SE517805C2 - Feljusterande avkodare - Google Patents

Description

25 30 35 517 805 krets. Sedan ställs först ett tröskelvärde till,

[1151]] enlighet med ett resultat av en moduloberäkning för en t ex, i en varierbar tröskelkrets 17 och utförs, i startbit hos dataregistret 19, en feljustering av data och en modifiering av syndromregistret 15. En sådan operation utförs för var och en av de 272 bitarna. Om operationerna på de 272 bitarna är slutförda, utförs liknande operationer återigen men med tröskelvärdet hos den varierbara tröskelvärdeskretsen 17 satt till ett mindre värde fram till det att tröskelvärdet blir ”9”.

Om samtliga positioner i syndromregistren 15 inte är 0 efter slutförandet av feljusteringen, bestäms det sedan att feljusteringen inte har varit framgångsrik, varvid en felflagga matas ut från en felflaggekrets 18.

Med denna kända teknik blir sannolikheten för fel- aktig justering stor och feljusteringskapaciteten blir liten. Mer speciellt utsträcks, med det majoritetslogiska avkodningsförfarande som används i den feljusterande av- (272, 190) uppsättningskoden, eftersom syndromregistret påverkas av kodaren för den kortade, cykliska differens- justeringen av den bit som skall bestämmas, i ett fall där justeringen utförs felaktigt på den bit som har be- stämts vara korrekt i enlighet med den majoritetslogiska bestämningen, påverkan av en sådan felaktig justering till efterföljande bitar. Genom att felaktigt utföra justering med avseende på den bit som har bestämts vara riktig, blir därför omvänt sannolikheten för felaktig justering stor och kapaciteten för feljustering liten.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en feljusterande avkodare med förmåga att göra sannolikheten för felaktig justering liten.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en feljusterande avkodare med förmåga att öka kapaciteten för feljustering. lO 15 20 25 30 35 517 805 Enligt en första aspekt utgörs föreliggande upp- finning av en feljusterande avkodare som avkodar en kod medelst utnyttjande av ett majoritetslogiskt avkodnings- förfarande, kännetecknat av att en feljustering bedöms ha misslyckats om antalet justerade bitar i koden är större än ett första, på förhand bestämt antal.

Enligt en andra aspekt utgörs föreliggande uppfin- ning av en feljusterande avkodare som utför en fel- justering av data som har ramstruktur vilken är kodad i en produktkod medelst en cyklisk kod som kan avkodas av en majoritetslogikkrets och består av paket, vilka vart och ett innefattar en kod eller en kombination av koder som har stora möjligheter att feljusteras, kännetecknad av att den feljusterande avkodaren innefattar ett första flaggminne, som lagrar en första flagga som indikerar resultatet av en feljustering i en radriktning, och av att det inte utförs någon feljustering, med avseende på en bit som skall bestämmas, när en feljustering i en kolumnriktning skall utföras efter det att en feljus- tering i radriktningen har utförts, om den första flaggan som svarar mot den bit som skall bestämmas indikerar att feljusteringen i radriktningen har varit framgångsrik.

Enligt en tredje aspekt avser föreliggande uppfin- ning en feljusterande avkodare som utför en feljustering av data som har ramstruktur och som är kodade i en pro- duktkod medelst en cyklisk kod som kan avkodas medelst majoritetslogik och som består av paket, vart och ett av vilka innefattar en kod eller en kombination av koder som har stora möjligheter till feljustering, kännetecknad av att den feljusterande avkodaren innefattar ett andra flaggminne, som lagrar en andra flagga vilken indikerar ett resultat av en feljustering, och majoritetslogiska organ som bestämmer om feljustering av var och en av de bitar som utgör ett paket behövs eller inte, varvid be- stämningen utförs med hänvisning till den andra flaggan om ett tröskelvärde som används för bestämning av nämnda majoritetslogiska organ är lika med eller större än ett 10 l5 20 25 30 35 517 805 fjärde på förhand bestämt värde, och varvid bestämningen utförs utan hänvisning till den andra flaggan om tröskel- värdet är mindre än det fjärde på förhand bestämda värdet.

Enligt den första aspekten bör det noteras att om antalet bitar som justeras av feljusteringen i kolumn- riktningen blir större, blir sannolikheten för felaktig justering större. Genom att räkna antalet justerings- signaler, vilka var och en matas ut från nämnda majori- tetslogiska organ och indikerar att feljustering är nöd- vändig, räknas sedan antalet justerade bitar. Om och när antalet justerade bitar är lika med eller större än det första, på förhand bestämda värdet bedöms feljusteringen tvingande ha misslyckats.

Enligt den andra aspekten anses resultatet av radriktningsfeljusteringen vara gällande, om det noteras att ett resultat av feljusteringen i radriktningen (nedan helt enkelt kallad ”radriktningsfeljustering”) har hög feljusteringsförmåga.

I ett fall där radriktningsfeljusteringarna miss- lyckas med avseende på de flesta paketen, blir dessutom antalet justerade bitar som justerats genom feljustering i kolumnriktningen (nedan helt enkelt kallad ”kolumn- riktningsfeljustering”) stort. På samma sätt som enligt i ett sådant fall, att sannolikheten för resultatet av kolumnriktningsfel- den första aspekten bör det, noteras justeringen också blir stor.

Mer speciellt utförs inte kolumnriktningsfel- justeringen av den bit som skall bestämmas, efter rad- riktningsfeljusteringen, när kolumnriktningsfeljuste- ringen skall utföras, om ett resultat av radriktningsfel- justeringen, d v s den första flaggan som svarar mot den bit som skall bestämmas, indikerar att radriktningsfel- justeringen för en bit som skall bestämmas har varit framgångsrik. Vid denna tidpunkt kan t ex en utsignal från nämnda majoritetslogiska organ bringas tvingande att bli icke gällande. Innan kolumnriktningsfeljustering ut- förs räknas dessutom antalet framgångsrika radriktnings- 10 15 20 25 30 35 517 805 feljusteringar av paket av första räkneorgan, och om ett räknevärde därav är mindre än ett andra, på förhand bestämt värde, räknas vidare antalet justerade bitar som justeras av kolumnriktningsfeljusteringen av andra räkne- organ. Om ett räknevärde hos nämnda andra räkneorgan är lika med eller större än ett tredje, på förhand bestämt värde bedöms kolumnriktningsfeljusteringen som varande icke-framgångsrik. Under undertryckande av sannolikheten för felaktig justering utförs sedan kolumnriktnings- feljusteringen och avkodningen.

Enligt den tredje aspekten aspekten gäller att då radriktningsfeljustering skall utföras efter kolumn- riktningsfeljusteringen, t ex, när tröskelvärdet hos nämnda majoritetslogiska organ är lika med eller större än det fjärde, på förhand bestämda värdet det bestäms, under hänvisning till ett resultat av kolumnriktnings- feljusteringen, d v s den andra flaggan, huruvida rad- riktningsfeljustering är behövs eller inte, och om tröskelvärdet hos nämnda majoritetslogiska organ är mindre än det fjärde, på förhand bestämda värdet, bestäms det utan hänvisning till resultatet av kolumnriktnings- feljusteringen , huruvida radriktningsfeljustering är behövs eller inte.

I enlighet med föreliggande uppfinning ökas fel- justeringsförmàgan, vid kolumnriktningsfeljustering efter radriktningsfeljustering eller vid radriktningsfel- justering efter kolumnriktningsfeljustering_ Vid kolumn- riktningsfeljustering efter radriktningsfeljustering blir dessutom sannolikheten för felaktig justering liten.

Ovan beskrivna syften med och andra syften med, särdrag hos, aspekter på och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framstå klarare av den följande detaljerade beskrivningen av föreliggande uppfinning tillsammans med de medföljande ritningarna. 10 15 20 25 30 35 517 805 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig 1 är ett blockschema som visar en utföringsform i enlighet med föreliggande uppfinning; Fig 2 är ett kretsschema som visar ett exempel av en tidgenerator; Fig 3 är ett kretsschema som visar ett exempel på en avkodning-misslyckad-paketantalräkningskrets; Fig 4 är ett kretsschema som visar ett exempel på en krets för räknande av antalet justerade bitar; Fig 5 är ett kretsschema som visar ett exempel på en felflaggkrets; Fig 6 är ett tidsdiagram som visar ett exempel på ett utförande av en kolumnriktningsfeljustering i ett fall där antalet avkodning-misslyckad-paket är litet i en tidigare utförd radriktningsfeljustering; Fig 7 är ett tidsdiagram som visar ett exempel på utförandet av kolumnriktningsfeljustering i ett fall där antalet avkodning-misslyckats-paket är stort i rad- riktningsfeljusteringen; och Fig 8 är ett tidsdiagram som visar ett exempel på ett utförande av radriktningsfeljustering efter kolumn- riktningsfeljustering.

DETALJERAD BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMERNA.

Fig 1 visar uppbyggnaden av en feljusterande av- kodare 10 som är en utföringsform av föreliggande upp- finning, varvid uppbyggnaden och funktionen hos denna utföringsform kommer att beskrivas med hänvisning till fig 1 t o m fig 5.

I den feljusterande avkodaren 10 är det möjligt att justera ett kodord bit för bit genom att cykliskt skifta ordet genom att använda ett majoritetslogiskt avkodnings- förfarande som ett avkodningsförfarande för avkodning av en (272, 190) kortad, cyklisk differensuppsättningskod.

Innan kolumnriktningsfeljustering utförs matas dessutom en signal j, som matas in från en anslutning 12 10 15 '20 25 30 35 517 805 och blir hög, när kolumnriktningsfeljusteringen skall utföras, och en signal k, som matas in från en anslutning 14 och blir låg, när en första radriktningsfeljustering skall utföras, till en tidsgenerator 16 i förväg.

Dessutom kopplas en strömställare 18 till en an- slutning 18a så att en adress h kan matas till ett flagg- minne 20 som sparar resultatet av den första radrikt- ningsfeljusteringen. Flaggminnet 20 lagrar resultatet av den första radriktningsfeljusteringen som en flagga. I flaggminnet sätts en flagga hög, vilket indikerar att i ett fall där både feljustering och CRC genomförts framgångsrikt annars feljusteringen genomförts framgångsrikt, sätts en flagga låg, vilket indikerar att feljusteringen har misslyckats; detta likartat med ett flaggminne 134 (som kommer att beskrivas närmare nedan).

Om en avkodningsstartssignal 1 matas in från en an- slutning 22, genereras en initieringssignal för initi- ering av feljusteringsavkodaren 10 av D-FFs 24 och 26 och en grind 28 innefattad i tidsgeneratorn 16, som visas i fig 2, varvid samtliga av ett syndromregister 30, en räknare 32 för räkning av antalet cykliska koder, en räknare 36 i en räknekrets 34 för räkning av antalet avkodning-misslyckad-paket och en räknare 40 i en räkne- krets 38 för antalet justerade bitar nollställs.

En synkron, som nollställs vid var 273:e bit, 9-bitars räknare 42, laddas med 272 bitar vid en frontflank av en intern klockpuls n, som matas in från en anslutning 44 och som har mycket hög hastighet. Som ett resultat av en sådan laddning blir en utsignal w, d v s en nollställ- (fig 2), låg och räknaren 42 nollställs med 0 vid frontflanken hos ningssignal från en 3-ingångars NAND-grind 46 den interna klockpulsen n. Dessutom matas en sådan noll- ställningssignal w till räknaren 32 via en inverterare 48 som en uppräkningssignal, och därför inkrementeras eller uppräknas räknaren 32. Dessutom matas initieringssignalen också till en RS-FF 54 (fig 2) en D-FF 52 som en ställsignal och därför bringas RS-FF 54 via en inverterare 50 och 10 15 20 25 30 35 517 805 i sitt ställäge. En inverterad signal av klockan n matas till en OCH-grind 56 via en inverterare 58, och den in- verterade signalen från klockan n grindkopplas med ut- signalen från en Q-anslutning hos RS-FF 54. En utsignal b från OCH-grinden 56 matas till syndromregistret 30 som sedan skiftas med en bit till höger vid utsignalens b frontflank. Efter detta kopplas en strömställare 60 (fig 1) till och omkopplas en strömställare 62 till en anslut- ning 62a och följaktligen laddas ett kodord hos den (272, 190) kortade, cykliska differensuppsättningskoden in i syndromregistret 30 från en anslutning 64 synkront med signalen b. En signal d för skiftning av ett dataregister 66 (fig 1) sätts låg av OCH-grindarna 68 och 70 när räknaren 42 indikerar ”272”, d v s vid en tidpunkt när utsignalen w hos NAND-grinden 46 med tre ingångar blir låg, annars får emellertid signalen d samma vågform som vågformen hos signalen b.

Dessutom är syndromregistret 30 en delningskrets som har återkopplingsfunktion och syndromregistret 30 indi- kerar att ett specifikt värde inte är 0 efter det att de 272 bitarna data har laddats däri i ett fall där data (272, 290) ett fall där dataregistret 66 är konstruerat med 190 inte är ett kodord i koden. Dessutom finns det bitar vad avser systemuppbyggnaden; i den aktuella ut- föringsformen byggs emellertid, för att förenkla, data- registret 66 upp av ett skiftregister med 272 bitar.

Dessutom hålls en strömställare 72 i sitt frånläge fram till det att framgångsrik avkodning har bekräftats.

Innan en beskrivning görs av en operation för räkning av antalet avkodning-misslyckad-paket när data laddas, vilket är ett av särdragen hos den aktuella utföringsformen, beskrivs räknaren 32 och ROM-minnena 74 och 76.

Räknaren 32 räknas upp varje gång räknaren 42 indikerar ”272” och därför kan räknaren 32 räkna antalet cykler hos dataregistret 66. ROM 74 som har en adress som bestäms av ett värde hos räknaren 32, i enlighet med den 10 15 20 517 805 följande tabellen 1, matar ut ett tröskelvärde e för en majoritetslogisk krets 78 i enlighet med antalet cykler, en signal i som bringar den majoritetslogiska kretsen 78 i ett aktivt tillstånd via en OCH-grind 80 och en signal o som bringar en felflaggskrets 84 i ett aktivt tillstånd via en OCH-grind 82.

Tabell 1 Innehåll i ROM 74 Insignal Utsignal utsignal från Tröskelvärde Utsignal till Utsignal till räknaren 32 e grinden 80 grinden 82 0 15 L L 1 15 L L 2 15 H H 3 14 H H 4 13 H H 5 12 H H 6 ll H H 7 10 H H 8 9 H H 9 15 L H 10 15 L L När ett räknevärde hos räknaren 32 är ”1” laddas data från anslutningen 64 till den feljusterande av- kodaren 10, och vid en tidpunkt när räknevärdet hos räknaren 32 indikerar något av ”2” t o m ”8” utförs feljustering och vid en tidpunkt när räknarens 32 värde är ”9” slås en strömställare 72 till, så att data efter avkodning matas ut från en anslutning 86 hos feljus- teringskretsen 10, och vid en tidpunkt när räknaren 32 indikerar ”10” blir en utsignal från grinden 90 hög, och därför återställs RS-FF 54 via en ELLER-grind 92 och sedan slutförs avkodningen. 10 15 20 25 30 35 517 805 10 Dessutom kan följande modifieringar tänkas av den aktuella utföringsformen. Även om räknevärdet hos räknaren 32 är ett värde som är mindre än ”8”, i ett fall där ett värde hos syndromregistret 30 är ”O” och en CRC- kontrollkrets 94 avgör att feljusteringen är riktig, blir en signal g, som matas ut från felflaggskretsen 84 och som indikerar framgångsrik avkodning, hög och därför àterställs RS-FF 54 via en D-FF 96, en inverterare 98 och en OCH-grind 100 och ELLER-grinden 92. Efter slutförandet av den cykel i vilken signalen g förändras till hög slås sedan strömställaren 72 till, och data efter avkodningen kan matas ut från anslutningen 86.

En beräkning av antalet avkodning-framgångsrik-paket i den första radriktningsfeljusteringen före utförande av kolumnriktningsfeljustering görs som följer: Vid laddning av data i dataregistret 66 ,d v s när räknevärdet hos räknaren 32 är ”l”, blir en utsignal från en grind 132 och en signal m från en treingàngars OCH- grind 104 höga och därför bringas räknaren 36 hos räkne- kretsen 34 för räkning av antalet avkodning-misslyckad- paket i sitt aktiva tillstànd. Sedan matas adressen h för hänvisning till ett resultat av radriktningsfeljuste- ringen av ett paket, som innefattar en bit som matas till dataregistret 66, ut från räknaren 42. Adressen h matas till flaggminnet 20 via strömställaren 18 och som svar därpå matar flaggminnet 20 ut resultatet av radriktnings- feljusteringen för biten. Resultaten av radriktningsfel- justeringen matas till räknekretsen 34 för räkning av antalet avkodning-misslyckad-paket som en signal p via en inverterare 106. Till en OCH-grind 108 hos räknekretsen 34 för räkning av antalet avkodning-misslyckad-paket, som mottager signalen p som är resultatet av radriktningsfel- justeringen, matas, förutom signalen p, den inverterade inre klocksignalen n som inverteras av en inverterare 110. Om signalen p är hög, vilket indikerar misslyckad feljustering, räknas därför räknaren 36 upp. Genom att ackumulera antalet gånger signalen p är hög kan antalet 10 15 20 25 30 35 517 805 ll misslyckade paket i den första radriktningsfeljusteringen räknas. I ett fall där antalet avkodning-misslyckad-paket i radriktningsfeljusteringen är tillräckligt stort för att en RCO-anslutning hos räknaren 36 skall gå hög, bibe- hålls en signal q hög av en inverterare 112 och en OCH- grind 114. Om signalen j är låg, d v s om radriktnings- feljustering skall utföras, blir dessutom signalen k låg.

Efter slutförandet av dataladdningen, utförs sedan en feljustering.

ROM 76 matar ut signalen c i enlighet med den följande tabellen 2. Signalen c spelar en roll vid grindningen av en justeringssignal som matas ut från den majoritetslogiska kretsen 78 i enlighet med tre moder innefattande en första mod för en första radriktnings- avkodning, en andra mod för en kolumnriktningsavkodning och en tredje mod för en andra radriktningsavkodning efter kolumnriktningsavkodningen.

Som kan ses i tabellen 2 är båda signalerna j och k låga i den första moden och därför matar ROM 76, obero- ende av räknevärdet hos räknaren 32, d v s oberoende av om utsignalen från grinden 116 är låg eller hög, ut den höga signalen c. Dessutom blir signalen j låg och sig- nalen k hög i den tredje moden, och därför matar ROM 76 ut, om räknevärdet hos räknaren 32 är något annat än ”8”, d v s om utsignalen från grinden 116 är låg, signalen c på en låg nivå, och om räknevärdet hos räknaren 32 är ”8”, d v s om utsignalen från grinden 116 är hög, matar ROM 76 ut signalen c på en hög nivå. När räknevärdet hos räknaren 32 är ”8” har tröskelvärdet e sitt minsta värde.

Dessutom blir signalen j hög i den andra moden och därför matar ROM 76 ut signalen c på en låg nivå oberoende av ”du i tabellen 2 ingenting att göra med bestämningen av räknevärdet från räknaren 32. Dessutom har som visas signalen c. Dessutom matar grinden 116 endast ut en hög signal när värdet hos räknaren 32 indikerar ”8”. 10 15 20 25 30 517 805 12 Tabell 2 Innehåll i ROM 76 Insignal Utsignal Utsignal från Signal j Signal k Signal c grind 16 d L L H L L H L H L H H d H d L Kolumnriktningsfeljusteringen påbörjas som svar på det faktum att strömställaren 60 slås från efter ladd- ningen av de 272 bitarna data och strömställaren 62 omkopplas till anslutningen 62b. Efter sådana operationer blir signalen i hög och därför blir den majoritetslogiska kretsen 78, som har varit låst i ett tillstånd där den majoritetslogiska kretsen matar ut en låg signal (en icke valid signal), aktiv och därför blir det möjligt att från den majoritetslogiska kretsen mata ut en signal som inte är låg i enlighet med ett resultat av en majoritetsbe- stämning med hjälp av utsignalen från syndromsumme- beräkningskretsen 88.

Sedan skiftas bara syndromregistret 30 en bit till höger av signalen b, eftersom den (272, 190) kortade, cykliska differensuppsättningskoden ursprungligen är en kod som erhålls genom avkortning av en (273, 191) cyklisk differensuppsättningssignal med en bit.

Vid utförandet av kolumnriktningsfeljusteringen är signalen j alltid hög och signalen c alltid låg i ett fall där feljusteringar av ett stort antal paket lyckas i den första moden, d v s den första gången radriktnings- feljustering utförs, d v s i ett fall där signalen q är låg. Därför matas avkodningsresultatet av den första rad- riktningsavkodningen, som matas ut från flaggminnet 20 och som gäller för det paket som innefattar den justerade biten, till en OCH-grind 130 via en OCH-grind 124, en NOR-grind 126 och en ELLER-grind 128, varvid den till- 10 15 20 25 30 35 517 sos 13 sammans med utsignalen från den majoritetslogiska kretsen 78 utsätts för en logisk OCH-funktion. Även om utsignalen från den majoritetslogiska kretsen 78 är hög, varmed feljustering utmärks, när utsignalen från flaggminnet 20 är hög, d v s utsignalen från flaggminnet 20 indikerar framgångsrik feljustering, blir utsignalen från OCH- grinden 130 låg och därför matas den låga signalen till ANTINGEN-ELLER-grindarna 122 respektive 132 och följ- aktligen cyklas helt enkelt syndromregistret 30 respek- tive dataregistret 66. Detta innebär att endast i ett fall där flaggan från flaggminnet 20 indikerar framgång vid feljustering, genom att utsignalen från den majori- tetslogiska kretsen 78 tvingas att bli icke valid (låg), uppstår en situation där ingen feljustering utförs. Fel- justeringsfunktionen som utförs av ANTINGEN-ELLER- grindarna 122 och 132 utförs endast när utsignalen från flaggminnet är låg (misslyckande vid justeringen) och utsignalen från den majoritetslogiska kretsen 78 är hög.

I den första moden, d v s vid den första radrikt- ningsfeljusteringen, utförs justeringsoperationen, efter- som signalen c alltid blir hög oberoende av utsignalen från flaggminnet 134, i enlighet med utsignalen från den majoritetslogiska kretsen 78, eftersom strömställaren 18 kopplas om till anslutningen 18a vid radriktningsfeljus- teringen. I flaggminnet 134 lagras respektive justerings- resultat vid kolumnriktningsfeljusteringen med avseende på ett bittåg hos ramen sett från kolumnriktningen. V Å andra sidan är feljusteringsoperationen i ett fall där feljusteringar hos ett stort antal paket misslyckas vid den första radriktningsfeljusteringen, d v s i ett fall där signalen q är hög, i huvudsak den samma som operationen i det ovan beskrivna fallet där feljustering- en är framgångsrik för ett stort antal paket; villkoret för att avkodningen skall betraktas som framgångsrik eller misslyckad förändras emellertid i enlighet med signalen s som matas ut från räknekretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar. Om en justeringssignal r som 10 15 20 25 30 35 517 805 14 är hög matas ut till en OCH-grind 138 hos räknekretsen 38 för antalet justerade bitar, grindkopplas den justerade signalen r av OCH-grinden 138 med den inverterade signal som erhålls genom att den interna klockpulsen n inver- teras av en inverterare 36 och därför räknas räknaren 40, som räknar antalet justerade bitar, upp. När antalet justerade bitar uppnår ett på förhand bestämt antal, går en RCO-anslutning hos räknaren 40, som kan räkna under utförandet av kolumnriktningsfeljustering, hög av sig- nalen j, och signalen s kvarhålles för utmatning som hög via en inverterare 140 och en OCH-grind 142, varför räknaren 40 bringas i ett vänteläge av signalen s. I enlighet med signalen s förändrar felflaggskretsen 84 villkoret för lyckad avkodning.

En konventionell felflaggskrets visas i fig 5. Med hänvisning till fig 5 avgör den konventionella felflaggs- kretsen om avkodningen är framgångsrik eller inte baserat på en utsignal från en nolldetekteringskrets 144, som matar ut en hög signal när innehållet v hos syndromre- gistret är 0, samtidigt som en CRC-kontrollresultatsignal u matas från CRC-kontrollkretsen. I den felflaggskrets 84 som används i den aktuella utföringsformen förändras emellertid villkoret för framgångsrik avkodning i enlig- het med två moder hos radriktning och kolumnriktning som visas i fig 5.

A Mer speciellt är avkodningen framgångsrik med den konventionella felflaggskretsen om utsignalen från syndromregistret blir 0 och CRC-testkretsen bestäms vara korrekt; emellertid kan ett sådant villkor endast an- vändas på radriktningsfeljustering och kolumnriktnings- feljustering i ett fall där ett stort antal paket fram- gångsrikt avkodas i den första radriktningsfel- justeringen. Skälet är följande.

Vid genomförandet av kolumnriktningsfeljusteringen efter den första radriktningfeljusteringen där avkod- ningen av ett stort antal paket misslyckats blir signalen q hög. Om antalet justerade bitar i kolumnriktningsfel- 10 15 20 25 30 35 517 805 justeringen är större än ett på förhand bestämt värde blir signalen s hög och därför blir utsignalen från en NAND-krets 146 låg. Även om de konventionella villkoren för framgångsrik avkodning är satisfierade bestäms det följaktligen av en treingångars OCH-grind 148 att av- kodningen inte är framgångsrik. Dessutom är en D-FF 150 anordnad för att förhindra att signalen g för framgångs- rik avkodning felaktigt går hög vid en tid när data laddas eller när CRC-testkretsen 94 återställs för varje cykel.

Vid utförandet av radriktningsfeljusteringen sparas signalen g i en bit hos flaggminnet 20 för radriktnings- (paket) för vilket feljustering utförs efter slutförandet av avkodnings- feljustering som svarar mot ett paket operationen. Vid utförandet av kolumnriktningsfel- justeringen sparas signalen g i en bit hos flaggminnet 134 för kolumnriktningsfeljustering som svarar mot en kolumn på vilken feljustering utförs efter slutförandet av avkodningsoperationen.

Nu kommer CRC-testkretsen 94 att beskrivas. När utsignalen w från tre-ingångars NAND-grinden 46 blir låg blir en signal t som matas ut från OCH kretsen 118 också låg och därför nollställs CRC-testkretsen 94 vid en frontflank hos signalen t. CRC-testkretsen 94, som så- lunda återställs av signalen t, hämtar under feljus- teringsoperationen data från ANTINGEN-ELLER-grinden 122 under den period vid vilken utsignalen f från en kompa- rator 120 indikerar en hög nivå, d v s under en period när räknevärdet från räknaren 42 indikerar ”0” till och med ”l89” för att kontrollera data. När CRC-testkretsen 94 avgör att data är riktiga matar CRC-testkretsen 94 ut signalen u som hög till felflaggskretsen 84.

Den andra radriktningsfeljusteringen som följer på kolumnriktningsfeljusteringen, vilken är ett av särdragen hos föreliggande uppfinning, förändras inte av kolumn- riktningsfeljusteringen i en grundläggande operation förutom vad avser följande punkter. 10 15 20 25 30 35 517 805 16 Mer speciellt omkopplas först strömställaren 18 till anslutningen 18b och därför matas justeringsresultatet i kolumnriktningen, som lagras i flaggminnet 134, som en flagga ut från en grind 152 och den justeringssignal r som matas ut från den majoritetslogiska kretsen 78 kontrolleras i enlighet med justeringsresultatet. I detta fall är den andra radriktningsfeljusteringen annorlunda än kolumnriktningsfeljusteringen_ Dessutom är den andra radriktningsfeljusteringen annorlunda på det sättet att räknekretsen 34 för räkning av antalet paket på vilka avkodningen misslyckats inte arbetar och att signalen c blir hög under en sista cykel av justeringsoperationen när tröskelvärdet e är ”9” och därför utförs feljustering utan hänvisning till tidigare justeringsresultat (flaggminne 134).

Dessutom utförs den första radriktningsfeljuste- ringen på samma sätt som en konventionell feljustering och c blir alltid hög och därför påverkas inte utsignalen från den majoritetslogiska kretsen 78.

Funktionen hos en sådan feljusterande avkodare 10 kommer att beskrivas mer specifikt med hänvisning till fig 6 t o m 8.

Under hänvisning till fig 6 kommer först kolumn- riktningsfeljustering i ett fall där antalet paket för vilka avkodning har misslyckats i den första radrikt- ningsfeljusteringen är litet att beskrivas.

Som visas i fig 6 är signalen c alltid låg i ett sådant fall och därför utförs feljustering med hänvisning till justeringsresultatet som lagrats i flaggminnet 20.

Den majoritetslogiska kretsen 78 aktiveras av signalen i, och på den höga utsignal som utmärker justering och som matas ut från den majoritetslogiska kretsen 78 och ut- signalen av justeringsresultatet från flaggminnet 20 utförs en logisk OCH-funktion av OCH-grinden 130. Som ett resultat av detta matas den höga justeringssignalen r, som anger justering, ut och räknas räknaren 40 hos räkne- kretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar upp. 10 15 20 25 30 35 517 805 l7 Dessutom aktiveras räknaren 36 av räknekretsen 34 för räkning av antalet paket för vilka avkodning miss- lyckats av signalen m. Räknaren 36 räknar antalet miss- lyckandeflaggor som matas ut från flaggminnet 20, d v s antalet paket för vilka avkodning misslyckats. I ett fall enligt fig 6 är det totala räknevärdet hos räknaren 36 lika med eller lägre än ett på förhand bestämt värde och därför matas signalen q till felflaggskretsen 84 som låg.

I den aktuella utföringsformen ställs tröskelvärdet för antal lyckade paket som ”64” och det på förhand bestämda värdet ställs till ”209” (=273-64). räknaren 36 är lika med eller mindre än ”209”, bestäms Om räknevärdet hos det därför att antalet framgångsrika paket är större än ”64”, varvid signalen q matas ut som låg.

I ett fall enligt fig 6 är frekvensen av felaktiga justeringar som uppträder vid kolumnriktningsfeljuste- ringen låg, eftersom räknevärdet är ”l20”, satisfierande villkoret att räknevärdet är lika med eller mindre än ”209”. Under en processperiod som indikeras av signalen o i felflaggskretsen 84, på samma sätt som hos den konven- tionella kretsen, utförs följaktligen test av data i enlighet med signalen v från syndromregistret 30 och testresultatsignalen u från CRC-testkretsen 94. I ett sådant fall är innehållet i syndromregistrets alla positioner 0 och testresultatsignalen u som indikerar att data är korrekta matas ut från CRC-testkretsen 94, och därför matas avkodning-framgångsrik-signalen g ut som hög från felflaggskretsen 84 vilket indikerar att avkodningen är framgångsrik. Sedan sparas det avkodade resultatet.

Dessutom är det möjligt att evaluera om antalet paket för vilka avkodning varit framgångsrik är lika med eller större än det på förhand bestämda värdet eller inte genom att direkt räkna antalet paket för vilka avkodning har lyckats utan att räkna antalet för vilka avkodning har misslyckats.

Med hänvisning till fig 7 kommer nu kolumnriktnings- feljustering i ett fall där antalet paket för vilka 10 15 20 25 30 35 517 805 18 avkodning misslyckats är stort som ett resultat av den första radriktningsfeljusteringen att beskrivas.

På samma sätt som i fig 6, såsom visas i fig 7, matas justeringssignalen r ut som hög, varigenom juste- ring är utmärkt, till räknekretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar. Som svar på inmatningen av justeringssignalen r räknas räknaren 40 i räknekretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar upp.

Dessutom aktiveras räknaren 36 hos räknekretsen 34 för räkning av antalet paket för vilka avkodning miss- lyckats av signalen m, och räknaren 36 räknar antalet paket för vilka avkodningen misslyckades i den första radriktningsfeljusteringen. I det fall som visas blir räknevärdet hos räknaren 36 ”2lO”. Följaktligen översti- ger räknevärdet hos räknaren 36 det på förhand bestämda värdet ”209” och därför matas den höga signalen q till felflaggskretsen 84. Då förändrar felflaggskretsen 84 villkoret för lyckad avkodning i enlighet med signalen s från räknekretsen 34 för räkning av antalet justerade bitar.

Mer specifikt förändras villkoret för lyckad av- kodning i enlighet med om räknaren 40 hos räknekretsen 38 för beräkning av antalet justerade bitar indikerar ett värde som är lika med eller större än ett på förhand Då ställs det på förhand bestämda värdet till, t ex, bestämt värde eller inte. ”l6” vid kolumnriktnings- feljusteringen. Om räknaren 40 räknar ett räknevärde som är lika med eller större än ”l6”, avgörs det därför att avkodningen har misslyckats och, när räknevärdet hos räknaren 40 är mindre än ”l6”, utförs behandlingen i enlighet med signalen v och signalen m.

I ett fall i fig 7 bestäms det att avkodningen har misslyckats, ”l6”, större än ”l6” är satisiferat, och följaktligen matas eftersom räknevärdet hos räknaren 40 är d v s villkoret att räknevärdet är lika med eller signalen g ut som en låg signal. Om räknevärdet hos räknaren 40 är mindre än ”l6”, utförs i felflaggskretsen 10 15 20 25 30 35 517 805 84 kontrollen av data på samma sätt som med känd teknik.

Dessutom ställs det på förhand bestämda värdet till, till exempel, ”I6” i kolumnriktningsfeljusteringen, även om det på förhand bestämda värdet kan ställas till, till exempel, ”l4” vid utförandet av radriktningsfel- justeringen med avseende på ett kodord som inte har goda feljusteringsegenskaper såsom CRC-koden.

Med hänvisning till fig 8 kommer dessutom den andra radriktningsfeljusteringen som följer på kolumnriktnings- feljusteringen att beskrivas.

I fig 8 är signalen c låg fram till det att det tröskelvärde e som matas till den majoritetslogiska kretsen 78 intar ett på förhand bestämt värde. Det på förhand bestämda värdet hos tröskelvärdet e är ett mini- mivärde, till exempel ”9”. I den aktuella utföringsformen är därför signalen c låg från en tidpunkt när tröskel- värdet är ”l5” till en tidpunkt när tröskelvärdet är ”l0”. I detta fall hänvisas till avkodningsresultatet från kolumnriktningen, som lagras i flaggminnet lO4, och en operation som liknar den i fig 6 eller fig 7 utförs, varvid antalet justerade bitar räknas av räknekretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar.

Om tröskelvärdet e sedan intar det minimala värdet, det vill säga ”9” i den aktuella utföringsformen, det vill säga om signalen c blir hög i den sista cykeln, hänvisas inte till det avkodningsresultat som lagras i flaggminnet 134. Därför matas justeringssignalen r, som tilldelar justeringen och som matas ut från den majori- tetskogiska kretsen 78, till räknekretsen 38 för räkning av antalet justerade bitar, varvid räknaren 40 räknas upp. Sedan utförs testningen av data på samma sätt som enligt känd teknik i felflaggskretsen 84 under en period som visas av signalen o, och om avkodningen är framgångs- rik blir avkodning-framgàngsrik-signalen g hög. Sedan sparas data för vilka avkodningen är framgångsrik.

I enlighet med ovan beskrivna feljusteringsavkodare lO är det möjligt att minska sannolikheten för felaktiga 10 15 20 25 30 35 517 805 20 justeringar med mindre hårdvara än enligt känd teknik.

Dessutom är det möjligt att minska felkvoten och att öka feljusteringsmöjligheten eftersom man förhindrar upp- trädande av felaktiga justeringar.

Mer speciellt påverkas syndromregistret 30 av juste- ringen av den bit som skall bestämmas, i det majoritets- logiska avkodningsförfarande som används i den feljus- terande avkodaren 10 för den (272, 190) kortade, cykliska differensuppsättningskoden,. I ett fall där justeringen ytterligare appliceras av den majoritetslogiska bestäm- ningen med avseende på den bit som har bestämts vara korrekt utsträcks därför påverkan av sådana felaktiga justeringar till de efterföljande bitarna. Genom att ta bort den bit som har bestämts vara korrekt från de bitar som skall justeras ökas därför feljusteringsförmàgan betydligt.

Om det avgörs, under hänvisning till resultatet av den första radriktningsfeljusteringen, när kolumnrikt- ningsfeljusteringen skall utföras, att för en bit på vilken den första radriktningsfeljusteringen skall utföras denna har utförts framgångsrikt, är det möjligt att ta bort en bit från de bitar som skall utsättas för kolumnriktningsfeljusteringen. Anledningen till att det kan hänvisas till justeringsresultatet från den första radriktningsfeljusteringen är som följer: i data- strukturen hos den mobila FM-multiplexsändningen adderas de 14 bitarna hos CRC till radrikningspaketet och därför blir feljusteringsförmågan hos radriktningsfeljusteringen mycket stor i jämförelse med feljusteringsförmågan hos kolumnriktningen. CRC är en kod eller en kombination av koder som har stor feljusteringsförmåga. Om feljuste- ringsresultatet från kolumnriktningen ovillkorligt hän- visas till vid utförandet av den andra radriktningsfel- justeringen, finns det i ett sådant fall risk för att feljusteringsförmågan minskar och därför är det omöjligt att, när den andra radriktningsfeljusteringen skall lO 15 20 25 30 35 517 805 utföras, hänvisa till justeringsresultatet av kolumn- riktningsfeljusteringen.

För att undertrycka försämringen av felkvoten, som orsakas av inflytandet från felaktiga justeringar i kolumnriktningsfeljusteringen, är det nödvändigt att minska frekvensen av felaktiga justeringar i kolumn- riktningsfeljusteringen eller också utföra den andra radriktningsfeljusteringen som följer på kolumnrikt- ningsfeljusteringen med hänsynstagande i förväg av att viss felaktig justering uppträder vid kolumnriktnings- feljusteringen.

Det tidigare tillämpar en enklare princip så att när antalet felaktiga bitar orsakade av brus är större felaktig justering uppträder lättare. Vid jämförelse av, t ex, ett fall där feljustering av mer än hundra paket är framgångsrik vid den första radriktningsfeljusteringen och ett fall där feljusteringen endast är framgångsrik för ett fåtal paket vid den första radrikningsfel- justeringen blir frekvensen av felaktiga justeringar i kolumnrikningsfeljusteringen mycket stor i det sistnämnda fallet. I ett fall där antalet framgångsrikt behandlade paket i den första radriktningsfeljusteringen är litet är det därför nödvändigt att utnyttja ett feljusterings- förfarande medelst vilket den felaktiga justeringen förhindras att uppträda vid utförande av kolumn- riktningsfeljusteringen.

Som ett förfarande för att undertrycka felaktiga justeringar vid utförandet av kolumnriktningsfeljuste- ringen, såsom visas i det ovan beskrivna utföringsform- erna, är ett förfarande i vilket det betraktas som att den felaktiga justeringen uppträder när antalet justerade bitar i det majoritetslogiska avkodningsförfarandet är stort i kolumnriktningsfeljusteringen effektivt. Ett sådant förfarande är baserat på det faktum att även om feljusteringen är framgångsrik skall det anses att fel- justeringen är framgångsrik genom den felaktiga juste- ringen, eftersom ett kodord i vilket antalet justerade 10 15 20 25 30 35 517 805 22 bitar är stort ursprungligen är långt ifrån ett verkligt kodord. I ett fall där antalet paket som framgångsrikt avkodats vid den första radriktningsfeljusteringen är stort är det emellertid inte nödvändigt att använda ett sådant förfarande. Eftersom, i ett fall där kolumnrikt- ningsfeljusteringen utförs med hänvisning till juste- ringsresultatet i den första radriktningsfeljusteringen, den bit för vilken justeringen i den första radriktnings- feljusteringen är framgångsrik under utförandet av kolumnriktningsfeljusteringen inte justeras, är sannolik- heten för att feljusteringen är en felaktig justering liten.

Dessutom kan ändringen av villkoret för framgångsrik avkodning i enlighet med antalet justerade bitar appli- ceras på en avkodare för en kod som inte är en produktkod men som är möjlig att avkoda medelst det majoritets- logiska avkodningsförfarandet. I ett fall där antalet justerade bitar är stort i ett teletextsändsystem kan till exempel sannolikheten för felaktig justering minskas genom att justeringen betraktas som icke framgångsrik.

Med det senare förfarandet, d v s med ett förfarande där den andra radriktningsfeljusteringen efter kolumn- riktningsfeljusteringen utförs under antagandet att den felaktiga justeringen uppträder under kolumnriktnings- feljusteringen, utförs å andra sidan avkodningen under förhandsantagandet att den felaktiga justeringen lätt uppträder i kolumnriktningsfeljusteringen och att fel- justeringen är framgångsrik eller icke framgångsrik med avseende på andra bitar. Med ett sådant avkodningsför- farande finns det, vid en tidpunkt just efter påbörjandet av feljusteringen, på grund av de andra felaktiga bitarna, för den bit som är felaktigt justerad (det vill säga den bit på vilken ingen feljustering utförs genom att det bestämts att den biten är korrekt även om biten i själva verket är felaktig), ett fall där antalet ”l” i syndromregistret 30 är något större än hälften av inne- hållet i syndromregistret 30. För den bit för vilken det fastslagits att den inte är felaktig av kolumnriktnings- 10 l5 20 25 30 35 517 805 23 feljusteringen och vilken verkligen är en korrekt bit finns det, p g a inflytandet av de andra bitarna, många fall där antalet ”l” i den syndromsumma som matats till den majoritetslogiska kretsen 78 överskrider hälften av som är 17, som ortogonalt skär I ett sådant fall är det omöjligt att skilja mellan den bit som blivit felaktigt antalet i syndromsumman, varandra vid startbiten. justerad och den bit som blivit korrekt justerad och därför utförs feljusteringen under maskning av en sådan bit, d v s feljusteringen utförs med hänvisning till justeringsresultatet som lagras i flaggminnet 34. Orsaken till att feljusteringen kan utföras med hänvisning till flaggminnet 134 är att sannolikheten för att den bit som utsätts för kolumnriktningsfeljusteringen är korrekt är större än sannolikheten för felaktig justering av (272, l90) koden vid utförandet av kolumnriktningsfel- justeringen. Om den senare sannolikheten är större än den tidigare sannolikheten blir den andra radriktnings- feljusteringen icke framgångsrik.

I ett fall där en sådan metod utnyttjas blir antalet ”l” i syndromsumman med avseende på de felaktigt juste- rade bitarna större, om feljusteringen utförs normalt, då de andra bitarna utsätts för feljustering; d v s i det feljusteringsförfarande där feljusteringen utförs genom att dataregistret 66 bringas att ”cirkulera” ett flertal gånger, såsom ett avkodningsförfarande med varierbar tröskel, görs sannolikheten att den felaktigt justerade biten kan specificeras större genom att dataregistret bringas att cirkulera. Efter det att dataregistret har bringats att cirkulera ett flertal gånger kan följakt- ligen den felaktigt justerade biten justeras glatt, genom att den ovan beskrivna maskningsfunktionen tas bort. Även om en bit som i själva verket är korrekt justeras i ett sådant förfarande är det dessutom möjligt att anta att feljusteringen av CRC i paketet är icke framgångsrik och följaktligen är sannolikheten för felaktig justering väldigt liten. Medan det enligt känd teknik var omöjligt lO l5 20 25 30 517 805 24 att tillräckligt väl utföra feljustering i ett fall där antalet felaktiga bitar är stort, är det i enlighet med den ovan beskrivna utföringsformen möjligt att justera ett stort antal felaktiga bitar.

Det bör förstås att föreliggande uppfinning kan appliceras på ett överföringssystem i vilket ramstruk- turen, som är kodad i en produktkod kan avkodas av det majoritetslogiska avkodningsförfarande som används, med användande av ett eller två olika slags feljusteringskoder, varvid sannolikheten för felaktig justering i radriktningsfeljusteringen är mycket mindre än sannolikheten för felaktig justering i kolumn- riktningsfeljusteringen.

Dessutom kan föreliggande uppfinning appliceras på ett överföringssystem i vilket en ramstruktur, vari koden är produktkoden, kan avkodas medelst det majoritets- logiska avkodningsförfarandet med användande av en eller två olika feljusteringskoder, varvid sannolikheten för felaktig justering av kolumnriktningsfeljusteringskoden är mycket mindre än sannolikheten för felaktig justering av radriktningsfeljusteringskoden.

I den ovan beskrivna utföringsformen används dess- utom CRC som en kod eller en kombination av koder som har stor feljusteringsförmåga, även om paritetsbits- eller Bergerkoden kan användas. Även om föreliggande uppfinning har beskrivits och illustrerats i detalj bör det förstås att detta endast är gjort i illustrerande och exemplifierande syfte och inte skall ses som begränsande för tanken bakom eller räck- vidden av uppfinningen som endast skall anses begränsad av de medföljande kraven.

Claims (8)

517 805 25 PATENTKRAV

1. Feljusterande avkodare som avkodar en kod medelst ett majoritetslogiskt avkodningsförfarande, k ä n n e t e c k n a d a v att en feljustering bedöms vara icke framgångsrik om antalet justerade bitar innefattade i koden är större än ett första, pä förhand bestämt antal.

2. Feljusterande avkodare i enlighet med kravet 1, ytterligare innefattande majoritetslogiska organ som för var och en av de bitar som innefattas i koden avgör om en feljustering behövs eller inte och matar ut en signal, när feljustering av en bit behövs, varvid nämnda antal justerade bitar räknas genom att antalet signaler räknas.

3. Feljusterande avkodare enlig kravet 1 eller 2, varvid nämnda avkodare används i en FM-multiplexsändnings- mottagare och utför en radriktningsfeljustering och en kolumnriktningsfeljustering, och varvid nämnda antal justerade bitar är antalet justerade bitar som justerats av kolumnriktningsfeljusteringen_

4. Feljusterande avkodare som utför en feljustering på data som har ramstruktur vilka är kodade i en produktkod av en cyklisk kod vilken kan avkodas av en majoritetslogisk krets och som bestàr av paket vart och ett av vilka innefattar en kod eller en kodkombination som har hög feljusteringsförmàga k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda feljusterande avkodare innefattar ett första flaggminne, som lagrar en första flagga som indikerar re- sultatet av en radriktningsfeljustering, och att det inte utförs någon feljustering, när en kolumnriktningsfeljustering skall utföras efter radriktningsfeljusteringen,på en bit som skall bestämmas om den första flaggan som svarar mot den bit som skall bestämmas indikerar att radriktningsfeljusteringen har varit framgångsrik.

5. Feljusterande avkodare enligt kravet 4, ytter- ligare innefattande majoritetslogiska organ som bestämmer om feljustering behövs för var och en av de bitar, som är innefattade i koden, eller inte, varvid en utsignal fràn nämnda majoritetslogiska organ endast bringas att tvingande 517 805 26 bli icke valid när den första flaggan indikerarar att radriktningsfeljusteringen har varit framgångsrik, varigenom en situation implementeras i vilken ingen feljustering utförs.

6. Feljusterande avkodare enligt kravet 4 eller 5, ytterligare innefattande första räkneorgan för räkning av antalet paket för vilka radriktningsfeljusteringen varit framgångsrik; och andra räkneorgan för räkning av antalet justerade bitar som justerats vid kolumnriktningsfel- justeringen, varvid kolumnriktningsfeljusteringen anses vara icke fram- gångsrik när ett räknevärde hos nämnda första räkneorgan är mindre än ett andra, på förhand bestämt värde och ett räknevärde hos nämnda andra räkneorgan är lika med eller större än ett tredje, pà förhand bestämt värde.

7. Feljusterande avkodare som utför en feljustering på data som har ramstruktur vilka är kodade i en produktkod medelst en cyklisk kod vilken kan avkodas medelst en majoritetslogik och består av paket vart och ett av vilka innefattar en kod eller kombinationer av koder som har hög feljusteringskapacitet k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda feljusterande avkodare innefattar ett andra flaggminne som lagrar en andra flagga, vilken indikerar resultatet av en feljustering, och majoritetslogiska organ som avgör om feljustering av var och en av bitarna som bygger upp ett paket är nödvändigt eller inte, och att bestämningen utförs med hänvisning till den andra flaggan om ett tröskelvärde som används för bestämning av nämnda majoritetslogiska organ är lika med eller större än ett fjärde, på förhand bestämt värde, och bestämningen utförs utan hänvisning till den andra flaggan om tröskelvärdet är mindre än det fjärde, på förhand bestämda värdet.

8. Feljusterande avkodare enligt kravet 7, varvid den andra flaggan indikerar ett resultat av en radrikt- ningsfeljustering efter en kolumnriktninsfeljustering_