SE466605B - Anlaeggning och foerfaringssaett foer framstaellning av mekanisk massa - Google Patents

Description

4-66 605 separator där ångan avskiljes från massan. I vissa raffinerings- anläggningar sammanföres den ånga, som släppes ut genom raffinör- inloppet, med massan och ångan från raffinörutloppet, och de kom- binerade ångmängderna föres till tiskt taget all ånga som alstras anläggningar en enda ström efter 'ett tryck som är praktiskt taget raffinören.

Den ånga som släppes ut från den innehåller normalt föroreningar, Prak- i raffinören bildar i sådana en centrifugalseparator. centrifugalseparatorn och har lika med det tryck som råder i centrifugala fiberseparatorn såsom flyktiga träkomponenter.

I en typisk anläggning föres denna ånga till en värmeväxlare (ofta kallad ångomformare), där processångan kondenseras och därvid~avger värme för förångning av ångpannematarvatten och alstring av ren ånga.

Denna ånga användes vanligen för tork- ning av papper eller massa och minskar behovet av ånga från ångpannor vari olja, kol, träavfall etc. förbrännes.

Enligt föreliggande uppfinning användes ångan som alstras i ångomformaren till att driva en ångturbin, som är kopplad till raffinörens drivaxel.

Eventuellt kan en del av själva processångan användas för att åstadkomma basning av flis innan denna tillföres raffinören, och dessutom kan även ånga från turbinen användas för att åstadkomma basning.

Om tur- binen är av kondensortyp, kan kondensatet föras som matar- vatten till ångomformaren.

Tillämpning av uppfinningen medför ett flertal fördelar.

Det är sålunda möjligt att utvinna en betydande del av den energi som erfordras för att driva raffinören, från själva process- ångan. källa, t.ex. en elektrisk motor, Därför behöver endast en del av den energi som normalt jerfordras för att driva raffinören, tagas från annan energi- eller från ånga som alstras genom förbränning av olja, kol, bark eller liknande avfalls- produkter.

Mekanisk massaframställning blir sålunda ekono- miskt möjlig även i länder där kostnaderna för elektrisk ' 466 sbs energi är höga. Enligt uppfinningen blir det vidare möjligt att mera noggrant reglera raffinörens varvtal, så att detta blir optimalt för just det material som behandlas, varigenom massakvaliteten förbättras.

Vid tillämpningen av uppfinningen kan ett stort antal olika 'åtgärder vidtagas för att tillföra iden tillskottsenergi som erfordras för att driva raffinören. Exempelvis kan man låta en ångejektor tillföra tryckånga till turbinen från en hjälp~ källa såsom tillskott till ångan från ångomformaren.. Alter- nativt kan en mekanisk ångkompressor anordnas mellan ångom- vandlaren och turbinen. Den mekaniska ångkompressorn kan drivas av en elektrisk motor, eller den kan drivas av turbi- nens utgående axel, och ett tillskott av ånga införas mellan den mekaniska kompressorn och turbinen. Ett annat alternativ är att låta ångturbinen vara en lågtrycksturbin och dessutom ha en högtrycksturbin som är kopplad med raffinörens drivaxel, varvid färskånga tillföres till högtrycksturbinen och den från högtrycksturbinen utgående ångan sammanföres med den ånga som från ângomvandlaren går till lågtrycksturbinen. Ytterligare en modifikation består i att låta en elektrisk motor vara direkt kopplad med raffinörens drivaxel.

Turbinen är företrädesvis ansluten till raffinören över en hastighetsreducerande utväxling. Pâ detta sätt kan raffinö- rens varvtal noggrant regleras för att ernå optimala drifts- förhållanden. Alternativt kan turbinen driva en hydraulisk pump som i sin tur driver en hydraulisk motor kopplad med raffinörens drivaxel. Turbinen med hjälporgan kan användas icke endast för drift av en enda raffinör, utan även för drift av ett flertal raffinörer som är kopplade parallellt eller i serie med varandra.

Enär processångan från raffinören oftast har ett förhållandevis lågt tryck, är det i hög grad önskvärt att öka effektiviteten genom att tillföra tillsatsenergi till processångan. Detta 466 605 åstadkommes företrädesvis genom överhettning av ångan efter det att processångan passerat genom en ångomformare. överhett- ning kan åstadkommas antingen genom att leda ångan genom en överhettande värmeväxlare tillhörande en ångpanna i massafabri- kan, eller genom att leda ångan genom en ekonomiser för för- bränningsavgaser från ångpannan. Ytterligare ångenergi som tillföres till ångturbinen, avges av ånga som alstras av ång- pannan och som föres antingen direkt från ångpannan till tur- binen eller ledes genom en annan turbin som driver en elektrisk generator, och sedan från denna andra turbin till ångturbinen som driver raffinören. När man använder en ekonomiser i för- bränningsavgaserna, ledes dessa företrädesvis först genom en gasturbin, som driver en elektrisk generator och en luftkom- pressor, och utloppsångan från gasturbinen ledes till ekono- misern. Vid transportabla mindre enheter kan utrustningen t.ex. monteras på ett tåg och tågets lokomotiv drivas av gasturbin- ångan.

Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att ta fram ett förfaringssätt och en anläggning för ekonomisk framställning av mekanisk massa. Detta och andra ändamål enligt uppfinning- en kommer att framgå av efterföljande detaljerade beskrivning och av de avslutande patentkraven.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. l är ett schema till en som exempel vald anläggning för framställning av mekanisk massa (t;ex. en TMP-fabrik), vid vilken apparatur enligt föreliggande uppfinning användes; Fig. 2 är ett schema till en kombinerad sulfat- och CTMP-fabrik, vid vilken apparatur enligt uppfinningen användes; Fig. 3 - 8 visar olika modifikationer av apparaturen enligt föreliggande uppfinning, där processânga från en eller flera raffinörer användes såsom den huvudsakliga energikällan för drift av raffinörerna; 466 605 Fig. 9 visar en modifikation, där en ångpanna i massafabriken har en överhettare, genom vilken den omformade ångan ledes, och där ångpannan även matar en turbin som driver en elektrisk generator; och Fig. 10 är ett schema till en anläggning liknande den i fig. 9, men där den omformade ångan överhettas i en ekonomiser, och av- gaser från en ångpanna driver en gasturbin som i sin tur driver en elektrisk generator.

Detaljerad beskrivning av ritningarna I fig. 1 visas schematiskt typiska komponenter av en mekanisk massafabrik, i vilken uppfinningen tillämpas. Träflis eller liknande sönderdelat cellulosahaltigt fibermaterial tillföres genom anslutningen ll till basningskärlen 12 och 13 och där- efter till en konventionell raffinör (defibrator) 14. Raffi- nören 14 kan vara någon lämplig, under tryck arbetande raffi- nör av allmänt vanlig konstruktion, och har normalt minst en drivaxel 15 som är kopplad med ett roterande element (raffi- nörskiva) 16, samverkande med liknande skivor (t.ex. 17), som är stationära eller roterande i motsatt riktning, för att åstadkomma defibrering, Sedan flisen passerat genom basnings- kärlet 13 har den normalt en konsistens av cirka 50 % fast ma- terial (d.v.s. utgör en vätskeuppslamning som till ungefär hälften innehåller vatten). Mera vatten tillsättes vanligen till raffinören, så att uppslamningens konsistens i raffinören 14 normalt blir cirka 20 - 50 %. Yill följd av det friktions- värme som alstras under defibreringsprocessen avdunstar en av- sevärd mängd vatten ur massan och bildar vad som kallas "pro- cessånga". Defibreringen kräver i själva verket mindre än 10 % av den energi som tillföres i raffinören 14.

Under driften avgår massa från raffinören 14 genom ledningen 18 medan processånga avgår genom ledningen 19. För att skilja mas- san och processångan åt kan man använda en konventionell centri- fugalseparator (icke visad) eller någon liknande anordning för åtskiljande av gas och uppslamning. Denna separator är direkt ansluten till raffinören 14, och dess utlopp har anslutning till ledningarna 18 och 19. 465 605 6 Processångan i utloppsledningen 19 användes för att driva en konventionell ångturbin 20, som kan vara av kondenserings- eller mottryckstyp. Processångan kan under vissa omständig- heter användas för att driva turbinen 20 direkt, men det är, med hänsyn till att processångan innehåller föroreningar, önsk- värt att leda ångan genom en värmeväxlare så att endast ren långa tillföres till turbinen 20. En typisk värmeväxlare lämp- lig för ändamålet utgöres av en konventionell ångregenerator (“reboiler") eller ångomformare 21. Det smutsiga kondensa- tet 22 från ångomformaren kan släppas ut genom ett avlopp eller återföras till flisanslutningen ll för att bilda uppslam- ningsvätska för flisen. När turbinen 20 är av kondenserings- typ, ledes kondensatet i ledningen 23 till ångomformaren 21.

I en typisk RMP- eller TMP-process ingår ett flertal serie- kopplade raffinörer 14, 14' etc. Massan i utloppsledningen 18 är det material som tillföres till nästa raffinör l4'.

Processångan därifrån avgår genom ledningen 16' och tillfö- res ångomformaren 2l, medan massan i massautloppsledningen 18' behandlas vidare för att bilda den önskade slutliga massan eller för tillverkning av papper eller liknande. Vanligen tillsättes vatten i raffinören.l4'.

Ren ånga från ångomformaren 21 ledes genom ledningen 24 till ånginloppet 25 på turbinen 20. Turbinens 20 utgående axel 26 är kopplad med raffinörens 14 drivaxel 15. Vanligen sker drif- ten över en hastighetsnedsättande växel 27, enär utgångsaxeln 26 normalt roterar med en hastighet som är högre än önskvärt för att åstadkomma raffinering. Genom att använda en lämplig växel 27 kan varvtalet hos raffinören 14 hållas optimalt med hänsyn till det speciella slag av flis som behandlas. Detta skall jämföras med den vanliga situationen, där en elektrisk motor driver raffinören med en enda hastighet (vanligen 1500 varv/min. i Europa och 1800 varv/min. i Förenta Staterna). Ge- nom lämpligt val av turbin 20 och växel 27 kan raffinörens varvtal fås att avvika avsevärt från området 1500 - 1800 varv/min. och hållas optimalt. 466 605 Fastän processångan kan avge en växentlig del av den energi som erfordras för att driva raffinören 14, erfordras tillför- sel av tillsatsenergi. I Fig. l får Åman denna tillsatsenergi på ett enkelt och effektivt sätt med användning av en konven- tionell ångejektor 29, som ökar trycket hos den ånga som till- föres från ångomformaren 21 till turbinen 20. Ånga till ejek- 'torn 29 kan enklast och bäst tas från en bark- eller flispanna 30 eller från någon liknande ångpanna för förbränning av fast eller flytande bränsle. Ångan från pannan 30 ledes direkt ge- nom en första ledning 31, eventuellt via ett tryckreducerande organ 39, till ångejektorns 29 munstycke 32 med lämplig place- ring i förhållande till diffusorn 33. Företrädesvis ledes en del av ångan från pannan 30 genom ledningen 34 till turbinen 35 för att driva generatorn 36. Den ånga som avgår från turbi- nen 35 ledes också till munstycket 32.

Såsom visas i fig. l, är det önskvärt att även utföra basning i basningskärlen l2, 13 med användning av en del av process- ångan samt den ånga som avgår från turbinen 20. Utloppsled- ningen 37 från raffinören 14 avgrenar en del av processångan direkt till basningskärlen l2, l3, medan den ånga som i led- ningen 38 avgår från turbinen 20 ledes till basningskärlet 13 (när turbinen 20 är av mottryckstyp).

I Fig. 2 är detaljer som har motsvarighet vid utförandet en- ligt Fig. l betecknade med samma hänvisningssiffror.

Uppfinningen är naturligtvis icke begränsad till framställning av RMP och TMP, utan kan likaväl användas för att underlätta framställning av mekanisk massa av andra slag. Fig. 2 visar schematiskt användning av apparaturen enligt uppfinningen för framställning av CTMP. Massan i utloppet 16 ledes till ytter- ligare behandlingsstationer, såsom visas i den amerikanska pa- tentansökningen nr 543 847 av den 20 oktober 1983. En del av den ånga som alstras i ångomformaren 21 föres genom ledningen 466 605 22 till en anläggning 40 för framställning av kemisk massa, tillsatsånga till ejektormunstycket 32 tas från den ånga som avgår från högtrycksturbinen 41, och i övrigt är komponenter- na uppkopplade som visas i fig. 2.

Såsom visas i fig. 2 är ångturbinen 20 helt integrerad i an- 'läggningen för framställning av GTMP.

Ett flertal olika modifikationer av den i fig. l visade grund- strukturen kan vidtagas för att underlätta det slutliga syftet med uppfinningen, nämligen att vid framställning av mekanisk massa utvinna huvuddelen av drivkraften för raffinören eller raffinörerna genom användning av processånga. Vid de i fig. 3 - 8 visade utförandena av apparaturen är organ som har mot- svarighet vid utförandet enligt fig. l betecknade med samma hänvisningssiffror som där, endast föregångna av siffrorna 3, 4, 5, 6, 7 resp. 8.

Vid utförandet enligt fig. 3 komprimeras ångan i ledningen 324 för att få en högre grad av ângåtervinning för driften av tur- binen 320. Vid detta utförande är turbinen 320 av mottrycks- typ, och en mekanisk ångkompressor 45 är placerad i ledningen 324. Den mekaniska ångkompressorns 45 drivaxel 46 är kopplad med raffinöraxeln 315 och turbinaxeln 326. Tillskottsenergi tillföres i form av ersättningsånga som genom ledningen 47 in- föres i ledningen 324 strax före turbinen 320. Mängden av er- sättningsånga regleras av tryckregulatorn 48 som påverkar ven- tilen 49 i röret 47. Mottrycksånga i ledningen 50 från turbi- nen 320 införes i ångledningen 324 före kompressorn 45.

Utförandet enligt fig. 4 är mycket likartat med utförandet en- ligt fig. 3, men med den skillnaden att kraften till den meka- niska ångkompressorn 445 avges av en elektrisk motor 52. Vid detta utförande är även.att märka, att ånga för igångsättning av anläggningen kan tillföras till ångomformaren 421 genom ledningen 53. 4es,6bs Vid utförandet enligt fig. 5 avges den tillsatsenergi, som er- fordras för att driva raffinören 514, av en elektrisk motor 55 som är direktkopplad med raffinörens drivaxel 515. Lämpliga utväxlingsanordningar (icke visade) är företrädesvis insatta mellan motorn 55 och axeln 515 och mellan turbinaxeln 526 och raffinörens axel 515. Naturligtvis kan raffinören 514 ha fle- ' ra drivaxlar 515, varvid turbinaxeln 526 är kopplad med en av dem (till höger i fig. 5), och den elektriska motorn 55 är kopplad med den andra (till vänster i fig. 5). Varvtalen be- höver icke överensstämma.

Vid utförandet enligt fig. 6 erhålles den tillskottsenergi, som erfordras för att driva raffinören 614, genom användning av en högtrycksturbin 58, medan turbinen 620 är en lågtrycks- turbin. Högtrycksturbinen 58 är av mottryckstyp och får färsk- ånga för drift av axeln 60 från ledningen 59, medan mottrycks- ånga avgår genom ledningen 61 och införes i ångledningen 624 från ångomformaren 621. Hastighetsreducerande växlar 627, 63, är insatta mellan turbinerna 620 resp. 58 och raffinörens 614 drivaxlar 615. Vid detta utförande kan alternativt finnas två parallellt (eller i serie) kopplade raffinörer 714, såsom visas i fig. 7, varvid den ena av raffinörerna drives av en axel motsvarande axeln 60 och den andra av en axel motsvaran- de axeln 626.t Utförandet enligt fig. 7 liknar mycket utförandet enligt fig. 1, men med den skillnaden att där finns parallellkopplade raffinö- rer 714, 7l4', som är anslutna till ångomformaren 721 över pro- cessångledningar 724, 724'.

Utförandet enligt fig. 8 är mycket likt utförandet enligt fig. l, men med den skillnaden att anordningarna för koppling av turbinen 820 med raffinörens drivaxel 815 omfattar ett hyd- Wrauliskt drivsystem bestående av en hydraulisk pump 60, som är driven av turbinens 820 utgångsaxel 826, och en hydraulisk motor 61, som är direktkopplad med axeln 815 och driven av s 466 605 10 hydraulvätska som tillföres från pumpen 60 genom ledningarna 62.

Startånga liksom ersättningsånga tillföres genom ejektorn 829.

Med användning av den ovan beskrivna apparaturen är det möjligt att tillämpa förfaringssättet enligt uppfinningen för framställ- ning av mekanisk massa (såsom RMP, CTMP etc.) av en vätskeupp- 'slamning av sönderdelat cellulosahaltigt fibermaterial, och detta på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt med använd- ning av en defibrator 14 och en ångturbin 20. Förfaringssät- tet omfattar följande åtgärder: (a) (b) uppslamningen införes i defibratorn 14 genom ledningen ll; defibratorns 14 drivaxel sätts i rotation för att få de- fibratorskivorna 16, 17 att påverka materialet och åstad- komma defibrering. För defibreringen åtgår i själva ver- av den energi som förbrukas av defib- ratorn 14, medan huvuddelen av energin omvandlas till ket mindre än 10 % friktionsvärme som av vätskan i uppslamningen i raffinö- ren 14 alstrar processånga; (c) i ledningen 18 utmatas mekanisk massa (som vanligen bear- betas ytterligare av andra raffinörer för att alstra RMP, eller i andra processteg för att alstra CTMP eller lik- nande); (d) processånga från defibratorn 14 avledes genom ledningen 19; energin i processångan liksom erforderlig tillskottsener- gi användes för att driva turbinen 20, och (e) som i sin tur dri- ver defibratorn 14, och utgör all erforderlig energi för att utföra åtgärden (b).

Vid framställning av TMP (eller CTMP) ledes en del av pro- cessångan i ledningen 37 till förbasnings- och basningskär- len 12, 13, och ånga från turbinen 20 går genom ledningen 38 till basningskärlet 13. Åtgärden (e) förverkligas företrädesvis genom att leda pro- cessångan genom en värmeväxlare (ångomformare) 21, för att U f) 4ee e0s ll alstra ren ånga som sedan tillföres (via ledningen 24) till turbinen 20, och kondensat går i ledningen 23 från turbinen 20 till vidare användning såsom matarvatten för ångomforma- ren 21. Tillsatsenergin avges företrädesvis av tillsatsånga som införes genom munstycket 32 i ângejektorn 29. Turbinen 20 och växeln 27 är valda så, att defibratorns 14 varvtal _ blir det optimala för det givna materialet som skall förvand- las till massa. Processångan i ledningen 19 till ångomfor- maren 21 har normalt ett tryck liggande mellan 0,5 och 10 bar (ö). Det smutsiga kondensatet i ledningen 22 från ångomfor- maren 21 går antingen till avlopp eller användes för att upp- slamma ytterligare flis som skall behandlas eller förvandlas till massa.

Fig. 9 och 10 visar schematiskt olika utföranden för att er- hålla förbättrad effektivitet vid tillämpningen av förelig- gande uppfinning. Vid dessa utföranden tillämpas ekonomiska åtgärder, i samband med samproduktion av ånga och elektrici- tet, för att kompensera det förhållandevis låga trycket hos processångan från raffinören.

Vid utförandet enligt fig. 9 går massa från raffinören 69 genom en separator 70, vari processångan avskiljes och ledes till en venturi-scrubber 71 för att sedan gå vidare till ång- omformaren 72; En i massafabriken ingående ångpanna 73 för alstring av elektricitet har en tillhörande överhettare 74.

Matarvattnet till ângpannan 73 går genom ekonomisern 75 och färskångan från ångomformaren går genom överhettaren 74 innan den användes.

En första ångturbin 77 driver raffinören 69, medan en andra ångturbin 76 driver en elektrisk generator 80. Ånga från ângpannan 73 avgår genom ledningen 81 och tillföres den andra ångturbinen 76, och färskånga från ångomformaren 72, som gått genom överhettaren 74 och ledningen 82, tillföres till den första turbinen 77 tillsammans med utloppsångan från den andra turbinen 76 i ledningen 83. ' 466 605 12 Eventuellt kan tillsatsånga till turbinen 77 erhållas genom att leda utloppsångan i ledningen 84 från den första turbinen 77 till överhettaren 74, varvid en del av denna ånga återcir- kuleras genom ledningen 85 och bildar inloppsånga för turbinen 77, medan en annan del av denna ånga går genom ledningen 86 och användes som mottrycksånga för t.ex. flingtorkning av mas- san som utmatas från separatorn 70. Kondensatet i ledningen 88 från flingtorken 89 kan användas som matarvatten i ångpannan 73 och kan dessutom föras genom värmeväxlaren 87 och sedan genom överhettaren 74 för att bilda matarvatten för ångomvandlaren 72. Ånga för venturi-scrubbern kan tas från ledningen 79, som går genom överhettaren 74 och sedan till venturi-scrubbern 71.

Vid utförandet enligt fig. 10 är den värmeväxlare, som an- vändes för att överhetta färskångan från ångomformaren, och den särskilda ångpannan jämte andra komponenter för genere- ring av elektricitet och även utgörande en sekundär ångkälla för drift av raffinören, utförda på ett någon annorlunda sätt än ovan beskrivits. Vid utförandet enligt fig. 10 passerar den i raffinören alstrade mekaniska massan genom separatorn 92 varefter massan flingtorkas i flingtorken 93, medan pro- cessångan går genom venturi-scrubbern 94 och sedan till ång- omformaren 95, som har avloppet 96. Färskånga från ångom- formaren 95, som går genom ledningen 97 till ekonomisern 98 samverkar med de heta gaserna däri och bildar sedan inlopps- ånga för ångturbinen 91, som driver raffinören 90. En andra källa för ånga till ångturbin 91 är ångpannan 99, som får komprimerad förbränningsluft från luftkompressorn 100. Den vätskefyllda rörslingan 109 i pannan 95 bildar denna andra källa för ånga som tillföres till turbinen 91.

Förbränningsgaserna från pannan 99 går genom gasturbinen 101, som driver luftkompressorn 100 och en elektrisk generator 102.

Luft tillföres luftkompressorn 100 från luftinloppet 103, och. luften förvärmes i ekonomisern 98 innan den går till luftkom- 13 466 605 pressorn l00. Genom utloppet 105 från gasturbinen 101 avgår uppvärmd gas till ekonomisern 98. Utloppsånga 108 från tur- binen 91 bildar mottrycksånga för flingtorken 93. Kondensa- tet från flingtorken 93 avgår genom ledningen 107 och bildar dels vätsketillförsel till rörslingan 109, dels kondensatma- tarvatten till ångomformaren 95. Företrädesvis går den se- nare delen genom ekonomisern 98 innan den tillföres till ång- omformaren 95.

Samtliga komponenter ingående i anläggningen enligt fig. 10 kan vara flyttbart monterade, t.ex. på ett tåg, och gastur- binen l0l kan ge drivkraft till tågets lokomotiv (antingen direkt eller till generatorn l02, som alstrar elektricitet för drift av lokomotivet).

Man ser sålunda att föreliggande uppfinning riktar sig på ett förfaringssätt och en anläggning som underlättar effektiv och kostnadsbesparande framställning av mekaniska massor.

Ehuru uppfinningen här ovan beskrivits i avseende på vad som för närvarande anses vara de mest praktiska och föredragna utförandena, är det för en fackman tydligt att modifikationer därav i många avseenden kan utföras inom ramen för uppfin- ningen, vilken skall givas den bredast möjliga räckvidd vid tolkning av efterföljande patentkrav, så att alla ekvivalen- ta konstruktioner och förfaringssätt täckes.

Claims (10)

4-66 605 14 PATENTKRAV

1. l. Anläggning för framställning av mekanisk massa omfat- tande: en defibrator eller raffinör (14) som har en driv- axel (15) kopplad med åtminstone ett roterbart raffinörele- P ment (16); en separeringsanordning för skiljande av från raffinören kommande ånga och raffinerat material, vilken anordning har ett ångutlopp (19) för bortförande av pro- cessånga och ett massautlopp (18) för bortförande av raf- finerat material; en ångturbin (20) som har ett ånginlopp (25) och en roterande utgående axel (26); och organ för koppling av turbinens utgående axel (26) med raffinörens drivaxel (15), så att turbinen (20) driver raffinören (14), k ä n n e t e c k n a d dels av ledningsorgan för anslut- ning av processångutloppet (19) till ångturbinens (20) ång- inlopp (25), vari ingår en ångomformare (21); dels av led- ningsorgan (31) för att i tillsats till ånga från omforma- ren tillföra till ångturbinens ånginlopp (25) ytterligare ånga av ett högre tryck än omformarångan, så att turbinen drives såväl av omformarånga som av ångan av högre tryck.

2. Anläggning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a d av ett till raffinören anslutet basningskärl (13) för basning av fibermaterial innan detta tillföras raffinö- ren; och av ledningsorgan (37) för att leda en del av pro- cessångan från processångutloppet (19) till basningskärlet (13) för basning av fibermaterialet innan detta införes i raffinören (14).

3. Anläggning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en ångejektor (29) är insatt mellan ång- omformaren (21) och ångturbinen (20) för att införa ångan av högre tryck i ångturbinens ånginlopp (25) i tillsats till omformarångan. v: 466 ens l5

4. Anläggning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a d av en ångkompressor (445, fig. 4) insatt mellan ång- omformaren (421) och ångturbinen (420) för att komprimera den omvandlade processångan, och av en elektrisk motor (52) för drift av ångkompressorn (445).

5. Anläggning enligt patentkrav 1, där ångturbinen (620, fig. 6) är en lågtrycksturbin, k ä n n e t e c k n a d av: en högtrycksturbin (58) som också är ansluten till raffinörens (614) drivaxel; ett inlopp (59) för färskånga av högt tryck till högtrycksturbinen (58); och ett ângutlopp (61) för låg- trycksånga från högtrycksturbinen, varvid utloppet (61) för lågtrycksånga är anslutet till lågtrycksturbinens (620) ångin-A lopp.

6. Anläggning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d av en överhettare (74, fig. 9) i samverkan med en ångpanna (73) för alstring av överhettad ånga, varjämte nämnda organ för an- slutning till ångomformarutloppet till ångturbinens (77) ång- inlopp omfattar en ledning (82) som sträcker sig från ångom- formaren (72) genom överhettaren (74) för överhettning av ångan i nämnda ledning och sedan vidare till nämnda ånginlopp, var- jämte ångutloppsledningen från pannan (73) är ansluten till ångturbinen (77).

7. Anläggning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k nia d av en andra ångturbin (76) och av att ångan från ångpannan (73) går genom nämnda andra ångturbin (76), som driver en elektrisk generator (80); samt att ångutloppet (83) från nämnda andra ångturbin (76) tillför ånga till den raffinören drivande ång- turbinen (77) tillsammans med den överhettade omformarångan.

8. Anläggning enligt patentkrav 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d av en gasturbin (101, fig. 10) och en ekonomi- ser (98), varvid avgaser från ångpannan (99) går till gastur- binen och sedan från gasturbinen till ekonomisern, och värme- växlaren för överhettning av ånga från ângomformaren (95) in- går i ekonomisern (98). 466 eos D M

9. Förfaringssätt för framställning av mekanisk massa ur sönderdelat cellulosahaltigt fibermaterial med användning av en defibrator eller raffinör (14), som har en roterande driv- axel (15) och en ångturbin (20), omfattande följande åtgärder: (a) fibermaterialet införes i defibratorn (l4); (b) defibratorns drivaxel (15) sättes i rotation för att åstadkomma raffinering av det sönderdelade cellulosahaltiga fibermaterialet, så att massa bildas därav, varvid friktions- värme som samtidigt genereras under raffineringsprocessen bildar processånga; (c) massan utmatas från defibratorn; och (d) processångan utmatas från defibratorn, k ä n n e t e c k n a t av följande ytterligare åtgärder: (e) den ur processångan utvunna värmeenergin och ytterligare tillsatt energi erhållen ur ånga från en sekundär ångkälla av högre tryck användes till att driva ångturbinen och bil- dar tillsammans all energi som erfordras för att praktisera åtgärden.

10. Förfaringssätt enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k - n a t av åtgärden att överhetta omformad ånga, innan den an- vändes i åtgärd (e), genom att leda denna ånga genom en vär- meväxlare eller överhettare (98), tillhörande en ångpanna (99) för alstring av energi för drift av en turbin (l0l kopplad till en elektrisk generator (102).