrema i den vägda portionen passerar. Dysomas placering, blandningsrörets (12.2) längd och lufthastighet är avpassad, så att en god absorption av det brandhämmande medlet ilösullen sker. Fibem transporteras vidare av luftflödet i blandningsröret (12.2) till en cyklon av vorteX-typ (12.4), som år speciellt utforrnad för omfattande avskiljning av luft, så att valvbildning av fibrema inte sker i den nedre delen av cyklonen (12.4). Komprimerade balar av lösull med en densitet av 100 - 500 kg/m3 och helst 200 - 400 kg/m3 skapas av en balpress (125) enligt konventionell teknik. I ett senare steg förpackas den komprimerade balen i en förpackningsmaskin (126) och omslutes med åvenledes konventionell teknik med förpackningsmaterial för vidare transport till kunden.
Förfarandet enligt uppfinningen utgör en kontinuerlig och helt automatisk process för tillverkning av lösullsisolering med material direkt från naturen som råvara, och som med noggrann övervakning och styming skapar kvaliten på slutprodukten.

Claims (2)

1. Process för att tillverka lösullsisolering innefattande fibrer från Växtriket kånnete cknat av att processen innefattar följande steg: a. Proportionering av råvaror (1 .1 och 1.2) med vågar (2.6) under lagringsfickor (2.1 och 2.2) som med hj ålp av ett styrsystem styr transportskruvamas (2.3) hastighet för att uppnå en noggrann proportionering av råvaror (1 .1, 1.
2.) Utmatning av det vågda råmaterialet (1 . 1, 1.2) till ett transportband (3)- Fibermaterialet matas in i fragmentom (4) för sönderdelning. Utmatning av det sönderdelade materialet från fragmentom (4) på ett transportband (5) för vidare transport till en torkugn (6). Övervakning av temperatur på transportbandet (5) sker medelst infraröd sensor eller temperatursensor eller rökdetektor på det malda fibermaterialet på dess våg in i torkugnen (6). Torkning i torkugnen (6) med en lufthastighet av som gör att mindre fiberstorlekar med en långd av mindre ån 5 mm och en tjocklek av 0,01 - 0,5 mm (6.8 - 6.12) följer med varrnluften med en temperatur av 135 - 185 °C upp till två cykloner (7.1, 7.2) dår fibrema avskiljs i olika fraktioner (6.8 - 6.11). Reglering av storleken på de fibrer som avskiljs i cyklonema (7.1, 7.2) sker med hj ålp av en flåkt (9), som skapar mottryck till luftflödet i torkugnen (6) och cyklonema (7.1, 7.2). De fibrer (6.7) som kommer direkt ifrån torkugnen (6), via transportbandet (6.5) och transportröret (6.6) och de fibrer (6.8 - 6.11) som avskilts i cyklonen (7. 1) blandas på blandningstransportören (7.4) för vidare transport till en vågstation (12). Vågning i vågstationen (12) av portioner av fibrer för beråkning av mångden erforderligt brandhåmmande medel. Blåsning med en flåkt (12. 1) av vågda portioner från vågen in i ett blandningsrör (12.2) dår den vågda portionen passerar dysor (12.3) långs röret, som injicerar 4 - 15% brandhåmmande medel. Absorption av det brandhåmmande medlet sker under vidaretransporten i blandningsröret (12.2). Längden pä röret (12.2) är avpassat till hastighet och absorptionstid och har en längd av 20 - 50 m och en diameter av 140 - 300 mm. k. Omfattande avskiljning av luft i flödet sker efter blandningsröret (12.2) med en vortex-utrustning (12.4), så att en balpress (12.5) av konventionell typ kan pressa en bal med en densitet av 100 - 500 kg/m3 och helst 200 - 400 kg/ml. Omslutning av balen med forpackningsmaterial, försegling och uppmärkning sker med konventionella metoder i en förpackningsmaskin (12.6). Process för att tillverka lösullsisolering enligt krav 1 k änn e t e c kn at av att rävaran (1 . 1, 1.2) innefattar fibrer av cellulosamaterial. Process för att tillverka lösullsisolering enligt krav 1 k änn e t e c kn at av att rävaran (1 .1, 1.2) innefattar fibrer av gräs. Process för att tillverka lösullsisolering enligt krav 1 k änn e t e c kn at av att rävaran (1 .1, 1.2) innefattar av fibrer av ligninhaltigt cellulosamaterial. Process för att tillverka lösullsisolering enligt krav 1 k änn e t e c kn at av att rävaran (1 .1, 1.2) innefattar av fibrer av bambu. Isoleringsmaterial av lösulltyp k änn et e c kn at av att det har tillverkats med en process enligt krav Isoleringsmaterial av lösulltyp enligt krav 6 k änn ete ckn at av att det har en densitet av 100 - 500 kg/m Isoleringsmaterial av lösulltyp enligt krav 7 k änn ete ckn at av att det har en densitet av 200 - 400 kg/m Isoleringsmaterial av lösulltyp k änn et e c kn at av att det har tillverkats med en process enligt krav Isoleringsmaterial av lösulltyp enligt krav 9 k ännete cknat av att det har en densitet av 100 - 500 kg/m Isoleringsmaterial av lösulltyp enligt krav 10 k ä nn e t e c k n at a v att det har en densitet av 200 - 400 kg/m Isoleringsmaterial av lösulltyp k änn et e c kn at av att det tillverkats med en process enligt krav Isoleringsmaterial av lösulltyp enligt krav 12 k änn e t e c kn at av det har en densitet av 100 - 500 kg/m Isoleringsniaterial av lösulltyp enligt krav 13 k ä nn e t e c k n at a V det har en densitet av 200 - 400 kg/n Isoleringsniaterial av lösulltyp k än n et e c kn at a V att det har tillverkats med en process enligt krav Isoleringsniaterial av lösulltyp enligt krav 15 k ä nn e t e c k n at a v att det har en densitet av 100 - 500 kg/n Isoleringsniaterial av lösulltyp enligt krav 16 k ä nn e t e c k n at a v att det har en densitet av 200 - 400 kg/n Isoleringsniaterial av lösulltyp k än n et e c kn at a v att det tillverkats med en process enligt krav Isoleringsniaterial av lösulltyp enligt krav 18 k ä nn e t e c k n at a v det har en densitet av 100 - 500 kg/n Isoleringsniaterial av lösulltyp enligt krav 19 k ä nn e t e c k n at a v det har en densitet av 200 - 400 kg/n 11
SE2151097A 2021-09-02 2021-09-02 Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process SE545184C2 (sv)

Priority Applications (2)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE2151097A SE545184C2 (sv) 2021-09-02 2021-09-02 Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process
PCT/IB2022/000506 WO2023031670A1 (en) 2021-09-02 2022-09-02 Process for manufacturing of loose fill insulation and an insulation material produced according to said process

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE2151097A SE545184C2 (sv) 2021-09-02 2021-09-02 Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE2151097A1 true SE2151097A1 (sv) 2023-03-03
SE545184C2 SE545184C2 (sv) 2023-05-09

Family

ID=84045082

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE2151097A SE545184C2 (sv) 2021-09-02 2021-09-02 Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process

Country Status (2)

Country Link
SE (1) SE545184C2 (sv)
WO (1) WO2023031670A1 (sv)

Citations (7)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
EP0808953A1 (de) * 1996-05-22 1997-11-26 Case Compounds B.V. Dämmaterial aus Naturprodukten und Herstellungsverfahren dafür
DE19633897A1 (de) * 1996-08-22 1998-02-26 Faist M Gmbh & Co Kg Verfahren zum Einbringen eines Wärmedämmstoffes
US5910367A (en) * 1997-07-16 1999-06-08 Boricel Corporation Enhanced cellulose loose-fill insulation
EP0969156A2 (de) * 1998-07-01 2000-01-05 Jacob Schweitzer Dämmstoffkörper aus Stroh und Verfahren zu dessen Herstellung
EP1203845A1 (de) * 2000-11-01 2002-05-08 Pavatex Ag Verfahren zur Herstellung einer Dämmung
EP2527394A2 (de) * 2011-05-23 2012-11-28 Pavatex SA Verfahren zur Herstellung von Zellulosedämmstoffen und neue Zellulosedämmstoffe
WO2017066728A1 (en) * 2015-10-16 2017-04-20 Ultracell Insulation, Llc Cellulose-based insulation and methods of making the same

Family Cites Families (3)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US3302246A (en) * 1964-01-16 1967-02-07 Nat Bagasse Products Corp Preparation of bagasse and like fibers
US4302488A (en) * 1978-07-17 1981-11-24 Lowi Jr Alvin Cellulose fiber insulation plant and process
EP0631009A1 (en) * 1993-06-28 1994-12-28 Till Grether Method for the recovery and processing of fibers from hollow stalk plants

Patent Citations (7)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
EP0808953A1 (de) * 1996-05-22 1997-11-26 Case Compounds B.V. Dämmaterial aus Naturprodukten und Herstellungsverfahren dafür
DE19633897A1 (de) * 1996-08-22 1998-02-26 Faist M Gmbh & Co Kg Verfahren zum Einbringen eines Wärmedämmstoffes
US5910367A (en) * 1997-07-16 1999-06-08 Boricel Corporation Enhanced cellulose loose-fill insulation
EP0969156A2 (de) * 1998-07-01 2000-01-05 Jacob Schweitzer Dämmstoffkörper aus Stroh und Verfahren zu dessen Herstellung
EP1203845A1 (de) * 2000-11-01 2002-05-08 Pavatex Ag Verfahren zur Herstellung einer Dämmung
EP2527394A2 (de) * 2011-05-23 2012-11-28 Pavatex SA Verfahren zur Herstellung von Zellulosedämmstoffen und neue Zellulosedämmstoffe
WO2017066728A1 (en) * 2015-10-16 2017-04-20 Ultracell Insulation, Llc Cellulose-based insulation and methods of making the same

Also Published As

Publication number Publication date
SE545184C2 (sv) 2023-05-09
WO2023031670A1 (en) 2023-03-09

Similar Documents

Publication Publication Date Title
FI77995B (fi) Foerfarande foer framstaellning av fiber- samt granulatmaterial och anordning foer genomfoerande av foerfarandet.
US9163342B2 (en) Method for manufacturing a mineral fiber-containing element and element produced by that method
JP2013500921A (ja) エアロゲル含有複合材を製造する方法及びその方法により製造される複合材
SA109300041B1 (ar) طريقة محسنة لصنع لوح ليفي تركيبي مضغوط
EP2344573B1 (en) Dedusted fire-retardant cellulose material
KR100226115B1 (ko) 재생 폐지품으로부터 가축용 깔깃을 제조하는 시스템 및 그 방법
DK164814B (da) Fremgangsmaade og apparat til fjernelse af knuder fra knudeindeholdende mineraluldsfiber
US4909817A (en) Apparatus and method for the manufacture of loose fibrous mineral material
SE2151097A1 (sv) Process för framställning av isolermaterial i form av lösull och ett isoleringsmaterial tillverkat enligt sagda process
US20030025010A1 (en) Closed loop cyclonic mill, and method and apparatus for drying and firberizing material
CA2621607A1 (en) Adjustable screen for loose fill fibrous insulation machine
US9975270B2 (en) Method for manufacturing an aerogel-containing composite and composite produced by that method
RU2542545C1 (ru) Способ изготовления элемента, содержащего минеральное волокно, и элемент, изготовленный этим способом
NO140419B (no) Apparat til fremstilling av mineralull
NO303000B1 (no) Lydabsorberende og varmeisolerende fiberplate
GB1043925A (en) Method for forming mineral wool products
US10695946B2 (en) Method of manufacture of medium and high density fibreboard with moisture and mildew resistance and low formaldehyde level
CN111051026B (zh) 用于制造涂胶的植物颗粒的设备和方法
CN1206651A (zh) 利用油棕树空果串制造中密度纤维板(mdf)的技术
US3575472A (en) Apparatus for collecting woodpulp fibers as a uniform layer
RU2464781C2 (ru) Способ извлечения перги
CN209718037U (zh) 一种人造板铺装机尾部吸尘装置
EP2940226A1 (en) Insulation products based on mineral fibers and method to manufacure such products
US10988875B2 (en) Apparatus for treating a mineral fiber mat by detecting and removing localised defects, and corresponding method
MXPA06012560A (es) Metodo y aparato para el triturado de celulosa.