FI123191B - Anordning och förfarande för smältpåmatning, anordningens användning - Google Patents

Description

I 1

ANORDNING OCH FÖRFARANDE FÖR SMÄLTPÄMATNING, ANORDNINGENS ANVÄNDNING

I» JÄRJESTELMÄ JA MENETELMÄ SULAN SYÖTTÄMISEKSI, JÄRJESTELMÄN 5 KÄYTTÖ Föreliggande uppfinning hänför sig tili ett förfarande och en anordning för pamatning av mineralsmälta enligt ingressen av de efterföljande patentkraven.

10 Mineralull, säsom stenull, framställs genom att smälta mineralhaltiga rävaror, säsom diabas, kalksten och/eller slagg i ugnar, tili exempel kupolugnar. Den erhällna mineralsmältan leds ur smältugnen i form av en smältsträle tili en fibreringsanordning, säsom en spinnmaskin, där smältan formas till mineralfibrer.

15 För matning av mineralsmälta tili en fibreringsanordning används nuförtiden olika slags Öppna avkylda rännkonstruktioner. Rännändan är ofta utformad som en nerätböjd läpp eller snabel för att förbättra smältans utflöde ur rannan. Det är viktigt att smältsträlen, som träffar hjulytan pä fibreringsanordningens första hjul, träffar sä exakt som möjligt den planerade punkien pä hjulytan. Smältsträlens 20 tvärsnitt i horisontell riktning skall ocksä ha en geometrisk form som är sä rund som möjligt. Pä detta sätt garanteras möjligast jämna fibreringsförhällanden vid fibreringsanordningen. Om tili exempel, smältsträlens träffpunkt pä hjulytan rör sig, päverkar detta omedelbart fibreringsförhällandena vid det första och de därpäföljande hjulen. Resultatet kan vara en försämring i fiberkvalitet och/eller -25 kvantitet.

Ett problem med de existerande smältpämatningskonstruktionerna av ränntyp har värit att smältans temperatur inte hälls konstant vid pämatningen. Det smältskiktet som är närmast rännans yta och i kontakt med den avkyls snabbare än smältans 30 ytskikt. Vid rännans ända leder detta tili att smältströmmens hastighet varierar sä att strömningen är langsammare närä rännytan och snabbare vid smältans ytskikt.

Pä grund av detta är den smältsträle som erhälls inte symmetriskt rund utan dess geometri kan variera betydligt. Detta leder lätt tili en ojämn smältpämatning, vilket i 2 sin tur kraftigt päverkar pä fibreringsförhällandena vid fibreringsanordningen, säsom tidigare beskrivits.

En ändring av fibreringsanordningens kapacitet, d.v.s. i den producerade 5 fibermängden, paverkar ocksä smältstralens läge och form vid användning av smältpämatningsränna. Smältsträlens läge och form förskjuts axiellt pä hjulytan när smältmängden förändras. Alla variationer i smältmängden paverkar fibreringsanordningen, varvid fibreringsprocessen blir labilare och regleringsbehovet av processvariablerna ökar.

10 I vissa fall kan det smältskiktet som är närmast rännytan avkylas sa mycket vid rännandan att en hängande stelnad smälttapp utformas vid ändan av smält-pämatningsrännans nerätböjda läpp eller snabel. Detta stör naturligtvis smältstralens utformning och smältpämatning. Man kan använda en 15 bränningsanordning, som anordnas bakom smältpämatningsrännans snabel för att värma snabeln. Pä detta sätt försöker man motverka smälttappens formation och minimera dess storlek. Brännaren kräver dock energi och gör processregleringen svarare. Om brännarens läga är för hard störs smältpämatningen genom att smältstralens geometri ändras.

20 JP 63-021234 uppvisar en smältbehällare medelst vilken smältan mätäs pä en fibreringsanordning. Smältbehällaren omfattar en första ända tili vilken smältan tillsätts och en andra ända pä ett vertikalt avstand fran den första ändan. Den andra ändan har ett utmatningshäl genom vilket smältan mätäs tili det första 25 fibreringshjulet. I praktiken har det visat sig att denna konstruktion kan visa olägenheter som orsakas av att smältan delvis stelnar vid utmatningshälet. Dä minskar utmatningshälets diameter och konsekvent den mängd smälta som mätäs ut.

30 Ändamälet med denna uppfinning är därför att ästadkomma ett förfarande och en anordning vid pämatning av mineralsmälta, där ovannämnda olägenheter har minimerats.

3 ' ij Ändamälet är därvid att ästadkomma en anordning och ett förfarande med vilka smälta kan mätäs jämnt och problemfritt.

Dessa ändamäl uppnäs med ett förfarande och en anordning uppvisande de i den 5 kännetecknande delen av efterföljande självständiga patentkrav angivna kännetecknena.

Typisk anordning enligt den föreliggande uppfinningen för pämatning av mineralsmälta omfattaren smältbehällare, som har 10 - en första och en andra ända pa ett vertikalt avständ frän varandra, varvid den första ändan är atminstone delvis öppen tili omgivningen, - väggar som sträcker sig mellan den första och andra ändan och begränsar smältbehällarens volym, - ett utmatningshäl som har anordnats I andra ändan och genom vilket hai 15 mineralsmältan leds ut ur smältbehällaren och som utgör smältbehällarens öppning, varvid anordningen omfattar regleringsorgan för regiering av storleken av smältbehällarens öppning.

20 I ett typiskt förfarande för pämatning av mineralsmälta enligt den föreliggande uppfinningen - leds mineralsmälta ut ur smältugnen, - leds mineralsmälta tili en smältbehallare, tili smältbehällarens första ända, som är ätminstone delvis öppen mot omgivningen, sä att smältbehällaren innehäller en 25 viss mängd smälta under pämatning, - leds mineralsmälta ut ur smältbehällaren genom ett utmatningshäl som utgör smältbehällarens öppning och som har anordnats i smältbehällarens andra ända, sä att huvudsakligen ingen luft leds ut genom smältbehällarens utmatningshäl samtidigt med smältan, och 30 - regleras storleken av smältbehällarens öppning medelst regleringsorgan.

Typiskt används anordningen enligt den föreliggande uppfinningen för pämatning av mineralsmälta tili en fibreringsanordning vid framställning av mineralfibrer.

4

Nu har man överraskande upptäckt att genom att anordna regleringsorgan i smältbehällarens andra ända för regiering av storleken av smältbehällarens öppning kan man kompensera den möjliga förminskningen i öppningens diameter 5 som orsakas av stelnad mineralsmälta. Medelst regleringsorgan kan man ocksä kompensera variationer i den pämatade smältmängden och jämna ut möjliga variationer i smältans temperatur och viskositet. Jämfört med konventionella rännkonstruktioner astadkommer man med användning av en smältbehällare vid pamatning av smälta en avsevärd förbättring av smältpämatningen. När 10 mineralsmälta mätäs genom ett utmatningshäl som har anordnats i smältbehallarens botten är den utmatade mineralsmältans temperatur och mängdvariationer betydligt jämnare genom hela den utmatade strälen jämfört med de strälar som ästadkoms med konventionella smältpämatningsrännor. Genom regiering av utmatningshälets storlek förbättras smältstralens tvärsnitts geometri 15 och minimerar ocksä smältstralens ’’vandring" under smältpämatning, d.v.s.

förändring av matningspunkten, även om den pämatade smältmängden ändras. Detta leder tili ett förbättrat fibreringsförlopp vid fibreringsanordningen.

Smältbehallarens inre volym begränsas alltsä av väggar som sträcker sig mellan 20 smältbehällarens första och andra ända i vertikal riktning. Smältbehällaren innehäller under smältpämatning en viss volym/mängd smälta, sa att smältan fyller hela utmatningshälet och öppningen. Med andra ord är utmatningshälet och öppningen väsentligen fyllda med mineralsmälta under utmatning av smälta frän smältbehällaren. Det är viktigt att luft eller gas inte kommer genom 25 utmatningshälet eller öppningen vid smältpämatning, eftersom luften/gasen vanligen stör smältflödet, minskar dess homogenitet och jämnhet, samt möjligen leder tili nedkylning av smältan.

Det är fördelaktigt att smältbehällaren innehäller en sädan mängd smälta under 30 smältpämatning att smältans egen tyngd i smältbehällaren päverkar stabiliserande tili smältans utmatning. En yrkesman kan genom enkla försök hitta sig fram tili den mängden smälta som ger ett stabil och pälitlig utmatning. Ofta kan en smältmängd pä ca 5 - 10 I användas.

j 5

Smältbehällaren tillverkas av ett värmetäligt material, till exempel metall, sasom rostfritt stäl, vanligen av vanligt konstruktionsstäl, eller av keramik. Om smältbehällaren är tillverkad av metall kan den infodras med nägot lämpligt 5 material, sasom eldfasta tegel eller keramikplattor, som skyddar metallytan fran mineralsmältan. Smältbehällarens väggar kan ocksä vara kylda, speciellt om de är tillverkade av metall. Kylningen anordnas enklast genom att i smältbehällarens väggar anordnas en eller flera kanaler eller sektioner i vilka kalit vatien kan sedan cirkuleras. Smältbehallaren kan alltsä ha tili exempel dubbelväggar, där 10 nedkylningsmedium har anordnats att cirkulera mellan den första inre och den andra yttre väggen. Om smältbehällarens väggar är kylda, behövs det inte nödvändigtvis en skild infodring i behällaren. Avkylningen medför att en del av smältan stelnar vid väggarna och utgör en beläggning pä dem som fungerar som infodring.

15 I vissa fall kan smältbehällarens väggar vara uppvärmda, om det av nägon anledning finns en risk att smältan annars skulle kylas för mycket i behällaren. Om man till exempel är tvungen att avbryta smältans pämatning för en tid kan smältbehällaren hällas uppvärmd sä att mineralsmältan inte stelnar i behällaren 20 och behällarens yta hälls öppen. Uppvärmningen kan anordnas tili exempel med en gasbrännare.

Smältbehällarens insida kan vara konisk utformad sä att diametern av dess första ända är större än diametern av dess andra ända. Den koniska smältbehällarens 25 inre diameter kan vara konstant avtagande eller den kan avta stegvis. Smältbehällarens genomskärning i horisontellt pian kan valjas enligt behov, den kan tili exempel vara rund, fyrkantig eller oval.

Smältbehällarens andra ända ligger vanligtvis pä en horisontell eller väsentligt 30 horisontell niva och ett utmatningshäl har anordnats i smältbehällarens andra ända. Utmatningshälets diameter vid andra ändan är vanligen 20 - 80 mm, typiskt 25 - 65, mer typiskt 30 - 50 mm. Den andra ändan kan begränsas av en bottendel, genom vilken utmatningshälet har anordnats. Utmatningshälets

V

ί 6 diameter kan variera genom bottendelen. Bottendelen är vanligtvis nedkyld, och kylningen kan anordnas pä ett motsvarande sätt som i smältbehällarens väggar. Bottendelen kan alltsa ha en dubbelväggkonstruktion eller cirkulationskanaler kan ha anordnats i den. Bottendelens totala tjocklek är vanligen 70 - 130 mm. - 5 Tjockleken pä smältbehällarens bottenvägg är vanligen 15-35 mm, infordringslagret, t.ex. eldfasta teglen, har vanligen en tjocklek pa 40 till 60 mm och regleringsorganet tjocklek är typiskt 15-35 mm.

I smältbehallarens andra ända har anordnats ett regleringsorgan för regiering av 10 storleken av smältbehällarens öppning. öppningens storlek kan fördelaktigt regleras till exempel dä sma variationer i smältflödet till smältbehällaren inträffar.

Genom regiering av öppningens storlek kan smältmängden i smältbehällaren hällas pä en relativt stabilt nivä oberoende av variationer i smältflödet tili behällaren. Regleringen av öppningens storlek ger ocksä en möjlighet att anpassa 15 den utmatade smältmängden tili fibreringsanordningens andra fibreringsparametrar.

Det är ocksä fördelaktigt att kunna förstora smältbehällarens öppning i fall mineralsmälta stelnar runt öppningen, varvid smältflöde kan hällas konstant 20 genom förstoming av smältbehällarens öppning. En ändring av regleringsorganets läge kan ocksä orsaka att den bildade stelningen, som bildats vid öppningen, lossnar, varvid öppningen fär sin ursprungliga storlek och form tillbaka.

Enligt en utföringsform kan regleringsorganet omfatta tili exempel en 25 slidkonstruktion, som uppvisar en slida i vilken man har anordnat en spaltöppning. Regleringsorganet kan anordnas sä, att slidan täcker en del av utmatningshalet som har anordnats i smältbehällarens andra ända. Dä bestäms storleken av smältbehällarens Öppning av det hur mycket regleringsorganets spaltöppning och utmatningshalet överlappar varandra. När smältbehällarens öppning är som minst, 30 motsvarar dess storlek helt eller nästan helt av spaltöppningens storlek, och regleringsorganet har anordnats i dess första läge. När öppningens storlek är som störst, bestäms öppningens storlek främst av utmatningshälets storlek, och regleringsorganet har anordnats i dess andra läge.

) ; 7 I praktiken omfattar regleringsorganet en eller tvä slider, som bäda eller nägondera kan ha anordnats rörliga. Sliden rörs vanligtvis i horisontell riktning mellan tvä yttersta lägen, nämligen det första och andra läget som beskrivits ovan.

5 Om regleringsorganet omfattar tvä slider kan man anordna en spaltöppning i en av dem eller i dem bäda. Regleringsorganet anordnas vanligen i smältbehällarens andra ända pä smältbehällarens utsida, i kontakt med smältbehällarens bottendel. Man kan tili exempel anordna i smältbehällarens bottendel styrspär eller dylika, i vilka anordnas regleringsorganets styrorgan, säsom styrhjul, -stift eller dylika, sä 10 att regleringsorganet kan röras mellan det första och andra läget. Styrorgan kan utgöras tili exempel av skruvar, vars ändor har anordnats att röra sig längs styrspärna. Styrspärna kan lika väl anordnas i regleringsorganet i vilket fall styrorgan anordnas i smältbehällaren.

15 Regleringsorgan anordnas i funktionell kontakt med ett kraftdon, medelst vilket regleringsorgan kan röras sä att smältbehällarens öppning förminskas eller förstoras. Som kraftdon kan fungera tili exempel en ställmotor eller ett dylikt motordon eller kraftdonet kan användas manuellt.

20 Regleringsorganet kan vara tillverkat av metall eller av keramik. Om regleringsorganet är tillverkat av metall, är det företrädesvis kylt med ett kylningsmedium, säsom cirkulerande vatten. I regleringsorganet kan anordnas kanaler eller ledningar för cirkulation av kylningsmediet.

25 Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen kan man anordna ett övervakningsorgan ovanför den öppna delen av smältbehällarens första ända för att övervaka smältnivän i smältbehällaren. Företrädesvis övervakar övervakningsorganet smältnivän kontinuerligt och den informationen som fäs av smältnivän kan användas tili exempel för regiering av öppningens storlek medelst 30 det ovan beskrivna regleringsorganet. Man definierar ett tillätet variationsintervall för smältnivän i smältbehällaren och om Övervakningsorganet observerar att smältnivän i smältbehällaren ändras utanför detta intervall kan öppningens storlek regleras antingen manuellt eller automatiskt. Regleringsorganet kan dä styras pä > 8 basen av förändringen i smältnivän, varvid övervakningsorganet fördelaktigt anordnas i en funktionell kontakt med regleringsorganet för automatisk regiering av öppningens storlek eller den kan anordnas att utlösa en varningssignal tili processoperatörer för manuell ändring av öppningens storlek. Om tili exempel 5 smältnivän i smältbehallaren stiger över variationsintervallets tillätna maximumnivä förstoras öppningen automatiskt pä basen av en styrsignal som regleringsorganet mottar frän övervakningsorganet. Typisk har övervakningsorganet anordnats pä ett lämpligt avständ fran smältbehällarens första ända, tili exempel pä ett avständ 0,1 - 5, typiskt pä ett avständ 1 - 3, mer typiskt pä ett avständ 1,5 - 2,5 m ovanför 10 den öppna delen av smältbehällarens första ända.

Övervakningsorganet övervakar smältnivän kontaktlöst och övervakningen kan skötas optiskt, termiskt eller pä nägot annat dylikt sätt. Enligt en föredragen utföringsform används som övervakningsorgan en Frequency Modulated 15 Continuous Wave - radar (FMCW-radar). FMCW-radarn utnyttjar frekvens- modulerade signaler för mätningar. Radarn emitterar ett sä kallad radarsvep, som sveper over vissa bestämda frekvenser. Det emitterade svepet reflekteras frän den ytan som övervakas varpä det reflekterade svepet detekteras av radarns mottagare. Den reflekterade svepet har en tidsförskjutning som är proportionell 20 mot avständet till den reflekterande ytan. En FMCW-radar utnyttjar frekvensskillnaden mellan de detekterade och emitterade signaler, vilken är relaterad till tidsförskjutningen och därmed avständet. Genom att använda lämpligtlägpassfilter och Fourier-transformering kan avständet till smältytan som radarsignalen har reflekteras ifrän enkelt beräknas.

25

Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen kan smältbehallaren vara i kontakt med vägningsorgan och dess vikt övervakas kontinuerligt. Dä kan storleksregleringen av smältbehällarens öppning anordnas pä basen av den observerade viktförändringen.

I bland kan det inträffa störningar i smältflödet frän smältugnen, varvid för mycket smälta leds tili smältbehällaren. I smältbehällarens första ända i smältbehällarens vägg kan anordnas en öppning för överflöde, genom vilken överflödessmälta leds 30 9 ut ur smältbehällaren. Överflödesöppningen kan användas ocksä da man vill tillfälligt förminska fiberformationen utan att ändra processförhällanden vid smältugnen. . I det fallet kan smältbehällarens utmatningshälet minimeras medelst regleringsorgan, och smältan leds via överflödesöppningen ut ur smältbehällaren. 5 Processförhällanden vid smältugnen behöver inte ändras och smältningsprocessen behöver inte avbrytas, vilket förenklar regleringen av hela fibertillverkningsprocessen.

Överflödesöppningen kan ocksä användas för avlägsning av smä koksstycken 10 som kan förekomma i smältan. Avlägsning sker enkelt genom att smältan tilläts rinna ut ur smältbehallaren genom överflödesöppningen under en viss tid. Överflödesöppningen kan ocksä användas tili att jämna ut smältpulser som ibland kan förekomma. Dä kommer det under en viss tid en större mängd smälta än planerat frän smältugnen tili smältbehallaren. Man kan tilläta den 15 överflödessmältan att rinna ut ur smältbehallaren via överflödesöppningen, och minimera smältpulsens inverkan pa fibreringsförhallandena vid fibreringsanordningen.

Enligt en utföringsform omfattar anordningen ett ledningsorgan för att leda 20 mineralsmälta frän smältugnen tili den första ändan av smältbehällaren. Ledningsorganet kan vara tili exempel en öppen V-formad ränna, som leder smälta frän smältugnen tili smältbehällaren. Ledningsorganet kan ha anordnats att ansluta sig tili smältbehällarens första ända, fördelaktigt med en fast kontakt, sa att anordningen blir i form av en omvänd L. Ledningsorganets längd kan vara 0,1-10 25 m, typiskt 0,5 - 5 m, mer typiskt 0,75 - 3 m. Ledningsorganet kan ocksä anordnas fast till smältugnen.

Enligt en föredragen utföringsform kan man anordna en avskiljare förfasta stycken tili ledningsorganet. Avskiljaren kan användas tili exempel för avlägsning av 30 obrända koksbitar, som ibland kommer ut ur smältugnen tillsammans med mineralsmältan. Om koksbitarna inte avlägsnas, kan de orsaka hai i den färdiga produkten genom att bränna bort det omringande bindemedlet eller annars störa den färdiga produktens kvalitet samt täppa smältbehällarens öppning.

10

Enligt en utföringsform för avlägsnas av fasta stycken frän ett flöde av mineralsmälta sa att mineralsmälta leds ut ur smältugnen genom en öppning, mineralsmältan transporteras medelst ett ledningsorgan, säsom en smältränna, tili 5 en fibreringsanordning, och mineralsmältan leds frän smältugnen först tili en avskiljare som skiljer fasta stycken frän mineralsmältan före den leds tili ledningsorganet. Avskiljaren för fasta stycken frän mineralsmälta kan omfatta en ränna i vilken har anordnats en slits i rännans längdriktning.

10 Fasta stycken, säsom obrända koksbitar, kan lätt och enkelt avskiljas frän mineralsmältan genom att leda smältflödet frän smältugnen genom en avskiljare före det förs tili ett ledningsorgan, som leder smältan tili fibreringsanordningen.

Avskiljaren kan enkelt formas som en ränna, i vilken man har anordnat en slits i rännans längdriktning, som vanligtvis sammanfaller med smältans flödesriktning i 15 avskiljaren. När mineralsmälta mätäs i avskiljaren rinner smältan genom slitsen varifrän den sedan kan ledas tili ledningsorganet. Fasta stycken som möjligen kommer ut ur smältugnen fastnar i avskiljaren om de inte ryms genom slitsens '-i öppning. Pä detta sätt kan man snabbt och effektivt avskilja fasta stycken över en viss storlek frän mineralsmältan.

20

Avskiljarens form är fritt valbar, den kan tili exempel vara U-formad. Enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen omfattar avskiljaren en första och en andra vägg, som har anordnats V-formigt i en vinkel i förhällande tili varandra.

Om avskiljaren är anordnad V-formig, är vinkein mellan den första och den andra 25 väggen vanligen 20- 160°, typiskt 45 - 140°, mer typiskt 90 - 120°.

Slitsen kan naturligtvis anordnas fritt i avskiljarens nedre del sä länge som smältan kan flöda ut genom slitsen utan att avskiljaren blir för full av smälta. Med andra ord behöver man inte anordna slitsen mitt pä avskiljaren, pä dess mittlinje, utan den 30 kan ocksä placeras pä nägondera av avskiljarens väggar. Avskiljaren kan ocksä uppvisa mer än en slits. Till exempel kan en V-formig avskiljare uppvisa tvä slitsar, en i den första väggen och en andra i den andra väggen. Fördelaktigt anordnas 1 11 slitsen i en V-formig avskiljare mellan den första ooh den andra väggen i V:ets spets.

Slitsens bredd kan valjas utgäende frän det hur Stora fasta stycken man vill 5 avskilja frän mineralsmälta. Ju smalare slitsen är, desto mindre fasta stycken fastnar i avskiljaren, eftersom de inte ryms genom slitsen. Vanligtvis är slitsens bredd, d.v.s. storlek av dess öppning, minst 5 mm, typiskt 5-50 mm, mer typiskt 15-25 mm.

10 Avskiljaren kan tillverkas av keramik eller metall, säsom rostfritt eller svart stäl. Det är möjligt att anordna avskiljaren nedkyld, tili exempel genom att anordna kylningskanaler i dess väggar. I dessa kylningskanaler kan sedan cirkuleras ett kylningsmedium, säsom vatten, som häller avskiljarens temperatur pä önskad niva. Avskiljarens längd i smältans transportriktning är vanligtvis över 100 mm, 15 typiskt 300 -1500 mm, mer typiskt 700-1000 mm.

Avskiljaren kan anordnas pä ett ledningsorgan, säsom en smältränna medelst ett fästningsorgan. Den första ändan av fästningsorganet kan fästas pä avskiljarens ena vägg ooh den andra ändan kan anordnas pä en stödkonstruktion som är 20 anordnad bredvid ledningsorganet. Avskiljaren kan omfatta tvä eller tre fästningsorgan, som har fästs pä avskiljarens ena sida pä ett avständ frän varandra i avskiljarens längdriktning. Pä avskiljarens andra motsatta vägg kan fästas stödorgan som vilar pä en stödkonstruktion för att ge stabilitet ät avskiljaren när den har anordnats pä ledningsorganet. Stödkonstruktioner kan fästas i 25 ledningsorganets sida.

Fästningsorganet kan vara ledad, sä att avskiljaren kan anordnas kippbar runt en kippaxel i fästningsorganets led. En annan möjlighet är att fästningsorganets andra ända anordnas roterbar runt stödkonstruktionen, varvid en kippaxel bildas 30 genom fästningsorganets andra ända. Genom att anordna avskiljaren kippbar kan man enkelt tömma ut de fasta styckena som har samlats i avskiljaren. Uttömningen kan göras manuellt medelst ett hävarm eller en tryckluftscylinder.

; 12

Uttömningen kan ocksä automatiseras sa att avskiljaren töms med jämna i förväg bestämda mellanrum. i

Den uppfinning som beskrivs är speciellt tillämpad för smältpämatning vid 5 framställning av mineralfibrer, där mineralsmälta mätäs tili en fibreringsanordning av kaskadtyp. Fibreringsanordningen omfattar vanligtvis en serie roterande fibrerings- eller spinnhjul, typiskt 3-4 stycken. Hjulen roterar vanligen runt en horisontell axel. Mineralsmälta frän smältugnen förs mot det första hjulets mantelyta där den fär ett visst fäste pä hjulets mantelyta innan den slungas ut som ' 10 en droppkaskad mot mantelytan av det andra närliggande hjulet i serien. En del av mineralsmältan fär da tillräckligt fäste pä det andra hjulets mantelyta för att där formas till fibrer under centrifugalkraftens päverkan. En annan del av mineralsmältan slungas vidare mot det tredje hjulets mantelyta. Pä detta sätt ”förs” mineralsmälta som en smältdroppssträle eller droppkaskad successivt frän ett hjul 15 tili följande genom hela fibreringsanordningen, samtidigt som en del av mineralsmältan formas till mineralfibrer. Pä de formade mineralfibrerna kan ett bindemedel appliceras antingen under eller efter fiberformationen. De vid fibreringshjulen formade mineralfibrerna transporteras bort frän fibreringsanordningen med hjälp av avbläsning. Avbläsningen av mineralfiber kan ske med 20 säkallade primära avbläsningsorgan, som placerats vid hjulens omkretsar eller med sekundära avbläsningsorgan, som anordnats pä ett avständ frän fibreringsanordningen. Mineralfibrerna transporteras frän fibreringsanordningen genom en uppsamlingskammare mot ett uppsamlingsorgan, som anordnats framför fibreringsanordningen. Uppsamlingsorganet kan vara tili exempel en band-25 transporter eller en roterande trumma.

Nägra utföringsformer av uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning tili följande figurer där 30 Figur 1 visar schematiskt en smältbehällare med regleringsorgan enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen, sett frän sidan, 13

Figur 2 visar schematiskt regleringsorgan enligt en annan utföringsform av den föreliggande uppfinningen, sett i vertikal riktning,

Figur 3 visar schematiskt en tredje utföringsform av den föreliggande ; 5 uppfinningen, sett frän sidan,

Figur 4 visar schematiskt en avskiljare enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pa ett ledningsorgan, sett frän sidan, 10

Figur 5 visar schematiskt en avskiljare enligt en annan utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pä ett ledningsorgan, sett uppifrän, och 15 Figur 6 visar schematiskt en avskiljare enligt en tredje utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pä ett ledningsorgan, sett i avskiljarens längdriktning.

Figur 1 visar schematiskt en smältbehällare med regleringsorgan enligt en 20 utföringsform av den föreliggande uppfinningen, sett frän sidan. Smältbehällare 1 omfattar en bottendel 1’ samt väggar 1a och 1b. I väggarna 1a, 1b och bottendelen 1’ har anordnats kylningskanaler 2, 2‘, 2”, 2”’ i vilka kylmediet, säsom vatten, anordnas att cirkulera för att halla smältbehällaren 1 nedkyld under pämatning av mineralsmälta 4. Pä smältbehällarens 1 insida har anordnats 25 eldfasta tegel- eller keramikplattor 3, 3’ för att skydda smältbehällarens väggar 1a, 1b fran mineralsmälta 4. Utmatningshalet 5 har anordnats genom smältbehällarens 1 bottendel 1’. Mineralsmältan 4 fyller en del av smältbehällaren 1, men dock sä att utmatningshälet 5 är helt fylld med smältan 4 sä att ingen luft kan mätäs genom det.

30 Pä yttre sidan av smältbehällarens 1 bottendel 1’ har anordnats regleringsorgan 6, 6’ med vilka regleras storlek av smältbehällarens öppning. Regleringsorgan 6, 6’ } har anordnats rörliga. Bäda regleringsorgan 6, 6’ omfattar styrorgan 7, 7’, 7”, 7”’ _ —.........................:- - - — ------ -- * 14 som har anordnats i styrspär 8, 8’ anordnade i smältbehällarens 1 bottendel 1’. När regleringsorganen 6, 6’ rörs, rör styrorganen 7, 7’, 7”, 7”’ längs styrspärna 8, 8'. Regleringsorgan omfattar kopplingsorgan 9, 9’ medelst vilka de är kopplade till kraftdonet, som kan opereras manuellt eller med hjälp av motorkraft för att röra 5 regleringsorganen 6, 6’.

I regleringsorganen 6, 6’ har anordnats spaltöppningar, som inte syns i figuren. En närmare beskrivning av spaltöppningar finns i figur 2. Dessa spaltöppningar bestämmer storleken pä smältbehällarens 1 öppning.

10

Figur 2 visar schematise regleringsorgan enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen, sett i vertikal riktning. Enligt denna utföringsform omfattar regleringsorgan 21, 21’ en första del 21 som anordnas rörlig i en bottendel av en smältbehällare. Den första delen omfattar styrspar 22, 22’ i vilka 15 styrorgan, säsom skruvändor, kan anordnas. Styrorgan kan samtidigt fungera som fästningsorgan, d.v.s. de kan fästa första delen 21 till smältbehällarens bottendel. Den första delen omfattar ocksa en kopplingsdel 23, medelst vilken den första delen är i kontakt med kraftdonet som rör den första delen 21. Koppligsdelen 23 är fäst vid den andra ändan 21b av den första delen 21. I denna utföringsform är 20 regleringsorganets andra del 21’ anordnad orörlig, d.v.s. den är fast med smältbehällarens bottendel pä det sätt att den inte kan röras. Fästningen kan ske med lämpliga fästningsorgan, t.ex. med skruvar.

Bäda den första och den andra delen 21, 21’ uppvisar en spaltöppning 24, 24’. I 25 den första delen 21 spaltöppningen 24 har anordnats som en U-formad skara i den första delens 21 första ända 21a. I den andra delen 21’ har anordnats ett utspräng 25 i vilket en U-formad spaltöppning 24’ har anordnats. Utsprangets 25 vidd kan fördelaktigt anordnas sä att utspränget 25 noggrant passar in i den första delens 21 spaltöppning 24.

Smältbehällarens öppning 26 definieras av spaltöppningar 24, 24’ och deras inbördes förhällande. Figur 2 visar regleringsorgan i en position där öppningens 26 storlek är som störst, med andra ord regleringsorganets första del 24 är förflyttad i 30 ; 15 sitt yttersta andra läge, och öppningens 26 area, som definieras av den första och andra delens spaltöppningar, är som störst. I figur 2 har ocksä visats med en streckad linje öppningens 26 area, när det är som minst, med andra ord när regleringsorganets första del 24 är förflyttad i sitt yttersta första läge.

5

Figur 3 visar schematiskt en tredje utföringsform av den föreliggande uppfinningen, sett frän sidan. Smältbehällaren 31 omfattar en bottendel 31’ samt väggar 31a och 31b. Utmatningshälet 32 har anordnats genom smältbehällarens 31 bottendel 31’. Mineralsmältan 34 fyller en del av smältbehällaren 31. Pä yttre 10 sidan av smältbehällarens 31 bottendel 31’ har anordnats regleringsorgan 36, 36’ med vilka regleras storlek av smältbehallarens öppning 33. Regleringsorgan 36, 36’ har anordnats rörliga och de omfattar styrorgan 37, 37’, 37”, 37”’ som har anordnats i styrspar i smältbehallarens 31 bottendel 31’.

15 Mineralsmälta 34 förs till smältbehällaren 31 längs ett ledningsorgan 38 som har anordnats att ansluta sig som en öppen ränna smältbehällarens 31 första ända 31”. Smältbehällaren 31 visar ocksä en öppning 35 för överflöde, som har anordnats i väggen 31a i smältbehällarens 31 första ända 31”. Via denna öppning 35 kan smältan 34 rinna ut ur smältbehällaren 31 i fall öppningen förminskas eller 20 om ledningsorganet 38 leder för mycket smälta 34 tili smältbehällaren 31 tili exempel pä grund av processtörning.

Figur 4 visar en avskiljare enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pä ett ledningsorgan, sett frän sidan. Avskiljaren 41 har anordnats pä ett 25 ledningsorgan 42 medelst fästningsorgan 43, 43’ som är anordnade runt en stödkonstruktion 44. Stödkonstruktionen är fäst vid sidan av ledningsorganet 42. Mineralsmältan 45 leds frän en smältugn (ej visad) tili avskiljaren 41. Smältan 45 rinner genom en spalt som har anordnats i avskiljarens 41 nedre del. Fasta stycken 46, 46’ som är större än spaltens öppning, fastnar i avskiljaren 41 och 30 separeras frän mineralsmältan som passerar genom spalten. Den ’’renade” smältan 45' transporteras sedan vidare av ledningsorganet 42. Avskiljaren 41’ kan anordnas pä ledningsorganet sä att dess första ända 41’ är pä en högre nivä än dess andra ända 41”, d.v.s. avskiljaren har en lutning i smältans flödesriktning.

i 16

Figur 5 visar en avskiljare enligt en annan utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pa ett ledningsorgan, sett uppifran. Avskiljaren 51 har anordnats pa ett ledningsorgan 52 medelst fästningsorgan 53, 53’ som är fästa 5 frän sin första ända 58 vid avskiljarens första vägg 51’ och anordnade i sin andra ända 58’ runt en stödkonstruktion 54. Stödkonstruktionen är fäst vid sidan av ledningsorganet 52, i dess första vägg 52’. Mellan avskiljarens väggar 51’, 51" har anordnats en spalt 55 genom vilken mineralsmältan leds. Fasta stycken 56, 56’ ,f som är större än spaltens öppning L fastnar i avskiljaren 51 och separeras frän 10 mineralsmältan som passerar genom spalten.

Tili avskiljarens 51 andra vägg 51” har anordnats ett stödorgan 57, 57’ som stöder sig mot en annan stödkonstruktion 54’. Denna stödkonstruktion 54’ är fäst vid ledningsorganets 52 andra vägg 52".

15

Figur 6 visar en avskiljare enligt en tredje utföringsform av den föreliggande uppfinningen anordnad pä ett ledningsorgan, sett i avskiljarens längdriktning.

Avskiljare 61 omfattar den första och den andra väggen 61’, 61”, som har anordnats mot varandra i en vinkel α. I väggarnas 61’, 61" kontaktpunkt har 20 anordnats en slits 60. Fasta stycken, som är större än slitsens 60 bredd L, kommer inte genom slitsen utan hälls i avskiljaren 61.

Avskiljare 61 har anordnats pä ledningsorganet 62 medelst fästorgan 63.

Fästorgan 63 är fäst frän första ändan 63’ tili avskiljarens 61 första vägg 6T.

25 Fästorganets 63 andra ända 63” har anordnats runt en stödkonstruktion 64, som är fäst i ledningsorganets 62 första vägg 62’. Fästorganet 63 kan rotera runt stödkonstruktionen 64 varvid avskiljaren 61 kippas runt kippaxeln formad i fästorganets 63 andra ända 63”. Vid kippning förflyttas avskiljaren 61 tili sidan av ledningsorganet 62 och den vänds upp och ner. Dä faller det av avskiljaren 30 uppsamlade fasta stycket 65 ut ur avskiljaren 61 och avskiljaren blir torn. Efter uttömningen kan avskiljaren 61 returneras tillbaka pä ledningsorganet 62.

17

Till avskiljarens 61 andra vägg 61” har anordnats ett stödorgan 66, som stöder sig mot en annan stödkonstruktion 64’. Denna stödkonstruktion 64’ är fäst vid ledningsorganets 62 andra vägg 62”.

-f 5 Aven om uppfinningen har beskrivits med hänvisning tili det som för närvarande 'i kan anses vara de mest praktiska och föredragna utföringsformema, är det underförstätt att uppfinningen inte skall begränsas tili de ovan beskrivna utföringsformema, utan är avsedd att även omfatta olika modifikationer och ekvivalenta tekniska lösningar inom ramen för bifogade patentkraven.

10 f i

Claims (11)

1. Anordning för pämatning av mineralsmälta vid framställning av mineralfibrer, där mineralsmälta mätäs tili en fibreringsanordning av kaskadtyp, vilken anordning omfattar - en smältugn, - en smältbehällare (1), som har - en första och en andra ända pä ett vertikalt avständ frän varandra, varvid den första ändan är ätminstone delvis öppen tili omgivningen, - väggar (1a, 1b) som sträcker sig imellän den första och andra ändan och begränsar smältbehällarens (1) volym, - ett utmatningshäl (5) som har anordnats i andra ändan, och genom vilket häl mineralsmältan (4) leds ut ur smältbehällaren (1) och som utgör smältbehällarens (1) öppning, kännetecknad därav, att ett utmatningshäl har anordnats i smältbehällarens botten och att anordningen omfattar regleringsorgan (6, 6’) för regiering av storleken av smältbehällarens (1) öppning.

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att anordning omfattar ett ledningsorgan (38) för att leda mineralsmälta (4) frän smältugnen tili den första ändan av smältbehällaren (1).

3. Anordning enligt krav 2, kännetecknad därav, att ledningsorganet (38) har anordnats som en öppen ränna som ansluter sig tili smältbehällarens (1) första ända.

4. Anordning enligt nägot av kraven 1 - 3, kännetecknad därav, att i smältbehällarens (1) vägg har anordnats en öppning (35) för överflöde i smältbehällarens (1) första ända.

5. Anordning enligt nägot av kraven 1 - 4, kännetecknad därav, att ett övervakningsorgan har anordnats ovanför den öppna delen av smältbehällarens (1) första ända för att övervaka smältnivän i smältbehällaren (1).

6. Förfarande för pämatning av mineralsmälta vid framställning av mineralfibrer, där mineralsmälta mätäs tili en fibreringsanordning av kaskadtyp, där - mineralsmälta (4) leds ut ur smältugnen, - mineralsmälta (4) leds tili en smältbehällare (1), tili smältbehällarens (1) första ända, som är ätminstone delvis öppen mot omgivningen, sä att smältbehällaren (1) innehäller en viss mängd smälta under pämatning, - mineralsmälta (4) leds ut ur smältbehällaren (1) genom ett utmatningshäl (5) som utgör smältbehällarens öppning och som har anordnats i smältbehällarens (1) andra ända, sä att huvudsakligen ingen luft leds ut genom smältbehällarens (1) utmatningshäl (5) samtidigt med smältan (4), - mineralsmälta leds tili en fibreringsanordning av kaskadtyp, kännetecknat därav, att - mineralsmälta mätäs genom ett utmatningshäl som har anordnats i smältbehällarens botten, och - storleken av smältbehällarens (1) öppning regleras medelst regleringsorgan (6, 6’).

7. Förfarande enligt krav 6, kännetecknat därav, att mineralsmälta (4) leds tili smältbehällaren (1) medelst en öppen ränna som ansluter sig tili smältbehällarens (1) första ända. o (M

^ 8. Förfarande enligt nägot av de föregäende kraven, kännetecknat därav, att 00 mineralsmältans (4) överflöde avlägsnas frän smältbehällaren (1) medelst en * öppning (35), som har anordnats i smältbehällarens (1) vägg i dess första ända. O) CVJ

^ 9. Förfarande enligt nägot av de föregäende kraven, kännetecknat därav, att ° smältnivän i smältbehällaren (1) övervakas medelst ett övervakningsorgan, som har anordnats ovanför den öppna delen av smältbehällarens (1) första ända.

10. Förfarande enligt nägot av de föregäende kraven, kännetecknat därav, att smältbehällarens (1) öppning är väsentligen fylld med mineralsmälta (4) under utmatning av smälta frän smältbehällaren (1).

11. Användning av anordning enligt nägot av kraven 1 - 5 för pämatning av mineralsmälta tili en fibreringsanordning vid framställning av mineralfibrer.