SE1350457A1 - Första kopplingsdel och verktygskoppling - Google Patents

Abstract

En första kopplingsdel (1) samverkar med en andra kopplingsdel(2) i en verktygskoppling. Den första kopplingsdelen (1) innefat-tar en första kropp (10) och en konisk tapp (11), som sträckersig frän den första kroppen centrumaxel (x) till en ändyta (12).Den koniska tappen är införbar i ett koniskt säte (21). Den ko-niska tappen innefattar en hålighet (13), som sträcker sig fränändytan och innefattar ett antal första utskott (15) som är ät-skilda och anordnade pä avständ frän varandra längs en om-kretsriktning med avseende pä centrumaxeln (x) sä att det bil-das ett motsvarande antal första urtagningar (16). De första ut-skotten bildar var sin första anliggningsyta (18) och samverkarmed ett motsvarande antal ätskilda, andra anliggningsytor (48)hos ett dragorgan (40) hos den andra kopplingsdelen. De förstaanliggningsytorna bildar en spetsig vinkel med centrumaxeln. (Pig 9)

Description

15 20 25 30 kopplingsdelen och den andra kopplingsdelen. Verktygskopp- lingen blir därför känslig för smuts och partiklar som kan komma in speciellt i segmentens område och medverka till att verktygs- kopplingen kärvar eller i värsta fall kopplar samman kopplings- delarna i en mindre exakt position. l små dimensioner av verk- tygskopplingen är dessutom tillverkningen av de enskilda delar- na och hanteringen och monteringen av verktygskopplingen med de många ingående delarna komplicerad.

Den ovan nämnda SE-303658 pekar på en möjlig lösning av denna problematik. Detta dokument visar en slags bajonettkopp- ling som möjliggör ersättande av segmenten hos verktygskopp- lingen enligt US-6,193,451 med ett dragorgan som tillsammans med den första kopplingsdelen i den koniska tappens hålighet bildar en bajonettkoppling. Den verktygskoppling som visas i SE-303658 är dock mindre exakt och torde därför inte kunna sä- kerställa någon exakt positionering av den första kopplingsdelen i förhållande till den andra kopplingsdelen varken i axiell led el- ler i en omkretsriktning. Uppfinnarna i föreliggande ansökning har insett att genom att den första kopplingsdelen vrids i förhål- lande till dragorganet uppstår en osäkerhet om den slutliga po- sitionen för den första kopplingsdelen i omkretsriktningen. Vi- dare visas inte någon specifik anliggning i axiell led vilket inne- bär att den första kopplingsdelens axiella position inte är exakt definierad.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att undanröja de ovan diskuterade problemen och åstadkomma en förbättrad första kopplingsdel och en förbättrad verktygskoppling. Speciellt eftersträvas en verktygskoppling som lämpar sig för verktyg med relativt små dimensioner. 10 15 20 25 30 35 Detta ändamål uppnås med den inledningsvis angivna första kopplingsdelen som kännetecknas av att de första anliggningsy- torna bildar en spetsig vinkel med centrumaxeln. l\/led hjälp av sådana lutande första anliggningsytor kan dragor- ganet med sina motsvarande andra anliggningsytor verka direkt på de första anliggningsytorna och pressa dessa bakåt i den andra kopplingsdelen. Urtagningarna mellan utskotten tillåter införande av de andra anliggningsytorna hos dragorganet hos den andra kopplingsdelen, varefter dragorganet kan roteras till dess att de andra anliggningsytorna ligger mitt emot de första anliggningsytorna.

Den spetsiga vinkeln hos de första anliggningsytorna medger att det bildas en kraft som är radiellt utåtriktad och verkar på den koniska tappen, vilket bidrar till att den koniska tappens ytteryta kommer till anliggning och pressas mot den koniska innerytan hos sätet, åtminstone radiellt utanför utskotten och de första an- liggningsytorna.

Eftersom dragorganet verkar direkt på de första anliggningsy- torna kan dragorganets dragrörelse överföras till den koniska tappen utan någon inbördes glidning mellan de första och andra anliggningsytorna, vilket minskar förslitningen och är en fördel i förhållande till den teknik som visas i US-6,193,451 där det upp- står glidning mellan dragorganet och segmenten. Hos andra lik- nande lösningar enligt tidigare teknik kan glidning uppstå även mellan segmenten och urtagningen i den koniska tappens hålig- het.

Enligt en utförningsform av uppfinningen har varje första utskott en inre yta vänd mot oentrumaxeln och en minsta utbredning i omkretsriktningen längs den inre ytan, varvid den minsta ut- bredningen är mindre än nämnda avstånd mellan de första ut- skotten. l förhållande till den teknik som visas i SE-303658 möj- liggör detta en relativt stor anliggningsarea mellan de första och 10 15 20 25 30 35 andra anliggningsytorna. Eftersom de andra anliggningsytorna skall föras in bakom de första anliggningsytorna, roteras och sedan dras mot de första anliggningsytorna kommer de första anliggningsytornas utbredning i omkretsriktningen att vara mindre än 180° och det samma gäller för de andra anliggningsy- tornas totala utbredning i omkretsriktningen.

Enligt en ytterligare utförningsform av uppfinningen är de första anliggningsytorna koniska, och kan således bilda en konvinkel med centrumaxeln. Denna konvinkel kan vara mellan 30 och 60°, exempelvis 45 °.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen bildar den första kroppen en första stödyta runt den koniska tappen, varvid den första stödytan är utformad att ligga an mot en motstående andra stödyta hos den andra kopplingsdelen. l\/led fördel kan den första stödytan vara plan, varvid centrumaxeln är vinkelrät mot den första stödytan. Den första stödytan säkerställer såle- des en exakt axiell positionering av den första kopplingsdelen i förhållande till den andra kopplingsdelen när den första stödytan ligger an mot den andra stödytan.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen är den första kopplingsdelen utformad att medge säkring av den koniska tap- pen i åtminstone ett bestämt vridningsläge runt centrumaxeln i förhållande till den andra kopplingsdelen. l\/led fördel kan den koniska tappen vara polygonalt konisk och ha ett polygonalt yttre tvärsnitt med avseende på centrumaxeln för samverkan med ett motsvarande tvärsnitt hos det koniska sätet hos den andra kopplingsdelen för uppnående av nämnda säkring. Det polygonala yttre tvärsnittet kan innefatta två, tre, fyra eller fler hörn. l\/led fördel kan det polygonala yttre tvärsnittet hos den ko- niska tappen innefatta rundade hörn, varvid varje urtagning är anordnat radiellt innanför varsitt rundat hörn. De första utskotten kommer således att befinna sig radiellt innanför området mellan de rundande hörnen. I dessa områden kommer materialtjockle- 10 15 20 25 30 35 ken hos den koniska tappen att vara något mindre än vid de rundande hörnen, vilket medger en förbättrad elasticitet hos den koniska tappen i de områden där de första och andra anligg- ningsytorna pressas mot varandra.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen har hålighet- en en cirkulär form, varvid de första utskotten sträcker sig inåt mot centrum från den cirkulära formen. Ändamålet uppnås med den inledningsvis angivna verktygskopp- lingen som kännetecknas av att de första anliggningsytorna bil- dar en spetsig vinkel med centrumaxeln och att de andra anligg- ningsytorna bildar en spetsig vinkel med den längsgående ax- eln.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar den andra kopplingsdelen en manövreringsmekanism som verkar på drag- organet på så sätt att dragorganet är roterbart runt den längs- gående axeln från ett första vridläge till ett andra vridläge, i vil- ket de första och andra anliggningsytorna är positionerade mitt för varandra, och från det andra vridläget förskjutbart i den längsgående axelns riktning till ett kopplingsläge, i vilket de första och andra anliggningsytorna pressas mot varandra och den första kopplingsdelen och den andra kopplingsdelen är sammankopplande med varandra.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar dragorganet en dragstång och ett draghuvud, på vilket de andra anliggningsytorna är anordnade. l\/led fördel kan manövrerings- mekanismen innefatta ett manövreringsverktyg för manuell rotat- ion och förskjutning av dragorganet, eller alternativt ett drivor- gan för mekaniserad eller automatiserad rotation och förskjut- ning av dragorganet. Ett sådant drivorgan kan innefatta en elekt- risk, pneumatisk eller hydraulisk motor. 10 15 20 25 30 35 Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen innefattar manövreringsmekanismen ett manöverorgan som innefattar ett ingreppsorgan som är åtkomligt för ett manövreringsverktyg, varvid manöverorganet är roterbart runt den längsgående axeln för rotation av dragorganet mellan det första vridläget och det andra vridläget. l\/led fördel kan manöverorganet vara roterbart anordnat i den andra kopplingsdelen runt en axel som är vinkel- rät mot den längsgående axeln, varvid manöverorganet innefat- tar en excentrisk omfångsyta som verkar i en tvärgående öpp- ning hos dragorganet för nämnda förskjutning till kopplingsläget.

Enligt ytterligare utföringsformer av uppfinningen kan den första kopplingsdelen hos verktygskoppling innefatta ett eller flera av de ovan angivna särdragen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen skall nu förklaras närmare genom en beskrivning av olika utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning- ar.

Fig 1 visar en sidovy av en verktygsanordning med ett verktyg och en verktygskoppling enligt uppfinningen.

Fig 2 visar en tvärsnittvy längs linjen ll-ll i Fig 1.

Fig 3 visar en längdsnittvy längs linjen lll-lll i Fig 2.

Fig 4 visar en längdsnittvy längs linjen lV-lV i Fig 2.

Fig 5 visar en tvärsnittvy längs linjen V-V i Fig 1.

Fig 6 visar en tvärsnittvy längs linjen Vl-Vl i Fig 1.

Fig 7 visar en tvärsnittvy längs linjen Vll-Vll i Fig 1.

Fig 8 visar en perspektivvy av delar av verktygskopplingen i Fig 1.

Fig 9 visar en delvis snittad vy av en första kopplingsdel och en andra kopplingsdel hos verktygskopplingen i Fig 1 i ett icke-kopplat tillstånd.

Fig 10 visar en längdsnittvy av de första och andra kopp- lingsdelarna i ett mellanliggande tillstånd. 10 15 20 25 30 35 Fig 11 visar en längdsnittvy av de första och andra kopp- lingsdelarna i ett kopplat tillstànd.

Fig 12 visar en tvärsnittvy av de första och andra kopplings- delarna i ett första vridläge.

Fig 13 visar en tvärsnittvy av de första och andra kopplings- delarna i ett andra vridläge.

Fig 14 visar en första sprängskiss av verktygskopplingen i Fig 1.

Fig 15 visar en andra sprängskiss av verktygskopplingen i Fig 1.

Fig 16-19 visar perspektivvyer av verktygskopplingen med ett manövreringsverktyg i olika funktionslägen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV OLIKA UTFÖRINGSFORMER Fig 1 visar en verktygskoppling med en första kopplingsdel 1 och en andra kopplingsdel 2 vilka samverkar med varandra. Den andra kopplingsdelen 2 har en främre ände 2” och en bakre ände 2”. Den bakre änden 2” är utformad att fästas i en verk- tygsmaskin, exempelvis en automatiserad fleroperationsmaskin.

Den första kopplingsdelen 1 innefattar en främre ände 1' och en bakre ände 1", se Fig 9. Den främre änden 1' är utformad att mottaga ett verktyg 4 med exempelvis ett svarvskär, ett eller flera frässkär, ett eller flera borrskär etc. Verktyget kan även vara integrerat med den första kopplingsdelen 1. Den första kopplingsdelen 1 sträcker sig längs en centrumaxel x, se Fig 3 och 4. Den andra kopplingsdelen 2 sträcker sig längs en längs- gående axel x' som också bildar en centrumaxel hos den andra kopplingsdelen 2.

Den första kopplingsdelen 1 innefattar en första kropp 10 och en konisk tapp 11 som sträcker sig frän den första kroppen 10 längs centrumaxeln x till en ändyta 12, se speciellt Fig 8 och 9. I de visade utföringsformerna har den första kroppen 10 ett cirku- lärcylindriskt tvärsnitt. Den koniska tappen 11 uppvisar en mins- 10 15 20 25 30 35 kande diameter frän den första kroppen 10 till ändytan 12. Den koniska tappen 11 bildar en konstant konvinkel med centrumax- eln x runt hela tappens omkrets. Denna konvinkel kan vara i storleksordningen 1-5 grad. Konvinkeln är med fördel konstant, eller väsentligen konstant, runt hela den koniska tappen 11.

Den koniska tappen 11 innefattar en hälighet 13 som sträcker sig frän ändytan 12 till en bottenyta 14. Häligheten 13 innefattar tre första utskott 15 som är ätskiljda frän varandra och jämnt fördelade pä avständ frän varandra längs en omkretsriktning med avseende pä centrumaxeln x, se Fig 8, 12 och 13. l\/le|lan intilliggande första utskott 15 finns första urtagningar 16 som är anordnade pä sä sätt att de första urtagningarna 16 och de första utskotten 15 alternerar med varandra i omkretsriktningen.

Det skall här noteras att häligheten 13 kan innefatta ett annat antal första utskott 15 och första urtagningar 16 än tre, exem- pelvis tvä första utskott 15 och tvä första urtagningar 16, fyra, fem eller sex första utskott 15 och första urtagningar 16.

De första utskotten 15 och de första urtagningarna 16 sträcker sig frän ändytan 12 och befinner sig pä ett avständ frän botteny- tan 14. Således finns ett inre utrymme 17 hos häligheten 13 mellan bottenytan 14 och de första utskotten 15. l\/|ed fördel kan det inre utrymmets 17 omfängsyta ligga pà samma avständ, eller väsentligen samma avständ, frän centrumaxeln x som botteny- tan hos de första urtagningarna 16. Häligheten 13 kan med andra ord ha en cirkulär, eller cirkulärcylindrisk, form, varvid de första utskotten 15 sträcker sig inät frän denna form mot cent- rumaxeln x.

Varje första utskott 15 bildar en första anliggningsyta 18 som är vänd mot bottenytan 14 och som bildar en spetsig vinkel or med centrumaxeln x, se Fig 4. Den spetsiga vinkeln or kan vara mel- lan 30 och 60 grad, exempelvis 45 grad. 10 15 20 25 30 35 l\/led fördel kan de första anliggningsytorna 18 vara koniska. De första anliggningsytorna kan också vara bomberade, dvs. de kan ha en svag välvning och en relativt stor radie.

Varje första utskott 15 har vidare en inre yta 19 som är vänd mot centrumaxeln x, och som med fördel kan vara parallell med centrumaxeln x. Den inre ytan 19 har en minsta utbredning i omkretsriktningen längs den inre ytan 19 och denna minsta ut- bredning är mindre än avståndet mellan de första utskotten 15, eller mindre än urtagningarnas 16 bredd i omkretsriktningen.

Den första kroppen 10 bildar vidare en första stödyta 10” som sträcker sig runt den koniska tappen 11. Den första stödytan 10” är plan. Centrumaxeln x är vinkelrät, eller i huvudsak vinkelrät, mot den första stödytan 10”.

Den andra kopplingsdelen 2 innefattar en andra kropp 20 och vid den främre änden 2” en andra stödyta 20” som är plan. Den längsgående axeln x” är vinkelrät mot den andra stödytan 20”. l de visade utföringsformerna har den andra kroppen 20 en lång- sträckt form med ett kvadratiskt tvärsnitt.

Den andra kopplingsdelen 2 innefattar ett koniskt säte 21 som sträcker sig inåt i den andra kroppen 20 och bakåt från den andra stödytan 20” mot den bakre änden 2”” längs den längsgå- ende axeln x”. Det koniska sätet 21 bildar en vinkel med den längsgående axeln x”. Denna vinkel kan vara något mindre, i storleksordningen hundradels grader, än vinkeln hos den ko- niska tappen 11 i förhållande till centrumaxeln x. På så vis kan en liten överbestämning av den koniska tappen 11 i förhållande till den koniska sätet 21 uppnås, varvid den koniska tappen 11 vid den första stödytan 10” kommer att ligga an mot det koniska sätet 21 i närheten av den andra stödytan 20' med presspass- ning när den koniska tappen 11 är helt inskjuten i det koniska sätet 21 och den första stödytan 10' ligger an mot den andra stödytan 20”. 10 15 20 25 30 35 10 Vid sammankoppling av den första kopplingsdelen 1 och den andra kopplingsdelen 2 förs den koniska tappen 11 in i det ko- niska sätet 21 så att den koniska ytan hos den koniska tappen 11 och den koniska ytan hos det koniska sätet 21 ligger an mot varandra. Efter ytterligare sammankopplingssteg, som skall för- klaras närmare nedan, dras den första kopplingsdelen 1 in i den andra kopplingsdelen 2 så långt att den första stödytan 10” kommer till anliggning och pressas mot den andra stödytan 20”.

Det skall här noteras att den första kopplingsdelen 1 kan vara utformad att medge säkring av den koniska tappen 11 i åt- minstone ett eller ett flertal bestämda vridningslägen runt cent- rumaxeln x i förhållande till den andra kopplingsdelen 2. I den visade utföringsformen har denna vridsäkring uppnåtts genom att den koniska tappen 11 har ett polygonalt yttre tvärsnitt med avseende på centrumaxeln x, vilket samverkar med ett motsva- rande polygonalt tvärsnitt hos det koniska sätet 21 hos den andra kopplingsdelen 2. l den visade utföringsformen, se speci- ellt Fig 12 och 13, är detta polygonala tvärsnitt hos den koniska tappen 11 triangulärt med tre rundade hörn 31 och däremellan tre rakare eller mindre rundade mellanliggande avsnitt 32. De rundade hörnen 31 har en kortare, eller avsevärt kortare, krök- ningsradie än de mellanliggande avsnitten 32. Det koniska sätet 21 har som sagt en motsvarande polygonal form med tre run- dade hörn och tre mellanliggande avsnitt, vilket framgår av Fig 16-19.

Såsom framgår av Fig 12 och 13 är varje rundat hörn 31 hos den koniska tappen 11 anordnat radiellt utanför var sin första urtagning 16. Det innebär att varje första utskott 15 hos den ko- niska tappen 11 är anordnat radiellt innanför varsitt mellanlig- gande avsnitt 32.

Den andra kopplingsdelen 2 innefattar ett dragorgan 40 med ett draghuvud 41 och en dragstång 42, se speciellt Fig 3, 4, 8 och 10 15 20 25 30 35 11 9. Draghuvudet 41 innefattar tre andra utskott 45 som är åt- skiljda från varandra och anordnade på avstånd från varandra längs en omkretsriktning med avseende på den längsgående axeln x”, se Fig 12 och 13. l\/lellan intilliggande andra utskott 45 finns således en andra urtagning 46 så att även de tre andra ut- skotten 45 och de tre andra urtagningarna 46 alternerar med varandra i omkretsriktningen runt draghuvudet 41.

Varje andra utskott 45 bildar en andra anliggningsyta 48. l\/led fördel bildar de andra anliggningsytorna 48 samma vinkel med den längsgående axeln x” som den ovan nämnda vinkeln or.

De andra anliggningsytorna 48 kan med fördel vara koniska på samma sätt som de första anliggningsytorna 16. Även de andra anliggningsytorna 48 kan vara bomberade, dvs. de kan ha en svag välvning och en relativt stor radie. Speciellt kan antingen de första anliggningsytorna 18 eller de andra anliggningsytorna 48 vara bomberade.

Vid sammankoppling av kopplingsdelarna 1 och 2 förs således den koniska tappen 11 in i det koniska sätet 21. Samtidigt förs dragorganet 40 in i håligheten 13, se Fig 10, varvid dragorganet 40 är i ett första vridläge som illustreras i Fig 12. Dragorganet 40 roteras därefter till ett andra vridläge som illustreras i Fig 13.

Därefter förskjuts dragorganet 40 bakåt mot den andra kopp- lingsdelens 2 bakre ände 2” tills de andra anliggningsytorna 48 ligger an mot de första anliggningsytorna 18, varefter ytterligare förskjutning bakåt av dragorganet 40 resulterar i fullständig in- dragning av den koniska tappen 11 i det koniska sätet 21 så att den första stödytan 10' kommer till anliggning mot den andra stödytan 20” i ett kopplingsläge, se Fig 11. Åtminstone i detta kopplingsläge sammanfaller centrumaxeln x med den längsgå- ende axeln x”.

När de första anliggningsytorna 18 pressas mot de andra an- liggningsytorna 48 uppstår ingen, eller väsentligen ingen, inbör- 10 15 20 25 30 35 12 des glidning mellan dessa ytor 18 och 48. All kraft från draghu- vudet 41 överförs till de första anliggningsytorna 18 och den ko- niska tappen 11, varvid den koniska tappen 11 vid de första ut- skotten 15 och de mellanliggande avsnitten 32 pressas utåt.

Dragorganet 40 innefattar en huvuddel 43 som är anordnad i en cirkulärcylindrisk hålighet 23 hos den andra kroppen 20 och som är förskjutbar i den cirkulärcylindriska håligheten 23 längs den längsgående axeln x” och roterbar runt den längsgående axeln x”. Dragorganet 40 innefattar vidare en övergångsdel 44 mellan huvuddelen 43 och dragstången 42. En tätningsring 25 är an- ordnad i ett ringspår 26 hos den andra kroppen 20 och ligger tätande an mot övergångsdelen 44, se Fig 9. På så sätt avtätas utrymmet runt draghuvudet 41 i det koniska sätet 21. Denna av- tätning förhindrar smuts och smörjmedel från att tränga in i detta utrymme från den cirkuläroylindriska håligheten 23 och de bakre delarna av den andra kopplingsdelen 2. Dessutom förhindras kylvätska och smuts från att tränga in i den cirkulärcylindriska håligheten 23.

Såsom framgår av Fig 14 och 15 har dragorganets 40 huvuddel 43 två motstående cirkulärcylindriska ytor 50 som ligger an mot den cirkulärcylindriska håligheten 23, se också Fig 5. Huvudde- len 43 har också två motstående plana ytor 51 som är parallella med varandra och sträcker sig mellan och förbinder de två cirku- lärcylindriska ytorna 50. En tvärgående öppning 52, som har en avlång form, sträcker sig genom huvuddelen 43 och de två plana ytorna 51.

Dragorganet 40 är såsom nämnts ovan roterbart, och närmare bestämt mellan ett första vridläge och ett andra vridläge. Dessa två vridlägen kan definieras på olika sätt. l den visade utförings- formen visas ett exempel. Dragorganet 40 innefattar därvid en tapp 53 som sträcker sig bakåt mot den bakre änden 2” och som har ett rektangulärt tvärsnitt. Tappen 53 ingriper i en urtagning 54 hos ett låsblock 55 hos den andra kopplingsdelen 2. Lås- 10 15 20 25 30 35 13 blocket 55 är säkrat i den andra kopplingsdelen 2 medelst fyra skruvar 3. Urtagningen 54 har en avlång tvärsnittsform med en smalare midja. Denna tvärsnittsform hos urtagningen 54 definie- rar de två vridlägena för tappens 53 och därmed dragorganets 40 rotation, se Fig 6. l\/led hjälp av två motstående kulor 56 som är förspända med var sin fjäderbricka 57 hålls tappen 53 och därmed dragorganet 40 i det första vridläget respektive det andra vridläget.

Den andra kopplingsdelen 2 innefattar också en manövrerings- mekanism som är associerad och samverkar med dragorganet 40 för åstadkommande av dess förskjutning och rotation. l\/la- növreringsmekanismen innefattar ett manöverorgan 61, som in- nefattar ett ingreppsorgan 62 som är åtkomligt för ett manövre- ringsverktyg 63.

I den visade utföringsformen har manöverorganet 61 en excent- risk omfångsyta 64 och en cirkulärcylindrisk yta 65 på var sida om omfängsytan 64. Den excentriska omfångsytan 64 befinner sig i det avlånga hålet 52 hos huvuddelen 43. De två cirkulärcy- lindriska ytorna 65 är lagrade i var sitt cirkulärcylindriskt hål 66 hos var sitt lagerelement 67. De två lagerelementen 67 ligger an mot var sin plan yta 51 hos huvuddelen 43. De två lagerelemen- ten 67 har en cirkulär ytteryta som ansluter till huvuddelens 43 cirkulärcylindriska ytor 50 och ligger an mot den cirkulärcylind- riska håligheten 23. l\/lanöverorganet 61 är tillsammans med dragorganet 43 roterbart runt den längsgående andra axeln x' för rotation av dragorganet 40 mellan det första vridläget och det andra vridläget. Denna rotation kan åstadkommas med hjälp av manövreringsverktyget 63 som förs in i ingreppsorganet 62 och roteras i pilens p1 rikt- ning, se Fig 18, runt den längsgående axeln x”. ingreppsorganet 62 kan innefatta ett sexkanthål och manövreringsverktyget 63 en sexkantnyckel. 10 15 20 25 30 35 14 l\/lanöverorganet 61 är även roterbart runt en tvärgående axel y, se Fig 4, som är vinkelrät mot den längsgående axeln x”. När manöverorganet 61 medelst manövreringsverktyget 63 roteras i pilens pg riktning runt den tvärgående axeln y, se Fig 19, kom- mer den excentriska omfångsytan 64 att verka i huvuddelens 43 tvärgående öppning 52 och förskjuta dragorganet 40 längs den längsgående axeln x”, mellan det läge, som visas i Fig 10 där anliggningsytorna 18 och 48 inte ligger an mot varandra, och det läge, som visas i Fig 11 där anliggningsytorna 18 och 48 ligger an och pressas mot varandra.

Sammankopplingen av den första kopplingsdelen 1 och den andra kopplingsdelen 2 kan således ske på ett snabbt och en- kelt sätt. Efter det att den koniska tappen 11 här förts in i det koniska sätet 21 roteras draghuvudet 41, i de visade utförings- formerna, med hjälp av manövreringsverktyget 63 genom att detta vrides runt den längsgående axeln x”. Därefter dras drag- huvudet 41 bakåt genom att manövreringsverktyget 63 vrides runt den tvärgående axeln y, dvs. runt sin egen axel.

Det skall noteras att den visade manövreringsmekanismen skall ses som en fördelaktigt utförande av en sådan för manuell fast- spänning av den första kopplingsdelen 1 i den andra kopplings- delen 2. En sådan manuell manövreringsmekanism kan utformas på många alternativa sätt liksom även delar av dragorganet 40, såsom huvuddelen 43 med tappen 53, dragstången 42 och övergàngsdelen 44. Det skall också noteras att den visade ma- növreringsmekanismen kan ersättas av en manövreringsmekan- ism som påverkar draghuvudet 41 via en dragstång och är ut- formad för automatiserad fastspänning av den första kopplings- delen 1 iden andra kopplingsdelen 2.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade utföringsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen för de efterföl- jande patentkraven. 10 15 20 25 30 35 15 Hänvisningsbeteckningar oi spetsig vinkel x centrumaxel x” längsgående axel y tvärgående axel P1 PH P2 PH 1 första kopplingsdel 1' främre ände 1” bakre ände 2 andra kopplingsdel 2' främre ände 2” bakre ände 3 fastsättningsmedel 4 verktyg 10 första kropp 10' första stödyta 11 konisk tapp 12 ändyta 13 hålighet 14 bottenyta 15 första utskott 16 första urtagning 17 inre utrymme 18 första anliggningsyta 19 inre yta 20 andra kropp 20' andra stödyta 21 koniskt säte 23 cirkulärcylindrisk hålighet 25 tätningsring 26 nngspår 31 rundat hörn 32 mellanliggande avsnitt 40 dragorgan 10 15 20 41 42 43 44 45 46 48 50 51 52 53 54 55 56 57 61 62 63 64 65 66 67 16 draghuvud dragstàng huvuddel övergángsdel andra utskott andra urtagning andra anliggningsyta cirkulärcylindrisk yta plan yta tvärgàende öppning tapp urtagning làsblock kula fjäderbricka manöverorgan ingreppsorgan manövreringsverktyg excentrisk omfàngsyta cirkulärcylindrisk yta cirkulärcylindriskt hål lagerelement

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 17 Patentkrav

1. Första kopplingsdel (1) som är utformad att samverka med en andra kopplingsdel (2) i en verktygskoppling, varvid den första kopplingsdelen (1) innefattar en första kropp (10) och en konisk tapp (11), som sträcker sig fràn den första kroppen (10) längs en centrumaxel (x) till en ändyta (12) och uppvisar en minskande diameter från den första kroppen (10) till ändytan (12), varvid den koniska tappen (11) är utformad att vara införbar i ett koniskt säte (21) som sträcker sig längs en längsgående axel (x”) hos den andra kopplingsdelen (2) på så sätt att centrumax- eln (x) och den längsgående axeln (x”) sammanfaller, varvid den koniska tappen (11) innefattar en hålighet (13), som sträcker sig från ändytan (12) till en bottenyta (14) och innefat- tar ett antal första utskott (15) som är åtskilda och anordnade på avstånd från varandra längs en omkretsriktning med avseende på centrumaxeln (x) på så sätt att det bildas ett motsvarande antal första urtagningar (16), varvid de första utskotten (15) är anordnade på avstånd från bottenytan (14) och bildar var sin första anliggningsyta (18), och varvid de första anliggningsytorna (18) är utformade att sam- verka med ett motsvarande antal åtskilda, andra anliggningsytor (48) hos ett dragorgan (40) hos den andra kopplingsdelen (2), kännetecknad av att de första anliggningsytorna (18) bildar en spetsig vinkel (d) med centrumaxeln (x).

2. Första kopplingsdel enligt krav 1, varvid varje första ut- skott (15) har en inre yta (19) vänd mot centrumaxeln (x) och en minsta utbredning i omkretsriktningen längs den inre ytan (19), och varvid den minsta utbredningen är mindre än nämnda av- stånd mellan de första utskotten (15).

3. Första kopplingsdel enligt något av kraven 1 och 2, varvid de första anliggningsytorna (18) är koniska. 10 15 20 25 30 35 18

4. Första kopplingsdel enligt något av de föregående kraven, varvid den första kroppen (10) bildar en första stödyta (10”) runt den koniska tappen (11) och varvid den första stödytan (10”) är utformad att ligga an mot en motstående andra stödyta (20”) hos den andra kopplingsdelen (2).

5. Första kopplingsdel enligt krav 4, varvid den första stöd- ytan (10”) är plan och varvid centrumaxeln (x) är vinkelrät mot den första stödytan (10”).

6. Första kopplingsdel enligt något av de föregående kraven, varvid den första kopplingsdelen (1) är utformad att medge säk- ring av den koniska tappen (11) i åtminstone ett bestämt vrid- ningsläge runt centrumaxeln (x) i förhållande till den andra kopplingsdelen (2).

7. Första kopplingsdel enligt krav 6, varvid den koniska tap- pen (11) har ett polygonalt yttre tvärsnitt med avseende på cent- rumaxeln (x) för samverkan med ett motsvarande tvärsnitt hos det koniska sätet (21) hos den andra kopplingsdelen (2) för uppnående av nämnda säkring.

8. Första kopplingsdel enligt krav 7, varvid det polygonala yttre tvärsnittet hos den koniska tappen (11) innefattar rundade hörn (31) och varvid varje första urtagning (16) är anordnad ra- diellt innanför var sitt rundat hörn (31).

9. Första kopplingsdel enligt krav 8, varvid håligheten (13) har en cirkulär form och varvid de första utskotten (15) sträcker sig inåt mot centrumaxeln (x) från den cirkulära formen.

10. Verktygskoppling innefattande en första kopplingsdel (1) och en andra kopplingsdel (2), vilka är utformade att samverka med varandra, varvid den första kopplingsdelen (1) innefattar en första kropp (10) och en konisk tapp (11), som sträcker sig från den första 10 15 20 25 30 35 19 kroppen (10) längs en centrumaxel (x) till en ändyta (12) och uppvisar en minskande diameter från den första kroppen (10) till ändytan (12), varvid den andra kopplingsdelen (2) innefattar ett koniskt säte (21) som sträcker sig längs en längsgående axel (x”) hos den andra kopplingsdelen (2), varvid den koniska tappen (11) är införbar i det koniska sätet (21) på så sätt att centrumaxeln (x) och den längsgående axeln (x”) sammanfaller, varvid den koniska tappen (11) innefattar en hålighet (13), som sträcker sig från ändytan (12) till en bottenyta (14) och innefat- tar ett antal första utskott (15) som är åtskilda och anordnade på avstånd från varandra längs en omkretsriktning med avseende på centrumaxeln (x) på så sätt att det bildas ett motsvarande antal första urtagningar (16), varvid de första utskotten (15) är anordnade på avstånd från bottenytan (14) och bildar var sin första anliggningsyta (18), varvid den andra kopplingsdelen innefattar ett dragorgan (40) med ett motsvarande antal andra utskott (45) som är åtskilda och anordnande på avstånd från varandra längs en omkretsrikt- ning med avseende på den längsgående axeln (x') med hjälp av ett motsvarande antal andra urtagningar (46), varvid de andra utskotten (45) bildar var sin andra anliggnings- yta (48) och varvid de andra anliggningsytorna (48) är utformade att ligga an och pressas mot var sin av de första anliggningsytorna (18) med hjälp av dragorganet (40), kännetecknad av att de första anliggningsytorna (18) bildar en spetsig vinkel (oi) med centrumaxeln (x) och att de andra anliggningsytorna (48) bildar en spetsig vinkel med den längsgående axeln (x”).

11. Verktygskoppling enligt krav 10, varvid den andra kopp- lingsdelen innefattar en manövreringsmekanism som verkar på dragorganet (40) på så sätt att dragorganet (40) är roterbart runt 10 15 20 25 30 20 den längsgående axeln (x') från ett första vridläge till ett andra vridläge, i vilket de första och andra anliggningsytorna (18, 48) är positionerade mitt för varandra, och från det andra vridläget förskjutbart i den längsgående axelns (x”) riktning till ett kopp- lingsläge, i vilket de första och andra anliggningsytorna (18, 48) pressas mot varandra och den första kopplingsdelen (1) och den andra kopplingsdelen (2) är sammankopplande med varandra.

12. Verktygskoppling enligt krav 11, varvid dragorganet (40) innefattar en dragstång (42) och ett draghuvud (41), på vilket de andra anliggningsytorna (48) är anordnade.

13. Verktygskoppling enligt krav 12, varvid manövreringsmek- anismen innefattar ett manöverorgan (61) som innefattar ett in- greppsorgan (62) som är åtkomligt för ett manövreringsverktyg (63) och varvid manöverorganet (61) är roterbart runt den längsgående axeln (x”) för rotation av dragorganet (40) mellan det första vridläget och det andra vridläget.

14. Verktygskoppling enligt krav 13, varvid manöverorganet (61) är roterbart anordnat i den andra kopplingsdelen (2) runt en axel (y) som är vinkelrät mot den längsgående axeln (x”) och varvid manöverorganet (61) innefattar en excentrisk omfångsyta (64) som verkar i en tvärgående öppning (52) hos dragorganet (40) för nämnda förskjutning till kopplingsläget.

15. Verktygskoppling enligt något av kraven 10 till 14, varvid den första kopplingsdelen (1) innefattar särdragen hos något kraven 2 till 9.