SE128637C1 - - Google Patents

Description

KLASS 21 a2:36/11 BESKRIVNING OFFENTLIGGJORD AV KUNGL.

PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET BEVILJAT DEN 20 APRIL 19 PATENTTID FRAN DEN 15 MARS 1946 PUBLICERAT DEN 27 JUNI 19 Ans. den '/, 1946, nr 236011946.

HârtiTl en ritning.

G. GUANELLA, ZCRICH, SCHWEIZ.

Anordning 16r forminskning av overhorning mellan olika impulskanaler vid multipelsignaloverforingsanlaggningar med eykliskt arbetan de fordelare.

Vid vissa slag av multipelsignaloverforing sandas signaler tillhorande olika meddelanden gruppvis efter varandra i form av impulser Over ett och samina 5verforingsmedium. Dar-yid aro de pa -varandra foljande impulserna omvaxlande amplitudmodulerade av de olika meddelandena, sa att exempelvis amplituden av den (m kn.)te impulsen motsvarar det ifragavarande momentanvardet hos meddelandet med ordningstalet m, varvid k är fortlopande hela tal och n ar totala antalet kanaler.

En principiell nackdel med ett sadant system bestar i overhorningen mellan i tiden efter varandra foljande kanaler, yilken praktiskt taget joke kan undvikas och som uppstar pa grund av en foryrangning i form av forflackning av impulserna yid overforingen. Dessa, vilka pa ntsandningsplatsen ha ett ratvinkligt utseenck, deformeras Yid overforingen Over en lang, ledning eller en kabel pa grund av olika tiansmissionshastighet for de olika frekvenserna. Speciellt verkar den bakre impulsflanken storande, da den joke faller tillrackligt hastigt. Till folj d harav atersta annu mer eller mindre stora restspanningar resp. -strommar p& ledningen, nar nasta impuls eller eventuellt ytterligare darpa foljande impulser na mottagningsorten. Restspanningarna resp. reststrommarna astadkornma en icke onskad OverhOrning mellan de kanaler, som motsvaras av sadana varandra stOrande impulser. Dessa forhallanden framgd narmare av fig. 1, 2 och 3 i bifogade ritning, vilken for ovrigt upptager figurer avsedda att klargOra uppfinningen.

Fig. 4 yisar salunda schematiskt en anordning enligt uppfinningen, med vars tillhj alp en kompensation av overhorningen mellan olika kanaler erhalles och fig. och 6 utforande av kontrollkretsar, vilka mojliggora inreglering av en anordning enligt uppfinningen.

I fig. 1 visas de yid multipelsignaloverforing upptradande sandarimpulserna A1, A3 o. s. v. motsvara resp. momentanvarden hos signalen a. Pa liknande satt aro ytter ligare impulser B, 0. o. s. v, modulerade i motsvarighet till signalerna b, c, o. s. v.

Dessa hnpulser overforas direkt eller genom motsvarande modulation av en hogfrekvensbarvag. Genom amplitud- och fasforyrang- ningar i alla overforingsmedia forvrangas eller forflaekas impulserna, d. v. S. varje impuls faller langsamt mot nollinjen, varvid aven flora riktningsvaxlingar hos impulsen kunna forekomma. De mottagna impulserna ha darfOr exempelvis den i fig. 2 visade ka- raktaren. Impulser frau den forsta kanalen aro joke helt utslackta, nar impulser representerande en foljande kanal inkomma, vari- genom overhOrning till denna uppstar. Av impulser med olika amplitud uppstar pa grand av den frekvensberoende amplitud- och fasandringen yid overfOringen foryrangda impulser, vilkas amplitud ãr proportionell mot de ursprungliga amplituderna men som betraffande fOrloppet i tiden dock fa ungefar samma form. Overhorningsfaktorn fran en kanal till nasta an i stort sett konstant; det- samma galler mellan den forstnamnda och den tredje kanalen i ordningen o. s. v. I praktiken behover man emellertid blott ta hansyn till overhorning till den andra och eyentuellt till den tredje av de pa en viss kanal fOljande kanalerna, medan overhorning till avlagsnare kanaler knappt kommer att bliva markbar.

MultipelsignakiverfOringen sker vanligen med de i fig. 3 sehematiskt visade anordning- arna. Genom en fordelaranordning S vid sandaren kopplas exempelvis de sex kanalerna as--f, periodvis omvaxlande i tur och ord- ning efter varandra till overforingsmediet K.

Pa mottagarsidan sker fordelningen till mottagningskanalerna a,—f, genom en synkront lopande fOrdelaranordning E -vid mottagaren. Genom filtrering kunna de genom fordelningen i impulser uppstaende overtonerna undertryckas, sa att Ater de ursprungliga meddelandena i kanalerna erhallas.

Den namnda oyerhorningen kan_fOrminskas genom en anordning, Yid vilken kopp-; lingar mellan varje enskild kanal och At- 2— — minstone den darpa foljande forefinnas, vilka astadkomma en atminstone partiell kompensation av de forhandenvarande overhorningsspanningarna resp. strommarna, varvid kopplingen fran varje kanal till den omedelbart darpa foljande är storre an kopplingen i motsatt riktning.

Anordningar av detta slag aro tidigare kanda (genom exempelvis det amerikanska patentet 2 311 021), dar en kompensation erhalles genom kopplingar mellan de olika lagfrekyenskanalerna efter fordelaranordningen.

Enligt uppfinningen erhalles en avsevard fOrenkling av hela anordningen darigenom att kompensationen sker i det gemensamma overforingsmediet i en anordning, dar korrektionsspanningarna alstras genom fordrojning av fran mediet uttagna impulser, vilka efter fordrojningen Ater inmatas i mediet.

En anordning av detta slag visas i fig. 4, dar S resp. E liksom i fig. 3 betecknar de synkront arbetande fordelaranordningarna pa sandar- resp. mottagarsidan. En fordrojningsanordning L, vars ingangssida är ansluten till det gemensamma overforingsmediet bestar exempelvis ay en konstledning. Denna fordrojningsanordning innehaller avtappnings.stallen, vid vilka signaler kunna uttagas, vilka aro atminstone tillnarmelsevis fordrojda en, tva D. s. v. ganger impulsperioden i fOrhallande till de till anordningen kommande signalerna e,. Amplituderna hos dessa aytappade spanningar kunna installas med regulatorer R„ R, o. s. v., sâ att impulsspfinningar e„ e, o. s. V. erhallas efter dessa, vilka pa angivet satt aro fordrojda i forhallande till eo. Dessa korrektionsspanningar adderas genom kopplingsanordningen W medelst olika kopplingstransformatorer till den mottagna spanningen eo, sit att en resulterande korrigerad spanning k = eoe, etc. erhAlles. Vid utgangen fran regulatorn R1 erhalles nu exempelvis mottagningsimpuisen A., med forminskad amplitud, nar den pa A., foljande impulsen B„ upptrader i den mottagna spanningen e,.

Den mottagna impulsen B., kan darfor korri- iseras med en installbar brakdel av A1. Storleken av denna korrektion valjes genom in- stallning av regulatorn 11„, sa att den pa im- pulsen B., overgripande delen av den vid Overforingen utdragna impulsen A„ fullstan- digt kompenseras. Sjalvfallet kunna, nar dampningsfOrhallandena sa pafordra, reglerbara forstarkare anordnas istallet for damp- ningselementen eller ocksa kan en gemensam forstarkare vara inbyggd vid ingangen till konstledningen. FOrtecknet saval som ampli- tuden hos korrektionsspanningen e, installes beroende ay de anyanda anordningarna, sa att ingen overhOrning fran den forsta kanalen till den andra erhalles. Darmed Or emellertid samtidigt overhorningen fran den andra kanalen till den tredje kompenserad, dh Overhorningsfaktorerna mellan narbelagna kana- ler i normala fall Oro lika stora. Pa analogt salt kompenseras da om sa Or nodvandigt overhorningen fran den forsta kanalen till den tredje resp. fjarde kanalen genom korrektionsspanningarna e och e,, vilkas amplitud och fOrtecken likaledes valjas med hansyn till transmissionsforhallandena. Vid inregleringen ay e, med regulatorn R tages samtidigt hansyn till en av korrektionsspanningen e, even-- Weill betingad ytterligare overhorning IrOn forsta till tredje kanalen.

Vid det praktiska genomfOrandet ay uppfinningstanken kan det eventuellt vara lampligt_ att anordna de i fig. 4 namnda korrektionsanordningarna Oven pa sandarsidan eller att ute-- slutande anordna dem dam. Avstorning kan da. astadkommas genom att korrektionsanordningen enligt fig. 4 kopplas framfor overforingsmediet K p0 sandarsidan. Vid mycket langa overforingsledningar Or det eventuellt lampligt att anordna tva eller flera korrektionsanordningar fordelade Over overforingsledningen.

Den beskrivna impulskorrektionen kan Oven genomforas nar overforingsledningen utnyttjas i bagge riktningarna. I anordningen enligt fig. 4 tillforas korrektionsspanningarna e„ e„ till overforingsledningen pa sadant salt att samma korrektionsspanning flyter yidare I bada riktningarna pa ledningen. Detta kan exempelvis ske darigenom att regulatorerna R„ R, o. s. v. fran utgangssidan sett fa ett stort inre motstitnd och att utgangsklammor-- na for regulatorerna parallelkopplas till ledningen.

For inregleringen ay de yisade kopplingsanordningarna for en bestamd oyerforings-- kanal, exempelvis for den forsta kanalen a, sandes en kontrollton Over denna. Vid den i fig. 5 visade anordningen alstras denna kontrollton med WWI) av oscillatorn H. Pa mottagningssidan kan samma kontrollton utfilt-- reras genom ett bandfilter F och kontrolleras efter likriktning med ett instrument J. Omkoppiaren U mojliggOr en valvis kontroll av de olika mottagningskanalerna ak, bk, ck. Kor-- rektionsanordningen Q inregleras nu sa att kontrolltonen icke hores i kanalerna bk, ck etc., d. v. s. instrumentet J far icke ge nagot utslag for dessa kanaler.

En Minn lattare inreglering av storningskompensationen erhalles med en anordning, som visas i fig. 6. Har genomfordes jamforelsen mellan de hos kanalerna bk, ck o. s. v. upptradande signalerna med signalerna p0. kanalen ak i en modulationsproduktalstrande anordning. Vid overhorning frail kanalen a till kanalen b erhalles kontrolltonen med minskad amplitud Oven i ledningen bk, sit att en modulationsprodukt in,, Aiken motsvarar overhorningsfaktorn till storlek och forteeken, erhOlles genom produktbildning efter modulatorn M, ay storningsspanningen och den ursprung-- liga sinusspanningen I kanalen a, Om man- — —3 antager att overhorningsfaktorn fran den forsta till den andra kanalen är g erhalles av kontrolltonen h =-- ho • sin (coot) i den forsta kanalen en sinusformad svangning g12 ho • sin (coot) i den andra kanalen bk. Efter modulatorn erhalles da en modulationsprodukt: gi2 • 112° • sin' at =1,12 g12 • 10, - 1/2 g12 • h20 cos 2 coot Den frekvensoberoende termen g1• W. motsvarar likstromsandelen. Den kan franskiljas genom ett lagpassfilter och är ett matt Mr overharningsfaktorn gi,. Likstromskomponenten anvandes for kontroll av installningen av korrektionsanordningen Q. Installningen sker pa sadant satt, att likstromskomponenten i mi bringas att fors vinna. Pa samma satt ar det latt att Overvaka overhorningen Iran den for-stir till den tredje resp. garde kanalen genorn pa motsvarande satt i modulatorerna M2 och M3 bildade modulationsprodukter. Som modulatorer kunna ringmodulatorer anvandas. Modulationsprodukterna m„ m2 o. s. v. kunna hitt iivervakas med kontrollinstrument. De kunna emellertid under mellankoppling av en motsvarande automatik utnyttjas for direkt reglering av anordningen Q for att erhalla en storsta majliga kompensation av overhorningen. Modulatorerna M1 och M2 CS. S. v. kunna aven ersattas av kanda elektromekaniska system, sasom t. ex. vvattmetrar, vilkas utslag aro proportionella mot den genomsnittliga produkten av de bada ingangsspanningarnas. I detta fall sker den automatiska regleringen direkt i beroende av utslagen hos dessa system.

De i fig. 3-6 antydda fiirdelaranordningarna S, E besta exempelvis av katodstralefordelare, i vilka katodstralen i ett katodstralror avlankas och bestryker jamnt fordelade elektroder, som fora till de olika kanalerna. Korrektionsspanningarna kunna aven tillforas direkt vid katodstralrar i det att elektroderna pa sandar- och/eller mottagarsidan sammansattas av olika anodsegment, vilka tillordnas varandra foljande kanaler.

Vid ett pa detta satt utfort mottagarkopplingsror kunna exempelvis utom huvudanod- segmenten, vilka fora till de olika mottag- ningskanalerna, atminstone ett ytterligare segment anordnas, vilket leder till de darpa fdl- jande mottagningskanalerna Over motsvaran- de dampningsanordningar. Sa kan innanfor eller utanfor det exempelvis till tredje mottagningskanalen forande tredje anodsegmen- tet atminstone ett mindre segment anordnas, vilket Over motsvarande dampningsanordningar forbindas med den fjarde resp. femte mottagningskanalen. I varje position for den styrda katodstralen paverkas darigenom it ena sidan resp. mottagningskanaler, medan sam- tidigt den nasta eller darpa foljande mottagningskanalen erhaller en pa lampligt satt avpassad korrektionsspanning.

Claims (12)

1. Patentansprak: 1. Anordning fOr fOrminskning av overhorning pa grund av frekvensberoende amplitud och fasforvrangning i overforingsmediet mellan olika impulskanaler yid multipelsignaltiverforingsanlaggningar innehallande en cykliskt arbetande fordelaranordning mellan overforingsmediet och sandar- respektive mottagarkanalerna, kannetecknad av en anordning (L) fOr alstring av korrektionsspanningar genom fordrojning av i overfOringsmediet (K, k) overforda fran detta uttagna kanalimpulser samt av kopplingsanordningar (W) anordnade mellan uttaget i overfOringsmediet (K, k) for namnda kanalimpulser och fordelaren (E), i vilka de fOrdrojda impulserna ater imnatas i det gemensamma overforingsmediet med sadan f as och storlek, att Overhorningen mellan angransande kanaler i huvudsak upphaves.

2. Anordning enligt patentanspraket 1, Irannetecknad &ray, att anordningen for fordrojning av de fran det gemensamma overforingsmediet uttagna impulserna utgOres av en konstledning (L) och att uttag forefinnas tangs dena ledning vid olika punkter, vilka overreglerbara dampningsanordningar112) 111) eller reglerbara fOrstarkare aro anslutna till kopplingsanordningar (W) f Or inmatning av impulserna i det gemensamma overforingsmediet.

3. Anordning enligt patentanspraet 2, kannetecknad daray. att uttagen aro sit placerade att impulsfordrojningen fran konstledningens borjan till den farsta, andra och sit vidare av dessa uttag motsvara i huvu dsalr en gang, tva och sit vidare ganger varaktigheten av impulsperioden.

4. Anordning enligt patentanspraket 2 med reglerbara dampningsanordningar, kannetecknad &ray, att en fOrstarkare Or anordnad vid ingangen till konstledningen (L).

5. Anordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att den Or inkopplad pa mottagarsidan.

6. Anordning enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att den Or inkopplad pa sandarsidan.

7. Anordning enligt nagot av fOregaende patentansprak, kannetecknad av en hjalposcillator (H) anslutbar till de olika sandarkanalerna (as....f,) och fordelaranordningen (S) pa sandarsidan for avgivande av en kontrollton, vilken via overforingsmediet och korrigeringsanordningarna (Q) overfOres till fordelaranordningen (E) pa mottagarsidan att mOjligg5ra installning av tidsfordrOjningen och dampningen i anordningarna for resp. overforingskanaler.

8. Anordning enligt patentanspraket 7, kannetecknad av bandfilteranordningar (F) anslutbara till de olika mottagarkanalerna (ak, bk....) for uttagning av kontrolltonen 4— — mottagarsidan ur de olika namnda kanalerna

9. Anordning enligt patentanspraket 7, kilnnetecknad av att en eller flera modulatorer aro anordnade i samband med anordningen for forminskande av overh5rningen, varvid var och en av namnda modulatorer aro anordnade att matas med kontrolltonen fran den kanal, till -Olken den kontrolltonen alstrande hjalposcillatorn ir ansluten, varjamte namnda modulatorer samtidigt aro anordnade att matas med eventuellt f5refintlig kontrollton i var sin av angransande kanaler och att den frau var och en av modulatorernas eventuellt erhallna likstromskomponenten styr anordningar for indikering av storleken av Overhorningen och/eller for justering av tidsfi3rdrojningen och- dampningen av de overhOrningen forminskande anordningarna.

10. Anordning enligt patentanspralet 9, kannetecknad av att modulatorerna utgoras av ringmodulatorer.

11. Anordning enligt patentanspraket 9, kannetecknad av att modulatorerna utgoras av wattmetersystem.

12. Anordning enligt patentanspraket 11, kannetecknad av anordningar f Or reglering av dampningsanordningarna i beroende av de mekaniska utslagen lies wattmetersystemen. Stockholm 1950. Kungl. Buktr. P. A. Norstralt SOner 500039 S2 52 C523 53 53 As4S4 54 c del el S f7 y.3 ae be ce a ee f e GENERALSTABENS LITOGR.