SE537791C2 - Växlingselement med tre växlingslägen - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Forfarande for manovrering av ett vaxlingselement (10, 14, 18, 20) med tre vaxlingslagen (A, B, C) med en enkelt styrd vaxlingscylinder som manovreringselement (8), ett vaxlingselement (10, 14, 18, 20) for att vaxla till de tre vaxlingslagena (A, B, C) och en tryckregulator, varvid vaxlingscylindern är utformad som cylinder med en arbetsledning och vaxlingselementet (10, 14, 18, 20) trycks med fjaderkraft av atminstone ett fjaderelement (22, 38, 42) till ett andlage (A) och ffirskjuts mot denna fjaderkraft till de ytterligare vaxlingslagena (B, C). Mittlaget (B) avkanns, genom aft nar det korrekta vaxelelementlaget uppna's alstras en plotslig kraftstegring vid forskjutning av vaxlingselementet mot fjaderkraften och darigenom kan ett konkret tryck ffir mittlaget (B) stallas in via en tryckregulator.

Description

VAXLINGSELEMENT MED TRE VAXLINGSLAGEN Uppfinningen avser ett forfarande for att manovrera ett vaxlingselement med tre vdxlingsldgen och en anordning enligt uppfinningen enligt patentkravens 1 och 9 ingress.

Vdxlingselement for vridmomentoverforing, exempelvis i form av vdxlingskopplingar eller kopplingar, är valkOnda i kugghjulsvdxeltransmissioner med flera steg eller flera grupper som exempelvis mellanaxeltransmissioner. Vanligen är mellanaxel- transmissioner utformade med vridbart lagrade kugghjul pa en axel, sa kallade losa hjul, vilka star i ingrepp med kugghjul, som är vridfast forbundna med en ytterligare axel och bildar sâ kallade kugghjulspar. Genom vdxelvis vridfasta ffirbindelser mellan de vridbart pa axeln lagrade kugghjulen kan kugghjulsparen vaxlas in for att bilda olika vdxel- steg via lampliga vaxlingselement, sa som exempelvis synkroniseringar, kopplingar eller friktionselement i kraftflodet hos en mellanaxeltransmission. Detta krayer i regel ett manovreringselement i form av en manuell aktuator, en elektrisk aktuator eller en hydrauliskt eller pneumatiskt manovrerbar kolv- och vaxlingscylinderanordning. Vid sadana kolv- och vaxlingscylinderanordningar är en kolv anordnad axiellt ffirskjutbar i en vdxlingscylinder. Kolven kan atminstone ga till ett aktivt vaxlingslage och är direkt eller indirekt fast forbunden med vaxlingselementet i forskjutningsriktningen. Manovreringselementet kan darvid styra vdxlingselementet i forhallande till axeln, pa vilken de vridbart lagrade kugghjulen är anordnade, mekaniskt, hydrauliskt, pneumatiskt eller magnetiskt utifran eller inifran.

Ett vaxlingselement Iffir vanligen till en vdxlingsgrupp hos en kugghjulsvdxel- transmission. En vdxlingsgrupp bildas darvid vanligen av tvâ i transmissionen invid varandra anordnade, vridbart lagrade kugghjul, som vdxelvis kan kopplas in i vridmomentOverffiringen med hjdlp av ett vdxlingselement. Som exempelvis kant genom skriften DE 197 56 639 Al fran sokanden, kan darvid for vane vdxlingsgrupp hos en kugg- hjulsvaxeltransmission ett vdxlingselement sattas in med en dubbelsidigt verkande vaxlingscylinder med en genom fluid manOvrerad kolv.

Beroende pa utforande kravs ocksa ett hallande i ett mittlage i en vaxlingsgrupp, i regel neutralldget. I mittldget eller neutralldget ar det viktigt att ingen del av vaxlingselementet star i ingrepp med ett lost hjul. Mittldget omskts dad& exempelvis genom det passiva ldget for manovreringselementet. Dal-yid halls manovreringselemen- tet exempelvis genom fjddrar i ett mit-doge och maste aktivt tryckas till de bada ovriga 1 vaxlingslagena. For detta kravs vid pneumatisk eller hydraulisk styrning tva arbetsledningar och tva kolvytor. Om det inte finns nagon fiddring i mittlaget finns risken, att mittldget inte kan flyttas till, stallas in och hallas exakt och ddrigenom att en del av ett vaxlingselement atminstone delvis befinner sig i ingrepp med ett lost hjul.

Problemet med saker flyttning till mittldget kan ocksa losas genom mekaniska lOsningar utan fiddring i mitfidget. En losning visas exempelvis i skriften DE 40 38 170 Al. Ddr ser man pa en vaxlingscylinder med en dubbelsidig, tryckmedelsmanovrerbar kolv som via styrorgan, som riktningsventiler, är kopplad till ett vaxlingselement. Kolven bestar av tva motsatt verkande dubbelkolvar farskjutbara i ett gemensamt cylinder- hus och var och en av de bada dubbelkolvarna är anordnade i ett tryckytrumme med en tryckmedelsanslutning i cylinderhuset. Den forsta kolven i varje dubbelkolv är rorelsefast forbunden med ett vaxlingselement och den andra kolven i varje dubbelkolv är fritt forskjutbar forbunden med en forsta kolv. De bada dubbelkolvarna halls vid tryckutjamning pa bada sidor med sin fritt forskjutbara, andra kolv mot ett anslag i cylinderhu- set i neutrallaget och fOrskjuts vaxelvis vid tryckpaverkan pa en sida fran neutralldget till vaxlingslaget, varvid den trycklosa dubbelkolven med sina bada kolvar hos den tryckpaverkade dubbelkolven erhaller sin vaxlingsforskjutning.

En dubbelsidigt styrbar vaxlingscylinder med tva arbetsledningar och med motsvarande styrning kan emellertid delvis inte eller endast med svarighet omsattas till 20 en grundtransmission, exempelvis av skal som bristande inbyggnadsutrymme eller awn genom en ansats med likadana delar eller plattformstanke.

Det är dad& ett andamal med foreliggande uppfinning att med ett hydrauliskt eller pneumatiskt styrt manovreringselement i form av en vaxlingscylinder med en arbetsledning, sakert ga till tre vaxlingsldgen hos ett vaxlingselement for att vaxla ett vax- lingspaket. Darvid skall i synnerhet mittlaget sakras, sa att det i detta ldge inte kan fin- nas flagon kontakt mellan konstruktionsdelar hos losa hjul och vaxlingselementet.

Detta andamal uppfylls genom sardagem i huvudkravet och sidokravet, medan fordelaktiga utformningar och vidareutvecklingar av uppfinningen framgar av underkraven.

Grundtanken med uppfinningen är darvid, att far att forskjuta en kolv i en cy- linder mot en kraft är ett bestamt fluidtryck nodvandigt som forskjutningskraft. Stiger motkraften snabbt fran en bestamd punkt pa reglerstrackan, fran ett vaxlingslage till nasta, kan denna punkt pa reglerstrackan avkannas och bibehallas, genom att fluidtrycket och darigenom forskjutningskraften inte hojs ytterligare. For att ytterligare forskjuta 2 kolven, maste fluidtrycket i cylinderns tryckutrymme hojas tills en stone forskjutningskraft har byggt upp an den motkraft som utovas pa kolven.

Uppfinningen lOser problemet pa det sattet, att ett vaxlingselement trycks till ett forsta andlage med ett fjaderelement. For omkoppling maste vaxlingselementet ma- novrerat hydrauliskt eller pneumatiskt forskjutas langs reglerstrackan mot fjaderelemen- tets kraft. For att exakt avkanna mittlaget, neutrallaget, alstras nar mittlaget uppnas en forkortning av havarmen via en speciell kontur pa fjaderelementets kontaktdel. Med ftaderelementets kontaktdel avses de element som ligger an mot fjaderelementet som exempelvis tryckdelar for att overfOra kraften pa ftaderelementet, motstycken eller hat- tare, som tar upp fjaderelementet. Darigenom erhafts en plotslig stigning av den for- skjutningskraft som kravs, for att Iter flytta vaxlingselementet och uppna det tredje vaxlingslaget i kolvens andra andlage. Detta kraftsprang mojliggor att ett konkret tryck stalls in vid ett fluidmanovrerat system. Darvid anvands tallriksft adrar eller membran- adrar i olika utforingsformar som 1jaderelement. Tallriksfjadern kan vara sâ utformad att den ger en kvasikonstant fjaderkraft over reglerstrackan. For forflyttning mot regler- strackan kravs ingen tryckuppbyggnad av manovreringselementet, dâ fjaderelementet trycker tillbaka vaxlingselementet med hjalp av fjaderkraften.

En plOtslig stigning av den forskjutningskraft som behoys enligt uppfinningen kan aven uppnas genom en kombination av kminstone tva ftaderelement. Darvid utovar ett forsta fjäderelement en forsta kraft mot vaxlingselementets forskjutningsriktning och fran ett bestamt lage pa reglerstrackan kompletteras denna forsta motkraft av en andra motkraft, astadkommen av ett andra ftaderelement. Darigenom erhalls ocksa en plotslig stigning av den forskjutningskraft som behovs. I denna variant av uppfinningen satts torsionsft adrar in som ftaderelement. De olika 1jaderkraftema kan naturligtvis ocksa alstras av flera fjaderelement.

Med hjalp av ritningarna nedan beskrivs uppfinningen och utforingsvarianterna noggrannare: Fig. 1: Skiss for hydraulisk manovrering av en koppling (teknikens standpunkt) Fig. 2: Skiss Over en havarmsforkortning enligt uppfinningen och tillhorande karakteristiska linjer Fig. 3: Skiss Over manovrering av en tryckdel med en kombination av tva fjad- rar Fig. 4: Ett forfarande enligt uppfinningen med kontur pa motstycke Fig. 5: Forfarande analogt med Fig. 4 med kontur pa tryckdel och pa motstycke 3 I Fig. 1 (teknikens standpunkt) forklaras de tre vaxlingslagena A, B, C kortfattat. Det visas tre vaxlingsgrupper 2, 4, 6 med vardera ett manovreringselement 8 i form av en styrd cylinder med kolv och ett vaxlingselement 10, som är direkt forbundet med kolven. Varje vaxlingsgrupp 2, 4, 6 är avbildad i ett av tre vaxlingslagen A, B, C. Den forsta vaxlingsgruppen 2 befinner sig i vaxlingslaget A, varvid manovreringselementets 8 kolv befinner sig i sitt forsta andlage. I detta vaxlingslage är vaxlingselementet 10 i ingrepp med kugghjulet som ligger nara manovreringselementet 8. Den andra vaxlingsgruppen 4 är i det andra vaxlingslaget B, neutral- eller mittlaget, i den visade kergivningen. Kolven hos vaxlingselementets 4 manOvreringselement 12 befinner sig i mittla- get och vaxlingselementet 14 star darvid inte i ingrepp med nagot kugghjul i vaxlings- gruppen 4. Den tredje vaxlingsgruppen 6 visar manovreringselementets 16 kolv och darigenom ocksa. vaxlingselementet 18 i det tredje vaxlingslaget C. Vaxlingselementet 18 är i ingrepp med vaxlingsgruppens 6 kugghjul langre bort fran manovreringselementet 16 i det tredje vaxlingslaget C. Kolven har kommit till sitt andra andlage.

Fig. 2 visar skissen Over en havarmsforkortning enligt uppfinningen och de tillhorande karakteristiska linjema i de tre redan angivna vaxlingslagena A, B, C. Atergivningen visar en anordning enligt uppfinningen med en tryckdel 20, som är forbunden med ett har ej visat manovreringselement, och pa en sida anligger mot en tallriksfjader 22. Tryckdelen 20 är en del av ett vaxlingselement. Tallriksfjadem 22 ligger radiellt innanfor an mot en hallare 24, pa den fran tryckdelen 20 vanda sidan. Tryckdelen 20 verkar for att overfora manovreringstrycket utgaende fran manOvreringselementet via tryckdelen 20 till tallriksfjadern 22, varvid tallriksfjadem 22 med sin fjaderkraft är forspand redan i vaxlingslaget A och trycker mot tryckdelen 20. Tryckdelen 20 ligger inte an med en yta mot tallriksfjadern, utan är forsedd med en speciell kontur. I detta exem- pd l enligt uppfinningen aterges denna genom tva konturelement 26, 28 i form av forhojningar som avsmalnar till en spets pa den sida av tryckdelen 20 som är vand mot tallriksfjadern 22. Konturelementet 26 är radiellt langre fran tallriksfjaderns 22 axel, an konturelementet 28. I detta forsta vaxlingslaget A ligger tryckdelen 20 endast an mot tallriksfjadern 22 med konturelementet 26. For att komma till mittlaget, vaxlingslaget B, maste manovreringselementet forskjuta tryckdelen 20 och tallriksfjadern 22 mot tallriksfjadems 22 fjaderkraft. Tryckoverforingen sker darvid sâ lange Over konturelementet 26 tills det andra vaxlingslaget B har uppnatts och tallriksfjadern 22 intar ett lage, i vilket ba.da konturelementen 26 och 28 beror tallriksfjadern 22. Fran denna tidpunkt overtas, vid ytterligare manovrering av vaxlingselementet i riktning mot det tredje vax- lingslaget C, tryckoverforingen av konturelement 28. Avstandet for konturelementet 28 4 fran punkten, vid vilken tallriksfjadem 22 anligger mot hallaren 24, är darvid mindre an det for konturelementet 26. Darigenom forkortas havarmen for kraftoverforing fran manovreringselementet och en hogre kraft maste paforas, for att fOrskjuta tryckdelen 20 ytterligare i riktning mot vaxlingslaget C. Detta leder till att olika tryck är nodvandiga, for att utgaende fran vaxlingslaget A ga till vaxlingslaget C, sa att fcir varje vaxlingslage A, B, C konkreta manovreringstryck kan definieras. Manovreringstrycket kan darigenom stallas in sa att man sakert kommer till alla vaxlingslagen A, B, C.

Karakteristiken 30 visar det nodvandiga trycket fran manovreringselementet fOr varje vaxlingslage A, B, C pa respektive tillhOrande punkt pa reglerstrackan SA, SB, Sc. I det forsta vaxlingslaget A ligger ett bestamt manovreringstryck p1 pa, vilket är nodvandigt, for att med konturelementet 26 forskjuta tallriksfjadem 22 i riktning mot vaxlingslaget B. Vid det andra vaxlingslaget B upptrader en plOtslig hOjning av manOvreringstrycket och det kravs ett tryck p2 for att forskjuta tallriksfjadem vidare till det andra vaxlingslaget B. I utgangsvaxlingslaget A behover inget tryck paforas, da manov- reringselementet befinner sig i sift andlage.

Karakteristiken 32 visar funktionen for konturelementen 26, 28 over reglerstrackan SA, SB, Sc. Fram till vaxlingslaget B sker tryckoverforingen via konturelementet 26. Fran det ogonblick i det andra vaxlingslaget B, vid vilket de bada konturelementen 26, 28 anligger, sker kraftoverforingen vid ytterligare rorelse i riktning mot det tred- je vaxlingslaget C med konturelementet 28.

I karakteristiken 34 avbildas overtackningen eller ingreppet for vaxlingselementet i vaxlingsgruppens kugghjul via reglerstrackoma SA, SB, Sc, I det forsta vaxlingslaget A befinner sig vaxlingselementet i ingrepp med kopplingen for ett forsta kugghjul Z1 i vaxlingsgruppen. I det tredje vaxlingslaget C är vaxlingselementet i ingrepp med kopplingen for ett andra kugghjul Z2 hos vaxlingsgruppen. I det andra vaxlingslaget B, neutrallaget, far enligt problemstallningen ingen del av vaxlingselementet sta i forbindelse med ett kugghjul Z1, Z2. Den karakteristiska linjen visar, att innan man har uppnatt det andra vaxlingslaget B loses forbindelsen for vaxelelementet med det forsta kugghjulet Z1 och forst pa \rag fran det andra vaxlingslaget B till det tredje vaxlingsla- get C griper vaxlingselementet in i det andra kugghjulet Z2.

Karakteristiken 36 visar forloppet for fjaderkraften Over reglerstrackan SA, SB, Sc, Som tidigare beskrivet, kan en tallriksfjader 22 vara sa insatt, aft manovreringskraften dr i det ndrmaste densamma Over en reglerstrdcka. I detta exempel ar tallriksfjadem 22 forspand tills den i det narmaste uppvisar kraften F1. Detta motsvarar forspannings- kraften, med vilken manovreringselementets kolv belastas i sitt utgangslage A. For att ga fran det forsta vaxlingslaget A till det andra vaxlingslaget B, maste ett manovreringstryck paforas, som är storre an fidderkraften F1. Fran det andra vdxlingsldget B stiger fidderns karakteristika linje. For att ga fran det andra vaxlingslaget B till det tredje vaxlingslaget C, det andra andlaget for manovreringselementets kolv, maste darigenom atminstone en stone kraft an F2 paforas av manovreringselementet. Tallriksfidderns 22 kraftstigning fran det andra vaxlingslaget B, som visas av fidderns karakteristiska linje, kan ytterligare stodja den plotsliga tryckstegringen for att avkanna mittlaget.

Som redan beskrivets, kan den plotsliga tryckstigningen inte endast uppnas via en definierad kontur pa anliggningen mot en tallriksfidder, utan Wen genom manovre- ring av en tryckdel i kombination med spiralfiddrar. Detta visas i Fig. 3. Tryckdelen är inte hdr forsedd med flagon speciell kontur, utan är forbunden med en ande hos en fOrsta spiralfilder 38. Denna är pa den motsatta sidan, i riktning for reglerstrdckan S, fast vid en i rymden fixerad mottrycksdel 40. Den forsta spiralfiddern 38 pWerkas redan i utgangsldget med tryck genom tryckdelen 20. Tryckdelen 20 är en del av vdxlingsele- mentet och är forbunden med ett ej visat manovreringselement. En andra spiralfidder 42 är anordnad pa mottrycksdelen 40 pa samma yta, pa vilken den forsta fiddern 38 är anordnad. Den andra spiralfiddern 42 är infogad under tryckpWerkan mellan mottrycksdelen 40 och en forsta inre sida hos ett U-format hallarelement 44. Den andra inre sidan hos det U-formade hallarelementet 44 ligger an mot mottrycksdelens 40 sida vand fran tryckdelen 20. Den forsta spiralfiddern 38 verkar pa tryckdelen 20 med en kraft F3 motsatt reglerstrackan. Reglerstrdckan är den stracka, som manovreringselementet eller tryckdelen 20 maste tillryggalagga for att ga fran det forsta vaxlingslaget A till det andra vaxlingslaget B eller till det tredje vaxlingslaget C. Vaxlingselementet visas i alla tre vaxlingsldgen i Fig. 3. I utgangsvaxlingslaget A trycker den forsta spiralfidderns 38 1jä- derkraft F3 mot tryckdelen 20. For att ga till det andra vaxlingslaget B maste dad& den forsta spiralfidderns 38 fidderkraft F3 overvinnas. Nar tryckdelen 20 den yttre sidan hos det U-formade hallarelementet 44 har vaxlingslaget B uppnatts. En plotslig tryckstegring uppnas i detta ldge genom att for vidare rorelse till det tredje vaxlingslaget C verkar utover den forsta spiralfidderns 38 fidderkraft F3 aven den andra spiralfi dderns 42 fj derkraft F4, Det U-formade hallarelementet 44 verkar david for noggrann positionering av det andra vaxlingslaget B eller den plotsliga tryckstegringen med hjalp av den andra spiralfiddern 42. For att kunna ga till det tredje vaxlingslaget C, maste fjdderkrafterna F3 och F4 Overvinnas fran det andra vaxlingslaget B. Gar tryckdelen vidare mot det tredje vaxlingslaget C trycks inte endast de tva spiralfiddrarna 38, 42 samman, utan forskjuts Wen det U-formade hallarelementet 44 i reglerstrackans riktning. 6 I Fig. 4 visas ett forfarande enligt uppfinningen med en kontur pa motstycket. Konturen for att dndra den verksamma hdvarmen maste inte nodvandigtvis anordnas pa en tryckdel eller pa manOvreringselementets sida. Konturen kan alien ges av en separat mottrycksdel anordnad angransande till tallriksfiddern 22, vilken är placerad pa sidan vdnd fran tryckdelen 20, eller, som visat hdr, via utformningen av hallaren 24, i vilken konturen är direkt inarbetad. Det finns aterigen tva konturelement 46 och 48. Det forsta konturelementet 46 befinner sig darvid direkt vid anldggningspunkten for tallriksfiddern 22 pa hallaren 24. Vdxlingselementet aterges aterigen i alla tre vdxlingsldgen A, B, C. I det fOrsta vaxlingslaget A, det forsta andldget fcir manOvreringscylinderns 12, utOvas en kraft av tallriksfiddern 22 via tryckdelen 20, sa att tallriksfiddern 22 är forspdnd. Tall- riksfiddern 22 ligger endast an mot konturelementet 46 pa hallarelementet 24. Forskjuts nu manovreringselementet i riktning for det tredje vaxlingslaget C, ligger ndr det andra vdxlingsldget B uppnas dven det andra konturelementet 48 an mot tallriksfiddern 22. Ddrigenom forkortas den verksamma hdvarmen for tryckdelen 20 pa tallriksfiddern 22 och det sker en plotslig tryckstegring. For att ga vidare mot det tredje vaxlingslaget C, maste en storre kraft eller ett hogre tryck utovas pa tryckdelen 20 eller pa tallriksfiddern 22. Det andra vaxlingslaget B kan ddrigenom entydigt styras.

En kraftig tryckstegring kan aven uppnas genom att en lamplig kontur kan paforas pa olika element hos vdxlingsgruppen. I Fig. 5 pafors som exempel en kontur pa tryckdelen 20 och pa hallaren 24. Fig. 5 visar dven att konturen for att forkorta hdvarmen kan ha olika utformningar. Hdr visas inget enskilt konturelement som overgar i en spets, utan konturytor 50 och 52. Det är dven mojligt med ytterligare utformningar av konturer som verkar pa motsvarande sdtt. For att askadligora vdxlingsforloppet visas vaxlingselementet i alla tre vaxlingslagen A, B, C. I utgangsldget A trycker tryckdelen 20, som är en del av vdxlingselementet, mot den forspanda tallriksfjddern 22. Tallriks- fjddern 22 ligger an mot hallaren 24 radiellt mat vid kanten av konturytan 52. Tryckdelen 20 beror tallriksfiddem 22 endast med den radiellt yttre liggande kanten av konturytan 50 vid tallriksfidderns 22 kant. Trycks nu tryckdelen 20 i reglerstrdckans riktning mot det andra vdxlingsldget B, maste manovreringselementet atminstone overvinna tall- riksfidderns 22 kraft, for att kunna forflyttas. Om det andra vaxlingslaget B har uppnatts ligger ytorna 50 och 52 an mot tallriksfjddern 22. Vid anslutande rorelse fran det andra vdxlingsldget B till det tredje vaxlingslaget C uppstar en havarmsforkortning enligt uppfinningen. Tallriksfiddem 22 ligger vid forskjutning i reglerstrackans riktning an mot den kant hos ytan 50 som ligger mot hallaren 24 och an mot tryckdelen 20 vid nasta liggande kant hos ytan 52. Tallriksfidderns 22 havarm forkortas ddrigenom och en mot- 7 svarande stone kraft maste paforas, for att vaxla fran det andra vaxlingslaget B till det tredje vaxlingslaget C. Den plotsliga tryckstegringen enligt uppfinningen har darigenom astadkommits.

I de hybridtransmissioner som finns idag kan redan befintliga propertional- tryckregulatorer for att dra upp trycksprangen anvandas. Vid en propertionaltryckregu- lator motsvarar ett konkret tryck en konkret strOm. Man behOver inte ytterligare bygga en regulator till. 8

Claims (10)

PATENTKRAV

1. Forfarande for manovrering av ett vaxlingselement (20) med tre vaxlingslagen (A, B, C) med en enkelverkande vaxlingscylinder som manovreringselement (8), ett vaxlingselement (20) for vaxling till de tre vaxlingslagena (A, B, C) och en tryckregula- tor, varvid vaxlingscylindem är utformad som cylinder med en arbetsledning och att vaxlingselementet (20) trycks av atminstone ett fjaderelement (22, 38, 42) med fjaderkraft till ett andlage (A) och forskjuts mot denna fjaderkraft till de ytterligare vaxlingslagena (B, C) av vaxlingscylindem, kiinnetecknat av att mittlaget (B) avkanns, genom att vid uppnaende av mittlaget (B) alstras en pffitslig kraftstegring vid forskjutning av vaxlingselementet mot fjaderkraften genom utformandet av fjaderelementet och/eller dess samverkande delar och att genom att ett konkret tryck for mittldget (B) kan stallas in via tryckregulatom.

2. Forfarande for manovrering av ett vaxlingselement (20) enligt krav 1, kiln- netecknat av att den plotsliga kraftstegringen alstras genom en forkortning av en hay- arm, bildad mellan en anliggningspunkt for vaxlingselementet (10, 14, 18, 20) pa fjaderelementet (22, 38, 42) och en anliggningspunkt for fjaderelementet (22, 38, 42) mot en hallare (24).

3. FOrfarande for manOvrering av ett vaxlingselement (20) enligt krav 2, kiln-netecknat av att forkortningen av havarmen astadkoms via en kontur vid anliggning mot fjaderelementet (22).

4. FOrfarande ffir manOvrering av ett vaxlingselement (20) enligt krav 3, kilnnetecknat av forkortningen av havarmen astadkoms via en kontur vid en tryckdel (20) och/eller vid en hallare (24) for fjaderelementet (22).

5. FOrfarande ffir manOvrering av ett vaxlingselement (20) enligt nagot av fare- gaende krav, kannetecknat av tallriksfjadrar (22) am/ands som ftaderelement.

6. FOrfarande for manOvrering av ett vaxlingselement (20) enligt krav 1, kilnnetecknat av den plotsliga kraftstegringen alstras av atminstone tva fjaderelement (38, 42), varvid fjaderkraften fran atminstone ett fjaderelement (38) verkar fran ett forsta vaxlingslage (A) och fjaderkraften fran atminstone ett andra fjaderelement (42) forst verkar fran mittlaget (B) pa vaxlingselementet (20).

7. FOrfarande for manOvrering av ett vaxlingselement (20) enligt krav 6, kilnnetecknat av att spiralfjadrar (38, 42) satts in som fjaderelement.

8. FOrfarande far manOvrering ay ett vaxlingselement (20) enligt nagot ay fore- gaende krav, kannetecknat av att det atminstone ett fjaderelement (22, 38, 42) dr sa 9 utformat, att det approximativt pH& en konstant fjaderkraft over reglerstrdckan mellan utgangslaget (A) och mittlaget (B).

9. Anordning for manOvrering av ett vaxlingselement (20) med tre vaxlingslagen (A, B, C) med en vaxlingscylinder som manovreringselement (8) och en tryckregu- lator samt atminstone ett fjdderelement (22, 38, 42), varvid vaxlingscylindern är utfor- mad som enkelverkande cylinder med en arbetsledning och att vaxlingselementet (20) trycks med fjaderkraft till ett andlage (A) och forskjuts till de ytterligare vaxlingslagena (B, C) med fluidtryck i vaxlingscylindem mot fjdderkraften, kiinnetecknad av att anordningen vid uppnaende av mittlaget (B) alstrar en plOtslig stegring av manOvrerings- trycket pa vaxlingselementet (20).

10. Anordning for manovrering av ett vaxlingselement (10) enligt krav 9, kilnnetecknad av att anliggning mot fjaderelementets (22) uppvisar en kontur for att fOrkorta en havarm, bildad mellan en anliggningspunkt for vaxlingselementet (20) pa fjaderelementet (22, 38, 42) och en anliggningspunkt for fjaderelementet (22, 38, 42) mot en hallare (24). 1/4 TEKNIKENS STANDPUNKT