SE1451670A1 - Elektrisk låsenhet för möbler och förvaring - Google Patents

Abstract

19 SAMMANDRAG En elektrisk lasenhet (100) for mobler och forvaring har ett apparatholje (104) for montering av lasenheten pa en forsta del (132, 132') av en mobel eller forvaring (130, 130') vilken vidare har en andra del (134, 134'), varvid de forsta och andra delarna är oppnings- och stangningsbara i fOrhallande till varandra. En lokal stromkalla (406) stromforsorjer lasenheten som en autonomt fungerande enhet. En RFID-sandare/- mottagare (402, 404) kan kommunicera kontaktfri med portabla databdrare i narheten av lasenheten. Lasenheten har vidare en styrenhet (404) samt ett minne (405) som är associerat med styrenheten och lagrar referensinformation (405a) som definierar en uppsattning atkomstbehoriga portabla databdrare (202-210). Ett elektriskt aktiveringsorgan (410) är kopplat fOr aktivering av ett lasmanoverorgan (412, 414) vid mottagande av en styrsignal (408) fran styrenheten. Hdrigenom astadkoms att lasmanoverorganet frig& eller fasthaller ett lasbleck (110) monterat pa den andra delen av namnda mobel eller fOrvaring. Styrenheten är anordnad att detektera (610) att en portabel databdrare (200) finns i ndrheten av lasenheten, via ndmnda RFID-sdndare/mottagare lasa in (620) en uppsattning data fran ett minne (502) i den portabla databdraren, och baserat pa den inlasta datauppsanningen typbestamma (630) den portabla databdraren bland atminstone foljande mojliga typer: atkomstbegdrande typ eller funktionsbestdmmande typ. Om den portabla databdraren är av atkomstbegdrande typ (640), är styrenheten anordnad att hanita (642) identitetsinformation fOr den portabla databdraren fran den inlasta datauppsdttningen, jdmfora (644) identitetsinformationen med referensinformationen lagrad i namnda minne, och i beroende av ett positivt jamforelseutfall (646) styra (648) det elektriska aktiveringsorganet for astadkommande av lasmanoverorganets frigorande eller fasthallande av lasblecket. Om den portabla databdraren är av funktionsbestdm- mande typ (650), är styrenheten anordnad att hamta (652) funktionsbestammande information fran den inldsta datauppsdttningen och i beroende &dray utfora (654) flagon av foljande driftspayerkande &Order for lasenheten: vdxla (656) till nagon av ett flertal olika arbetsmoder med olika atkomstkontrollprinciper; avldsa (657) en driftstatus hos lasenheten; eller stalla in (658) en driftparameter hos lasenheten. Atminstone flagon av de driftspaverkande atOrderna är variabelstyrd och baseras pa ett variabelvdrde som ingar i den funktionsbestammande informationen som hamtats fran den inlasta datauppsdttningen.

Description

1 ELEKTRISK LASENHET FOR AMBLER OCH FORVARING Uppfinningsomradet Foreliggande uppfinning avser i allmanhet det tekniska omradet for lasbara 5 mobler och forvaring, och narmare bestamt en beroringsfritt och autonomt arbetande elektrisk lasenhet for montering pa mObler och forvaring.

Uppfinningen avser awn ett tillhorande atkomstkontrollsystem for mobler och forvaring.

Uppfinningens bakgrund Maier och forvaring anvands ofta for att forvara dokument, vardesaker, utrustning, kidder och andra fOremal som har ett varde for dgaren och som denne givetvis inte viii ska forsvinna eller hamna i ordtta hander. I allmanna miljoer, sasom kontor eller offentliga byggnader, är problemet sdrskilt patagligt eftersom manga personer rEir sig ddr. Langt ifran alla mobler eller forvaringar är emellertid lasbara i sitt grundutforande.

Det finns ddrfor en marknad for elektriska ldsenheter som kan monteras pd mObler eller fOrvaringar, antingen i samband med tillverkning eller eftermontering i befintlig miijO. For att sadana elektriska lasenheter ska vara bekvama att anvanda bade for de individuella anvandarna av moblerna och forvaringarna och for ansvariga for verksamheten ifraga, bar atkomst till det lasbara utrymmet i mobeln eller forvaringen regleras genom behorighetskontroll med nagon slags nyckel. Fysiska (mekaniska) nycklar är det klassiska exemplet, men numera onskar man oftast hellre anvanda elektroniska eller digitala nycklar i form av, exempelvis, smart kort eller ndrhetstaggar.

Sadana anvands redan for t ex rena inpasseringsandamal pa kontor eller i offentliga byggnader.

Inorn marknaden far elektriska lasenheter for mobler och forvaring finns det ett antal onskemal och praktiska problemstallningar, varav nagra nu kommer att beroras i korthet.

Det ses som en fordel om befintliga elektroniska eller digitala nycklar, t ex smarta kort eller narhetstaggar, som redan är i anvandning i verksamheten av andra skal, kan anvandas aven for de elektriska lasenheterna.

Vidare, vid eftermontering av elektriska lasenheter pa mobler eller forvaring viii man av praktiska skal undvika elektrisk ledningsdragning samtidigt som 35 monteringen ska kunna utforas sa smidigt som mojligt. 2 Ndr de elektriska lasenheterna val har monterats pa moblerna eller for- varingarna, ska de elektriska lasenheterna fungera sjalvstandigt och med minimalt behov av tekniskt underhall eller sarskild utrustning.

Samtidigt bar det finnas ett enkelt sätt att konfigurera varje elektrisk lasenhet nar det gdller precis vilken eller vilka anvandare, och saledes vilken eller vilka elektroniska eller digitala nycklar, som ska ha behorighet att styra den elektriska lasenheten till upplasning respektive lasning av mobeln eller forvaringen. Detta är for det forsta viktigt av rena sakerhetsskal. Det är omvant ocksa viktigt for att snabbt och smidigt kunna hantera fOrandringar i verksamheten vid t ex andringar i anvandarskaran, forlorade nycklar, lokaldndringar etc. Forr eller senare kommer hogst sannolikt varje elektrisk lasenhet att behova konfigureras om for att exempelvis aterspegla att en befintlig anvandares behorighet ska avlagsnas, en ny anvandares behOrighet lamas till, osv.

Dessutom är det sa att man mellan olika delar av verksamheten (eller mellan olika verksamheter) kan ha olika behov av vilka atkomstkontrollprinciper som ska galla for lasenheterna. Exempel pa olika atkomstkontrollprinciper kan vara huruvida mobeln eller forvaringen ska vara olast eller last i utgangsldget, huruvida lasning ska ske automatiskt eller manuellt, huruvida endast en eller flera olika anyandare ska kunna manovrera lasenheten i varje given situation, eller huruvida last ldge ska galla tills vidare eller endast under en viss period, och i sâ fall hur ldnge.

Det framgar av ovan att det finns utrymme fOr forbattringar inom omildet fOr lasbara mobler och forvaring.

Sammanfattning av uppfinningen Med tanke pa det ovanstAende är ett syfte med uppfinningen att losa eller atminstone minska ett eller flera av de problem som diskuterats ovan, respektive helt eller delvis tillmotesga ett eller flera av de ovan angivna Onskemalen.

En forsta aspekt av foreliggande uppfinning ar saledes en elektrisk lasenhet for mobler och forvaring, innefattande ett apparatholje for montering av lasenheten pa en forsta del av en mobel eller forvaring, vilken vidare har en andra del, varvid de forsta och andra delarna är oppnings- och stangningsbara i forhallande till varandra. Den elektriska lasenheten har en lokal stromkalla for att stromforsorja lasenheten som en autonomt fungerande enhet, och vidare en RFID-sandare/mottagare med formaga till kontaktfri kommunikation med portabla databdrare i narheten av lasenheten. 3 Den elektriska lasenheten har ocksa en styrenhet samt ett minne som är associerat med styrenheten och är anordnat att lagra referensinformation som definierar en uppsaftning atkomstbehoriga portabla databdrare. Ett elektriskt aktiveringsorgan, sasom en elmotor, i lasenheten är kopplat for aktivering av ett lasmanoverorgan vid mottagande av en styrsignal fran styrenheten, for att astadkommande att lasmanoverorganet frig& eller fasthaller ett lasbleck som är monterat pa den andra delen av namnda mobel eller forvaring.

Styrenheten i den elektriska lasenheten är anordnad att: detektera att en portabel databarare finns i narheten av lasenheten; via namnda RFID-sandare/mottagare lasa in en uppsdttning data frail ett minne i den portabla databdraren; baserat pa den inlasta datauppsattningen typbestamma den portabla databdraren bland atminstone foljande moftiga typer: atkomstbegarande typ eller funktionsbestammande typ; om den portabla databararen är av atkomstbegarande typ, hamta identitetsinformation for den portabla databdraren frail den inlasta datauppsdttningen, jamfcira identitetsinformationen med referensinformationen lagrad i namnda minne, och i beroende av ett positivt jamforelseutfall styra det elektriska aktiveringsorganet for astadkommande av lasmanoverorganets fri- gorande eller fasthaftande av lasblecket; om den portabla databararen är av funktionsbestammande typ, hamta funktionsbestammande information fran den inlasta datauppsattningen och i beroende ddrav utfora nagon av foljande driftspaverkande atgarder for lasenheten: vaxla till nagon av ett flertal olika arbetsmoder med olika atkomstkontrollprinciper; avlisa en driftstatus hos lasenheten; eller stalla in en driftparameter hos lasenheten, varvid atminstone nagon av de driftspaverkande atgarderna är yariabelstyrd och baseras pa ett yariabelyarde som ingar i den funktions- bestammande informationen som hamtats frail den inlasta datauppsdttningen.

En sadan elektrisk lasenhet loser eller minskar atminstone ett eller flera av de problem som diskuterats man i bakgrundsaysnittet, och/eller tillmotesgar helt eller delvis ett eller flera av de onskemal som angivits ovan i bakgrundsavsnittet. 4 En andra aspekt av ffireliggande uppfinning är ett atkomstkontrollsystem for mobler och ffirvaring, innefattande: ett ffirsta antal elektriska lasenheter, var och en utffird enligt den ffirsta uppfinningsaspekten ovan, ett andra antal portabla databarare, och en centralenhet med tillhorande RFID-sandare/mottagare med formaga att skriva funktionsbestammande information och/eller identitetsinformation till minnet i en individuell portabel databarare bland namnda andra antal portabla databarare.

De portabla databararna är ffiretradesvis kontaktfria smarta kort eller narhets- taggar.

Andra syften och sardrag hos samt ffirdelar med ffireliggande uppfinning kommer att framgâ av den foljande detaljerade beskrivningen samt aven av ritningarna. I allmanhet skall alla termer som anvands i kraven tolkas enligt deras vanliga innebord inom det tekniska omradet, savida inte nagot annat uttryckligen definieras hari. Alla hanvisningar till "eniett/den/det [element (et), anordning (en), komponent (en), organ (et), steg (et) o sskall tolkas oppet som att avse atminstone en ffirekomst av namnda element, anordning, komponent, organ, steg o s v, savida inte nAgot annat uttryckligen anges. Stegen hos nagon metod som visas hari behover inte utforas i precis den visade ordningen, savida inte annat anges uttryckligen.

Kort redogiirelse for ritningarna Ovanstaende, liksom ytterligare syften och sardrag hos samt ffirdelar med fore- liggande uppfinning, kommer att forstas battre genom den foljande illustrerande och icke-begransande detaljerade beskrivningen av exemplifierande utforingsformer av foreliggande uppfinning, varvid hanvisning Ors till de medffiljande ritningarna.

Fig. lA är en isometrisk vy av en elektrisk lasenhet for montering pa en ffirsta del av en mobel eller ffirvaring.

Fig. 1B visar schematiskt den elektriska lasenheten monterad pa den ffirsta delen av en exemplifierande mobel eller ffirvaring vilken Liven har andra del, varvid de ffirsta och andra delarna ar oppnings- och stangningsbara i forhallande till varandra.

Fig. 1C ar en isometrisk vy av ett ffirsta utffirande av eft lasbleck med vilket den elektriska lasenheten samverkar for mojliggora lasning respektive upplasning av mobeln eller ffirvaringen genom att anvandaren medffir en portabel databarare som den elektriska lasenheten laser ay.

Fig. 1D visar schematiskt den elektriska lasenheten monterad pa den ffirsta delen av en annan exemplifierande mobel eller forvaring.

Fig. 1E är en isometrisk vy av ett andra utforande av ett lasbleck med vilket den elektriska lasenheten samverkar for mojliggora lasning respektive upplasning av mObeln eller fOrvaringen.

Fig. 2 illustrerar schematiskt den elektriska lasenheten och en uppsattning portabla databdrare.

Fig. 3 är en schematisk illustration av ett atkomstkontrollsystem fOr mobler och forvaring, innefattande ett antal elektriska lasenheter enligt ovan.

Fig. 4 är ett schematiskt blockschema Over ingaende delar i den elektriska lasenheten enligt ovan.

Fig. 5 är ett schematiskt blockschema Over ingaende delar i en portabel data- bdrare enligt ovan.

Fig. 6A är ett schematiskt flodesschema Over en overgripande arbetsprincip for den elektriska lasenheten.

Fig. 6B är ett schematiskt flodesschema Over en arbetsprincip for den elektriska lasenheten ndr den portabla databdraren är av atkomstbegarande typ.

Fig. 6C är ett schematiskt flodesschema Over en arbetsprincip for den elektriska lasenheten ndr den portabla databdraren är av funktionsbestammande typ.

Fig. 6D är ett schematiskt flodesschema Over en arbetsprincip for den elektriska lasenheten ndr den portabla databdraren är av programmeringstyp.

Detaljerad beskrivning av utforingsformer I korthet skall forst namnas att Fig. 1A-1E visar en elektrisk lasenhet 100 for montering pa en mobel eller forvaring 130, 130'. Lasenheten 100 kan manovreras genom RFID-kommunikation med portabla databdrare 200, vilka visas schematiskt som individuella databdrare 202-210 i Fig. 2. Databdrarna 200; 202-210 är elektroniska eller digitala nycklar av sadant slag som beskrivits i foregaende avsnitt, dvs smarta kort eller ndrhetstaggar.

Som framgar av Fig. 3 kan en databdrare 200 forses med funktions- bestammande information och/eller identitetsinformation genom en centralenhet 3 med tillhorande RFID-sandare/mottagare 320. Ett atkomstkontrollsystem 300 for mobler och forvaring bildas saledes av ett forsta antal elektriska lasenheter, var och en utford som den elektriska lasenheten 100, tillsammans med ett andra antal portabla databdrare 200; 202-210 och centralenheten 310 med sin tillhorande RFID-sandare/- mottagare 320. 6 Fig. 4, 5 och 6A-6D visar den elektriska lasenheten 100 respektive den portabla databdraren 200 i detalj, vilket kommer att beskrivas narmare senare.

Nu hdnvisas ater till Fig. 1A-1C, vilka tillsammans visar hur den elektriska lasenheten 100 har monterats pa en forsta del 132 av en mobel eller forvaring 130 som awn har andra del 134. De forsta och andra delarna 132, 134 är oppnings- och stdngningsbara i fOrhallande till varandra. For monteringen utnyttjas lampliga forankringsorgan, sasom skruvar eller bultar, for att sakert fasta den elektriska lasenheten 100 pa den forsta delen 132 av mobeln eller forvaringen 130. Oppningar 104a-d for sadana forankringsorgan firms i lasenhetens 100 apparathOlje 104.

Apparatholjet 104 har vidare tva oppningar 102a, 102b, genom vilka enheten 100 kan ta emot en utskjutande del 112 pa ett lasbleck 110 (ett annat utforande av ett lasbleck 120 visas i Fig. 1E). Lasbleckets 110 uppgift att samverka med den elektriska lasenheten 100 och darmed mojliggara lasning respektive upplasning av mobeln eller forvaringen 130, sâ att de forsta och andra delarna 132, 134 kan oppnas relativt varandra, respektive lianas i ett fixt ldge relativt varandra.

Lasblecket 110 monteras medelst ldmpliga forankringsorgan, sasom skruvar eller bultar (se oppningar 119 i Fig. 1C), pa den andra delen 134 av mobeln eller fcirvaringen 130, som framgar av Fig. 1B. Anledningen till att apparathOljet 104 har tva oppningar 102a, 102b i det hdr utforandet är for att erbjuda storre flexibilitet i hur lasenheten 100 och lasblecket 110 (respektive 120) kan monteras i spatialt hanseende i forhallande till varandra, vilket medger stOrre flexibilitet eftersom lasenheten 100 kan anvandas for olika typer av mobler eller forvaringar. I utforandet enligt Fig. 1C är lasbleckets 110 utskjutande del 112 avsedd for inpassning i oppningen 102b i den elektriska lasenheten 100.

Lasblecket 110 i Fig. 1C är inte centralt for uppfinningen och beskrivs dad& bara i korthet. Lasblecket 110 är sarskilt avsett for utdragslador, luckor och skjutdorrar, och har en kropp 114 samt en utskjutare 116 for automatisk oppning av utdragsladan, luckan eller skjutdorren vid upplasning genom lasenheten. Utskjutaren 116 är saledes anordnad att oppna utdragsladan, luckan eller skjutdorren pa giant, t ex 20 mm.

Utskjutarens 116 funktion kan deaktiveras, om sâ onskas vid installationen, genom att anvanda ett justerstopp 118.

Fig. 1D visar den elektriska lasenheten 100 monterad pa den forsta delen 132' av en annan slags mobel eller forvaring 130'. Som framgar av Fig. lE dr lasblecket 1 hdr av ett annat utforande for att samverka med den elektriska lasenheten 100 och mojliggiira lasning respektive upplasning av mobeln eller forvaringen 130'. Lasblecket 7 120 är sarskilt avsett for skjutskap och skjutlAdor under bord. LAsblecket 120 har en utskjutande del 122 for inpassning i oppningen 102a i den elektriska lasenheten 100, samt oppningar 124a-b for forankringsorgan.

I utforandena ovan utgors den forsta delen 132 respektive 132' (pa vilken den elektriska lasenheten 100 är monterad) av en mindre, rorlig del av mobeln eller forvaringen 130 respektive 130' jamfOrt med den andra, stone stomdelen 134 respektive 134' (pa vilken lasblecket 110 respektive 120 är monterat). I andra utforanden kan forhallandet emellertid vara det omvanda, dvs lasenheten 100 kan vara monterad pa en stone stomdel medan lasblecket 110 respektive 120 kan vara monterat pa en mindre, rorlig del.

Fig. 4 är ett schematiskt blockschema over ingdende delar i den elektriska enheten 100. Lasenheten 100 har en RFID-sandare/mottagare 402, 404 med formaga till kontaktfri kommunikation med portabla databarare 200 i narheten av lasenheten. I det foreliggande utforandet besfar RFID-sandaren/mottagaren av tva delar; en forsta del som utgOr sjalva kommunikationskretsen och som är integrerad med en styrenhet 404, och en andra del 402 som är en antenn. RFID-sandaren/mottagaren 402, 404 är anordnad for kontaktfri kommunikation vid 13,56 MHz enligt standarden ISO/IEC 14443A i det fcireliggande utfOrandet.

Styrenheten 404 är kopplad till en lokal stromkalla 406, i det foreliggande 20 utforandet ett batten, som stromforsorjer lasenheten 100 och gör att den kan fungera som en autonom enhet. Styrenheten 404 fungerar darvid som strommatningskrets for ovriga delar i lasenheten 100.

Ett elektroniskt minne 405 är associerat med styrenheten 404 och är avsett att innehalla programinstruktioner for ett driftprogram 405b att utfOras av styrenheten 404 for att utfora lasenhetens 100 funktioner som beskrivs i detta dokument. Minnet 405 är aven avsett att innehalla referensinformation 405a, vars uppgifter kommer att framga narmare av efterfoljande beskrivning langre fram i detta dokument. I det foreliggande utforandet är minnet integrerat i styrenheten 404.

I en praktisk implementation kan minnet 405 besta av ett eller flera fysiska minnesorgan, som är integrerade med styrenheten 404, altematiyt sjalystandiga fran men anslutna till densamma. Styrenheten 404 kan implementeras med nagon kand styrenhetsteknik, inbegripande med ej begransat till en processor (PLC, CPU, DSP), FPGA, ASIC eller nagra andra lampliga digitala ochleller analoga kretsarrangemang som kan utfora den avsedda funktionaliteten. Minnet 405 kan implementeras med nagon 8 kand minnesteknik, inbegripande med ej begransat till E(E)PROM, S(D)RAM eller flashminne Lasenheten 100 har vidare ett elektriskt aktiveringsorgan 410 och ett lasmanoverorgan 412, 414. Det elektriska aktiveringsorganet 410 är en elektrisk motor 4 i den visade utforingsformen, men kan alternativt vara exempelvis en solenoid, ett piezoelektriskt element eller liknande. Lasmanoverorganet 412, 414 bestar av ett rOrligt lasstift 414 och en mekanism 412 for kraftoverforing fran motorn 410 till lasstiftet 414. Lasstiftet 414 är anordnat att passa in i oppningen 102a eller 102b enligt tidigare beskrivning. Motorn 410 är kopplad fOr aktivering av lasmanOverorganet 412, 414 vid mottagande av en styrsignal 408 fran styrenheten 404, varvid det astadkoms att lasmanoverorganet 412, 414 frig& eller fasthaller lasblecket 110, 120 enligt tidigare beskrivning. Pa sa vis kan styrenheten reglera om de forsta och andra delarna 132/132' och 134/134' av mobeln eller forvarningen 130/130' ska kunna oppnas relativt varandra, eller inte.

Hanvisning Ors nu till Fig. 5 som illustrerar den portabla databdraren 200.

Som tidigare namnts är databdraren 200 i det foreliggande utforandet en elektronisk eller digital nyckel av typen smartkort eller narhetstagg for RFID-avldsning vid 13,56 MHz enligt standarden ISO/IEC 14443A. Databdraren 200 har ett minne 502, en styrenhet 504 samt ett passivt RFID-kommunikationsorgan 506, med vars hjdlp lasenheten 100 kan avldsa en uppsattning data som är lagrad i minnet 502. I det foreliggande ut- forandet innefattar RFID-kommunikationsorganet 506 en elektrisk spole.

Minnet 502 har ett unikt ID 510 for databdraren, vilket ID är fast inbrant och alltsa inte kan andras i det foreliggande utforandet, samt ett antal sektorer 512a-512n i en minnesbank Innehallet i sektorerna 512a-512n kan andras med hjalp av central- enheten 310 och dess tillhorande RFID-sandare/mottagare 320 enligt Fig. 3.

Den overgripande arbetsprincipen for den elektriska lasenheten 100 visas i Fig. 6A. Under inaktiva perioder halls lasenheten 100 i ett standby- eller viloldge, se steg 600, ddr styrenheten 404 och ovriga delar har ingen eller minimal stromforbrukning Nar en portabel databdrare 200 fors i en omedelbar narhet av lasenheten 100, detekterar styrenheten 404 detta i ett steg 610. Sjdlva detekteringen och medfoljande vdckning av styrenheten 404 kan ske pa olika satt beroende pa implementation; i ett utforande anvands en narhetssensor (ej visad i figurerna) av exempelvis optisk eller infrarod typ for att karma av att det finns ett foremal — troligen en portabel databdrare 200 — i narheten av den elektriska lasenheten 100. Alternativt skickar styrenheten 404 via RFID-sandaren/mottagaren 402, 404 regelbundet ut korta sniffpulser, vilka interfererar 9 med spolen 506 i databararens 200 RFID-kommunikationsorgan 506 pa ett for lasenheten 100 avkanningsbart sat.

Nar detekteringen av (den formodade) databararen 200 gjorts i steg 610, skickar styrenheten 404 via RFID-sandaren/mottagaren 402, 404 ut en laspuls till data- bararen 200 i ett datainlasningssteg 620. Laspulsen innehaller tillracklig energi for att driva styrenheten 504 i databararen 200, via spolen 506 i RFID-kommunikationsorganet 506, till att hamta en lagrad uppsattning data frail minnet 502, och via RFID-kommunikationsorganet 506 sanda over denna datauppsattning till lasenheten 100. Styrenheten 404 i lasenheten 100 laser saledes i steg 620 via lasenhetens RFID-sandare/- mottagare 402, 404 in en uppsattning data fran minnet 502 i den portabla databararen 200.

Baserat pa den inlasta datauppsattningen kan styrenheten 404 typbestamma (se 630 i Fig. 6A) den portabla databararen 200. Enligt uppfinningen forekommer atminstone foljande mojliga typer: dtkomstbegeirande typ (se 640 i Fig. 6A) och funktionsbesteimmande typ (se 650 i Fig. 6A). I det fOreliggande och fOredragna utforandet forekommer dessutom en programmeringstyp (se 660 i Fig. 6A).

Arbetsprincipen for styrenheten 404 i den elektriska lasenheten 100 nar den portabla databararen 200 är av atkomstbegarande typ visas i Fig. 6B. Arbetsprincipen for styrenheten 404 i den elektriska lasenheten 100 nar den portabla databararen 200 är av funktionsbestammande typ visas i Fig. 6C. Arbetsprincipen for styrenheten 404 i den elektriska lasenheten 100 nar den portabla databararen 200 är av programmeringstyp typ visas i Fig. 6D.

Att databararen 200 är av dtkomstbegeirande typ innebar att den är ett smartkort eller en narhetstagg som är avsedd for att styra upplasning (dvs oppning av mobeln eller forvaringen) och/eller lasning (dvs stangning av mobeln eller forvaringen) av lasfunktionen som tillhandahalls med lasenheten 100 i samverkan med lasblecket 110/120. En databarare 200 av atkomstbegarande typ kan exempelvis vara uthirdad till en regelbunden anvandare, eller en grupp av anvandare, av mobeln eller forvaringen ifraga, till en tillffilig anvandare (gast eller besokare), eller till en "superanvandare" som av verksamhetsskal maste kunna ha atkomst till ett stone antal mobler eller forvaringarna for ett stone antal anvandare (att jamforas med principen med huvudnyckel i ett mekaniskt lassystem med fysiska nycklar).

Som framgar av Fig. 6B är arbetsprincipen for styrenheten 404 nar den portabla databararen 200 är av atkomstbegarande typ som foner. 10 I ett steg 642 hamtar styrenheten 404 identitetsinformation for den portabla databdraren 200 fran den i steg 620 inlasta datauppsattningen. Identitetsinformationen kan utgoras av en for databararen 200 fast identitet 510, och/eller en genom centralenheten 310 andringsbar identitet som lagras i nagon av sektorema 512a-512n i minnet 502 i databdraren 200.

I ett steg 644 jamffir styrenheten 404 identitetsinformationen med referensinformationen 405a som finns lagrad i minnet 405. Referensinformationen innehaller en definition av en uppsattning atkomstbehoriga portabla databdrare 202-210, en eller ett flertal, vilken eller vilka tidigare programmerats in i lasenheten 100 pa det vis som beskrivs nedan for Fig. 6D.

I ett steg 646 utvarderar styrenheten 404 om jdmforelseutfallet är positivt, dvs om det baserat pa identitetsinformationen i den fran databararen 200 inlasta datauppsattningen anges i referensinformationen 405a att anvandaren i fraga är behorig. Vid positivt jamforelseutfall kommer styrenheten 404 i ett steg 648 att styra den elektriska motom 410, genom att avge styrsignalen 408, fOr att astadkomma att lasmanOverorganet 412, 414 frig& eller fasthaller lasblecket 110/120, i beroende av aktuellt tillstand och aktuell arbetsmod.

Styrenhetens driftprogram 405b omfattar namligen ett flertal olika arbetsmoder med inbordes olika atkomstkontrollprinciper. I det foreliggande utforandet finns bl a fa ljande arbetsmoder: Arbetsmod 1 Lasenheten 100 har °last (oppet) ldge som grundinstallning (default). Behoriga anvandare (dvs anvandare med en databarare 200 som finns registrerade som behoriga i lasenheten) kan bade lasa (stanga) och lasa upp (oppna) pa manuell vdg genom att medfora sin databarare 200 Finns det flera registrerade behoriga anvandare i lasenheten, kan vilken som helst av dessa bade lasa och lasa upp; och det behOver inte vara samma anvandare som gar bagge momenten.

Arbetsmod 2 Lasenheten 100 har last (stangt) lage som grundinstallning (default). Behoriga anyandare kan lasa upp (oppna) pa manuell vdg genom att medfora sin databdrare 200, medan lasenheten laser automatiskt efter viss tid.

Arbetsmod 3 Lasenheten 100 har olast (oppet) ldge som grundinstallning (default). Den 35 anyandare som laser är ocksa den anvandare som sedan kan lasa upp. Anyandaren 11 behover alltsa inte vara i forvag registrerad som behorig i lasenheten, utan detta kan ske i samband med lasning. Nar anvandaren sedan last upp, är det fritt for vilken anvandare som heist att vid ett senare tillfalle anvanda lasenheten igen genom att lasa den. Arbetsmod 3 är sarskilt lamplig i kollektiva miljoer, dar fOrvaringen utgors exempelvis av ett slap i ett omkladningsrum eller en forvaringsbox pa en station for kollektivtrafik, skola eller liknande.

Arbetsmod 4 Som arbetsmod 3, med den skillnaden att lasenheten har ett "utrymningsskydd" pa sâ vis att styrenheten 100 automatiskt laser upp nar en viss tidsperiod, t ex 12 h, har forflutit sedan lasning skedde.

Arbetsmod Som arbetsmod 4, med den skillnaden att styrenheten 100 automatiskt laser upp nar en annan tidsperiod, t ex 2 h, har forflutit sedan lasning skedde.

Som framgar av Fig. 6C är arbetsprincipen fOr styrenheten 404 nar den portabla databararen 200 är avfunktionsbestiimmande typ som foljer.

I ett steg 652 hamtar styrenheten 404 funktionsbestammande information f6r lasenheten 100 fran den i steg 620 inlasta datauppsattningen. Den funktionsbestammande informationen har lagrats i sektionen 512a-512n i databararens 200 minne 502, och kan darvid andras av centralenheten 310.

Beroende pa den funktionsbestammande informations innehall utfOr styrenheten 404 i ett steg 654 en driftspayerkande Itgard for lasenheten. Den driftspaverkande &garden är en av ett antal olika mojliga driftspaverkande atgarder for lasenheten 100. Alla, vissa eller atminstone nagon av dessa driftspaverkande atgarderna är variabelstyrd(a) och baseras pa atminstone ett variabelvarde som ingax i den funktions- bestammande informationen som hamtats fran den inlasta datauppsattningen fran databararen 200.

En forsta mojlig typ av driftspaverkande atgard är att i ett steg 656 vaxla till nagon av de flertal olika arbetsmoder med inbordes olika atkomstkontrollprinciper som lasenheten 100 har. Den funktionsbestammande informationen kan saledes specificera att styrenheten 404 ska vaxla till nagon av arbetsmoderna 1-5 som beskrivits ovan. Vilken arbetsmod som ska vaxlas till kan anges genom ett variabelvarde i den funktionsbestammande informationen.

Variabelstyrning kan aven omfatta att satta langden pa den tidsperiod efter 35 vilken styrenheten 404 automatiskt ska astadkomma upplasning i arbetsmod 4 eller 5. 12 Variabeln i den funktionsbestammande informationen kan saledes specificera en tidsrymd uttryckt som ett antal minuter, timmar och/eller dagar, eller alternativt ett absolutvarde i tid och/eller datum (i det sistnamnda fallet krays att lasenheten 100 är forsedd med en pa figurerna ej visad realtidsklocka).

En annan mojlig variabelstyrning kan vara att specificera ett maximalt antal atkomster som anvandare av tillfállig typ ska ha rat till. Maximiantalet kan anges som ett numeriskt varde i den funktionsbestammande informationen, varvid styrenheten 404 tilldwar en rdknare i referensinformationen 405a for anvdndare av aktuell typ.

En andra mojlig typ av driftspaverkande &Ord är att i ett steg 657 avlasa en driftstatus hos lasenheten 100. Driftstatus kan exempelvis vara aktuell laddningsniva hos den lokala stromkdllan 406. Den avldsta driftstatusen kan aterkopplas direkt till personen som medfor databdraren 200 av funktionsbestammande typ genom en akustisk eller visuell signal i ett anydndargranssnitt pa lasenheten 100. Ett sadant anvdndargrdnssnitt visas inte i figurerna men kan omfatta lysdioder, hogtalarelement, display eller liknande.

Alternativt kan den avldsta driftstatusen overforas till databdrarens 200 minne 502 genom RFID-sdndaren/mottagaren 402, 404 i lasenheten och RFID-kommunikationsorganet 506 i databararen 200. Sadant overfOrd driftstatus kan sedan i sin tur avlasas fran databdraren 200, t ex genom centralenheten 310.

Ett annat exempel pa driftstatus som kan avldsas är anyandningshistorik for lasenheten 100. Under drift kan styrenheten i minnet 405 successivt lagra information om vilka anvandare som begar atkomst till mobeln/forvaringen och pa sa vis bygga upp en avldsningsbar anyandningshistorik.

En tredje mojlig typ av driftspaverkande atgard är att i ett steg 658 stalla in en driftparameter hos lasenheten 100. En sadan driftparameter kan vara huruvida las- enheten 100 ska anvdnda sig av aterkoppling genom ovanndmnda anvdndargrdnssnitt pa lasenheten 100 (t ex i form av akustisk eller visuell signal) till anyandare som medfor en databdrare 200 av atkomstbegdrande typ. Ett exempel kan vara att en felsignal ska ges i eft steg 680 i Fig. 6A ifall styrenheten 404 inte lyckas typbestdmma databdraren 200 i steg 630, eller det inte blir ett positivt jamfarelseutfall i steg 646. Ett variabelvarde i den funktionsbestdmmande informationen ska saledes ange om sadan aterkoppling ska ges eller inte, t ex som en parameter LJUD PA eller LJUD AV.

En annan driftparameter som kan vara installningsbar genom ett variabelvdrde i den funktionsbestammande informationen kan vara huruvida styrenheten 404 i las- 13 enheten 100 ska bygga upp en anvandningshistorik i minnet 405, och/eller huruvida sadan anvandningshistorik ska vara avlasningsbar enligt ovan.

Aven databarare 200 av kkomstkontrollerande typ kan i sin inlasningsbara datauppsattning innehalla eller flera variabelvarden for paverkan av styrheten 404.

Exempel pa sadana mojliga variabler är maximalt antal inpasseringar som databararen 200 far anvandas (t ex av en anvandare av tillfallig typ), maximalt antal dagar som databararen 200 far anvandas anvandning, ett anvandarnamn att lagras av styrenheten 404 i referensinformationen 405a for den aktuella databararen, etc.

Som framgar av Fig. 6D är arbetsprincipen for styrenheten 404 nar den 10 portabla databararen 200 är avprogrammeringstyp som foljer.

Enligt uppfinningen kan Fasenheten 100 programmeras utan sarskilt utrustning ficir att aterspegla forandringar i den anvandarskara som ska ha atkomst till mObeln eller forvaringen ifraga. Nya anvandare kan armed laggas till for lasenheten 100, och befintliga anvandare kan tas bort. Principen är att en person, exempelvis en verksam- hetsansvarig, medfor en forsta databarare 200 av programmeringstyp och presenterar fOr lasenheten 100. Styrenheten 404 konstaterar att den forsta databararen 200 är av programmeringstyp och overgar darfor till ett programmeringslage. Darefter kan personen presentera en andra databarare 200, denna gang av atkomstbegarande typ, for lasenheten 100. Om denna andra databarare 200 är ny for lasenheten 100, dvs är avsedd att tillhora en ny anvandare, kan styrenheten 404 registrera in den andra databararen 200 i referensinformationen 405a i minnet 405. Om den andra databararen 200 daremot redan är kand for lasenheten 100, dvs tillhor en befintlig anvandare som inte langre ska vara behorig for atkomst, kan styrenheten 404 avregistrera den andra databararen 200 i referensinformationen 405a i minnet 405.

Nar styrenheten 404 intratt i programmeringslaget som foljd av att den last av en forsta databarare 200 av programmeringstyp i steg 660, kommer den saledes i ett steg 661 i Fig. 6D att detektera den andra databararen 200 av atkomstbegarande typ.

I ett steg 662 laser styrenheten 404 in en uppsattning data fran minnet 502 i den andra portabla databararen 200 via lasenhetens RFID-sandare/mottagare 402, 404, pa samma satt som beskrivits ovan for steg 620 i Fig. 6A.

I ett steg 663 hamtar styrenheten 404 identitetsinformation for den andra portabla databararen 200 fran den i steg 662 inlasta datauppsattningen, pa samma sift som beskrivits ovan for steg 642 i Fig. 6B.

I ett steg 664 jamfor styrenheten 404 identitetsinformationen med referens35 informationen 405a som finns lagrad i minnet 405, pa samma satt som beskrivits ovan 14 for steg 644 i Fig. 6B. I ett steg 665 utvarderar styrenheten 404 om identitetsinformationen redan finns registrerad i referensinformationen 405a. Om sâ är fallet innebar detta att den andra databararen 200 redan är kand fOr styrenheten 100, dvs flail& en befintlig anvandare som inte langre ska vara behorig for atkomst, varpa. styrenheten 404 i steg 666 avregistrerar den andra databararen 200 i referens- informationen 405a i minnet 405.

Om utfallet i steg 665 daremot blir det omvanda, innebar detta att den andra databararen 200 inte är kand for lasenheten 100, dvs flail& en ny anvandare, varpa styrenheten 404 i steg 667 inregistrerar den andra databararen 200 i referens- informationen 405a i minnet 405.

Foreliggande uppfinning har beskrivits med hanvisning till ett antal exemplifierande utfOringsformer. Modifieringar av dessa utforingsformer, liksom andra utforingsformer, kan emellertid vara mojliga inom ramen for patentkraven, vilket enkelt inses av en fackman. Exempelvis ska det sarskilt noteras att typbestamningen i steget 630 inte behOver utfOras som ett sarskilt steg fore de efterfoljande programgrenama 640, 650 eller 660; typbestamningen kan altemativt goras i samband med att identitets- informationen respektive den funktionsbestammande informationen hamtas ur den inlasta datauppsattningen i steg 642 respektive 652. I en altemativ utforingsform kan saval identitetsinformation som funktionsbestammande information alltid hamtas (i den man de existerar i det faktiska fallet) och bilda bas for typbestamningen. Identitetsinformationen och den funktionsbestammande informationen behover inte heller vara fysiskt atskilda informationsmangder utan kan utgora del av samma informationsmangd.

Claims (10)

PATENTKRAV

1. Elektrisk lasenhet (100) for mObler och forvaring, innefattande: ett apparatholje (104) for montering av lasenheten pa en forsta del (132, 132') av en mobel eller forvaring (130, 130') vilken vidare har en andra del (134, 134'), varvid de forsta och andra delarna är Oppnings- och stangningsbara i forhallande till varandra; en lokal stromkalla (406) for att stromforsorja lasenheten som en autonomt fungerande enhet; en RFID-sandare/mottagare (402, 404) med formaga till kontaktfri kommuni- kation med portabla databarare i narheten av lasenheten; en styrenhet (404); ett minne (405) associerat med styrenheten och anordnat att lagra referensinformation (405a) som definierar en uppsattning atkomstbehoriga portabla databarare 15 (202-210); ett elektriskt aktiveringsorgan (410) kopplat for aktivering av ett lasmanoverorgan (412, 414) vid mottagande av en styrsignal (408) fran styrenheten, for astadkommande av att ldsmanoverorganet frig& eller fasthaller ett lasbleck (110) monterat pa den andra delen av namnda mobel eller forvaring, varvid styrenheten är anordnad att: detektera (610) att en portabel databarare (200) finns i narheten av lasenheten; via namnda RFID-sandare/mottagare lasa in (620) en uppsattning data fran ett minne (502) i den portabla databararen; baserat pa den inlasta datauppsattningen typbestamma (630) den portabla databararen bland atminstone foljande mojliga typer: atkomstbegarande typ eller funktionsbestammande typ; om den portabla databararen är av atkomstbegarande t (640), hamta (642) identitetsinformation for den portabla databararen fran den inlasta data- uppsattningen, jamfora (644) identitetsinformationen med referensinforma- tionen lagrad i namnda minne, och i beroende av ett positivt jamforelseutfall (646) styra (648) det elektriska aktiveringsorganet for astadkommande av lasmanoverorganets frigorande eller fasthallande av lasblecket; om den portabla databararen är av funktionsbestammande t (650), Uinta (652) funktionsbestammande information fran den inlasta data- 16 uppsattningen och i beroende darav utfora (654) nagon av foljande driftspaverkande atgarder for lasenheten: vaxla (656) till nagon av ett flertal olika arbetsmoder med olika atkomstkontrollprinciper; avlasa (657) en driftstatus hos lasenheten; eller stalla in (658) en driftparameter hos lasenheten, varvid atminstone flagon av de driftspdverkande atgarderna är variabelstyrd och baseras pa ett variabelvarde som ingax i den funktionsbestammande informationen som hamtats fran den inlasta datauppsattningen.

2. Elektrisk lasenhet (100) enligt krav 1, dar ett variabelvarde i den funktionsbestammande informationen specificerar vilken arbetsmod som ska vaxlas till bland namnda flertal olika arbetsmoder.

3. Elektrisk lasenhet (100) enligt krav 1 eller 2, dar ett variabelvarde i den funktionsbestammande informationen specificerar en tidsrymd efter vilken styrenheten (404) automatiskt ska astadkomma upplasning i en arbetsmod bland namnda flertal olika arbetsmoder.

4. Elektrisk lasenhet (100) enligt nagot ovanstaende krav, dar ett variabelvarde i den funktionsbestammande informationen specificerar ett maximalt antal atkomster som anvandare av tillfállig typ ska ha ratt till.

5. Elektrisk lasenhet (100) enligt nagot ovanstAende krav, dar ett variabelvarde i den funktionsbestammande informationen specificerar en installningsbar drift- parameter hos lasenheten (100), varvid variabelvardet miser atminstone nagot av foljande: huruvida Aterkoppling genom ett anvandargranssnitt pa lasenheten (100) ska ges till anvandare som medfor en databarare (200) av atkomstbegarande typ; huruvida styrenheten (404) successivt ska lagra information i minnet (405) om vilka anvandare som begar atkomst till mobeln eller forvaringen (130, 130') medelst databarare (200) av atkomstbegarande typ och pa sâ vis bygga upp en anvandningshistorik; huruvida sadan anvandningshistorik ska vara avlasningsbar for en anvandare 35 som medfor en databarare (200) av funktionsbestammande typ. 17

6. Elektrisk lasenhet (100) enligt nagot ovanstaende krav, dar styrenheten (404) är anordnad att: baserat pa den inlasta datauppsattningen typbestamma (630) den portabla databararen bland atminstone foljande mojliga typer: atkomstbegarande t (640), funktionsbestammande typ (650) eller programmeringstyp (660); om den portabla databararen är av programmeringstyp (660), intrada i en programmeringsmod i vilken styrenheten är vidare anordnad att: detektera (661) att en andra portabel databarare (200) finns i narheten av lasenheten; via namnda RFID-sandare/mottagare (402, 404) lasa in (662) en andra uppsattning data fran ett minne (502) i den andra portabla databararen; hamta (663) identitetsinformation for den andra portabla databararen fran den andra inlasta datauppsattningen; om identitetsinformationen for den andra portabla databararen Ater- finns (664, 665) i namnda uppsattning av behoriga portabla databarare definierad av referensinformationen (405a) i namnda minne, avregistrera (666) den andra portabla databararen som behorig i referensinformationen; och om identitetsinformationen for den andra portabla databararen inte aterfinns i namnda uppsattning av behoriga portabla databarare definierad av referensinformationen i namnda minne, inregistrera (667) den andra portabla databararen som behorig i referensinformationen.

7. Elektrisk lasenhet (100) enligt nagot ovanstaende krav, dar RFID-sandaren/- mottagaren (402, 404) är anordnad for kontaktfri kommunikation med portabla databarare i narheten av lasenheten i enlighet med en standard for kontaktfria smarta kort, och dar niimnda uppsiittning atkomstbehoriga portabla databarare (202-210) är kontaktfria smarta kort eller narhetstaggar.

8. Elektrisk lasenhet (100) enligt dagot ovanstaende krav, avsedd for montering pa nagot av foljande: utdragslada; lucka; skjutdorr; skjutskap; eller 18 skjutlAda under bord.

9. Atkomstkontrollsystem (300) for mObler och forvaring, innefattande: ett forsta antal elektriska lasenheter (100), var och en utford enligt nagot av kraven 1-8 ovan; ett andra antal portabla databarare (200; 202-210); och en centralenhet (310) med tillhorande RFID-sandare/mottagare (320) med formaga att skriva funktionsbestammande information och/eller identitetsinformation till minnet i en individuell portabel databarare bland namnda andra antal portabla 10 databarare.

10. Atkomstkontrollsystem enligt krav 9, dar namnda andra antal kkomstbehoriga portabla databarare (200; 202-210) är kontaktfria smarta kort eller narhetstaggar. 100 1( 104 104b- 1/9