SE465799B - Anordning foer reducerad effektmatning till en abonnentlinje - Google Patents

Description

465 799 kvalitet. eftersom korten i nmgasinet alstrar mycket värme vid toppbelastning.

Detta skapar dimensioneringsproblem, bl.a.

Värmeutveckling i underliggande magasin påverkar till viss del omgivningstemperaturen i överliggande magasin. Eftersom korten sitter i ett magasin tätt bredvid varandra påverkar värmeutveck- lingen vid ett kort även intilliggande korts omgivningstempera- tur. Sådan värmepàverkan är ogynnsam och kräver, av tillförlit- lighetsskâl, att extremt värmetåliga komponenter används i kretskorten. Detta är dyrbart.

Dimensioneringen av telefonstationen så att den skall klara all trafik under toppbelastning innebär även det kravet att ackumula- torerna måste dimensioneras så att de kan leverera den effekt som erfordras för att driva telefonstationen vid toppbelastning i händelse av nätbortfall. Ackumulatorerna måste således dimensio- neras för högt effektuttag under en specificerad driftstid, typiskt fyra timmar. Detta gör att ackumulatorerna blir dyra och utrymmeskrävande.

Ett linjekorts temperatur kan också öka om en abonnentlinje är kort, varvid abonnentlinjens ohmska motstånd är lågt och hög ström går genom de kretsar med vilka linjen matas, nedan kallade att uppvärmas. Är abonnentlinjen däremot lång är dess ohmska motstånd matningskretsar. Dessa matningskretsar kommer därvid stort och liten ström går genom matningskretsarna vilka då inte uppvârms.

En annan källa till uppvärmning av komponenterna på linjekorten är samtalslängden. Ju längre ett samtal är, ju längre tid är komponenterna på linjekortet aktiva och ju mer värme kommer dessa att alstra. Ännu en källa till uppvärmning är det antal linjer per linjekort, vilka samtidigt är aktiva.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN lO 15 20 25 465 799 Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att reducera förlust- effekten per linjekort i beroende av löpande avkända drifts- parametrar.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att minska det effektbehov (amperetimmar) som reservackumulatorerna måste tillhandahålla för att telefonstationen skall kunna avverka trafiktopparna vid toppbelastning.

Dessa ändamål ernàs genom att införa ett extra linjematnings- tillstånd för linjekretsarna. Detta extra linjematningstillstànd karakteriseras av att abonnentlinjen matas med en linjeström, som följer en förutbestämd linjeström-linjespänningskarakteristika, vilken när linjeströmmen överskrider ett förutbestämt värde, har ett förlopp som motsvarar att abonnentlinjen matas av en högohmig matningskrets. Detta reducerar linjeströmmen och därför även förlusteffekterna. Den reducerade linj eströmmen medför en i vissa fall försämrad, men ändå godtagbar, ljudkvalitet, varför trafiken kan fortgå utan inskränkning av trafikstyrkan.

Fortsättningsvis kallas tillståndet med matning med reducerad linj eström för abonnentlinj ens RE-läge (reducerad effektmatning) .

Matningsresistansen till en abonnentledning varierar från land till land och kan även variera inom landet från förvaltning till förvaltning. Av denna anledning samt även av andra, närmarespecificeradeanledningar,innefattardagenslinjekretsar här ej en linjespänningsmätningskrets för mätning av abonnentlinjens linjespänning och för avgivande av en motsvarande linjespännings- signal, en strömstyrkrets, i vilken är lagrat ett antal lin- jeström-linjespänningskarakteristikor, och vilken har en första ingång för linjespänningssignalen, en andra ingång för en valsignal för val av en förutbestämd karakteristika bland nämnda karakteristikor och en utgång för avgivande av en styrsignal vars värde motsvarar den linjeström som föreskrivs av den. valda karakteristikan och den aktuella linjespänningen, samt ett strömmatningsorgan med en ingång och en utgång, vilken ingång är utgång för mottagande av ansluten till strömstyrkretsens 10 15 20 25 465 799 styrsignalen och vilken utgång är ansluten till abonnentlinjen för att pà denna mata ut den linjeström som motsvarar den av styrsignalen föreskrivna.

Ett strömmatningsorgan av detta slag är känd fràn våra WO- publikationer 84/00459, 84/01249 och 84/01250.

Valsignalen för val av karaktäristika i styrkretsar avges från en överordnad styrenhet som är förbunden med linjekretsarna genom en för linjekretsarna gemensam bussledning. Valsignalen förelig- ger vanligen i form av en kombination av datasignaler, som kan ha hög eller låg logisk nivå, och som överförs på ett antal dataledningar i en bussledning. Mot 'varje signalkombination svarar varsin karaktäristika. Den överordnade styrenheten är programmerad att avge den valsignal som:motsvarar'den karaktäris- tika som i sin tur motsvarar den matningsresistans som förvalt- ningen använder.

Programmet i den överordnade styrenheten alstrar valsignalerna. Härigenom undviks att linjekort med matningskretsar med olika resistanser måste tillverkas, lager- hållas och saluföras.

Uppfinningen utnyttjar möjligheten att välja olika karakteris- tikor till att inkoppla matning av abonnentlinjen med en reducerad linjeström föreskriven av en ny karakteristika vald så, att alla eller valda abonnentlinjer temporärt matas av en högohmig matningskrets för att på så sätt reducera förlusteffek- terna.

Inkoppling av en karakteristika som motsvarar'RE-läget kan enligt uppfinningen initieras av flera olika driftsparametrar, däribland (TAMB) temperaturen (Tj) vid. ett enskilt linjekort eller inuti en temperaturen i det rum i 'vilket magasinet förvaras, enskild komponent pä ett linjekort, längden (L) av en abonnent- linje, varaktigheten (t) av ett telefonsamtal eller antalet (N) aktiva abonnentlinjer på ett och samma linjekort. Företrädesvis inkopplas RE-läget när följande kombinationer av driftsparamet- rar är uppfyllda: 10 15 20 25 30 465 799 * omgivningstemperaturen (TAMB) är större än ett förutbe- stämt referensvärde (Tfium), varvid samtliga linjekorts lin- jekretsar matas med reducerad linjeström * omgivningstemperaturen är större än ett förutbestâmt (T+AM) och antalet aktiva linjer (N) på enskilda linjekort är större än ett förutbestämt referens- referensvärde värde (No), varvid endast de linjekretsar som finns pá dessa enskilda linjekort matas högohmigt * omgivningstemperaturen (TAMB) är större än ett förutbe- stämt referensvärde (Tflum) samtidigt som varaktigheten (t) av samtalet överstiger ett förutbestämt referensvärde (to) och/eller abonnentlinjelängden (L) understiger ett förutbe- (Lo), linjekretsen övergår till RE-läge * temperaturen (Tj) av en enskild komponent i en linjekrets är större än ett förutbestämt referensvärde (T+j), varvid endast den linjekrets i vilken komponenten ingår omstâlls stämt referensvärde varvid endast den berörda till matning med reducerad linjeström * kombinationer av ovanstående driftsparametrar.

Avsikten med att kombinera flera driftsparametrar med varandra för att initiera inkoppling av RE-läget är att minska driftstiden med reducerad matning eftersom sådan reducerad matning i vissa fall kan försämra telefonernas elektroakustiska egenskaper. Av denna anledning vill man hålla driftstiden i RE-läget så kort som möjligt för att ingreppet i den normala driften av tele- fonstationen inte skall upplevas störande av abonnenterna.

I händelse av kraftbortfall, varvid ordinarie strömmatning av telefonstationen upphör, skall övergång ske till RE-läget för samtliga linjekretsar överordnat de ovan nämnda driftsparameter- kombinationerna.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka 10 15 20 25 30 465 799 Fig. 1 är en perspektivvy av en telefonstationsmodul, Fig. 2 är ett schematiskt blockschema visande en linjekrets och tillhörande styrkrets, Fig. 3 är ett diagram som visar tvâ olika strömmatnings- karakteristikor, Fig. 4 är ett förenklat kopplingsschema av en strömmatnings- krets, Fig. Sa-5d är blockscheman visande en linjekrets och överordnad styrenhet, varvid figuren visar olika kombinationer av övervakade driftsparametrar, och Fig. 6 är ett blockschema som visar anordningen enligt föreliggande uppfinning. ' FöREnRAGEN Uærönmssronu Fig. 1 visar en telefonstationsmodul som innefattar ett magasin 1 i vilket ett antal kretskort är placerade tätt bredvid varandra. Närmare bestämt innefattar magasinet sexton linjekort 2. Telefonstationsmodulen innefattar vidare en överordnad styrenhet 3, ett antal tonmottagare 4 och andra vid telefonsta- tionsmodulen använda kretsar, gemensamt betecknade med 5.

Enheterna 3, 4 och 5 sitter på ett antal kort i magasinet 1.

Vidare finns i magasinet 1 ett antal ringsignalgenererande kretsar 6 också anordnade på kort som sitter i magasinet samt till slut ett antal tidväljarkretsar anordnade på kretskort 7.

I fig. 2 visas en linjekrets 10 och en styrkrets 11 för lin- jekretsen. I båda kretsarna 10 och 11 visas endast de delar som är relevanta för strömmatningen av den abonnentlinje med vilken linjekretsen hör ihop. Sålunda visas ej talvägar, signalerings- organ etc. Abonnentlinjen innefattar konventionellt en A-tråd och en B-tråd. Dessa betecknas med 12 resp. 13. Mellan trådarna 12, 13 sitter en seriekombination bestående av ett motstånd 14, 'LO 15 20 25 »30 35 465 799 en kondensator 15 och ett motstånd 16. abonnentlinjen 12, 13 styrs enligt följande: spänningen mellan Strömmatningen av A- och B-trådarna lágpassfiltreras i den av motstánden 14, 16 och kondensatorn 15 bildade R-C-R-länken. Den resulterande likspän- ningen avkänns med en förstärkare 17. I en signalbehandlingskrets 18 nivåskiftas och skalas utgångssignalen från förstärkaren 17 från normalt 20-50 V till ca. 0,5-1,25 V för att passa styrkret- sen 11. Ytterligare filtrering utförs i ett lågpassfilter 19 för att eliminera den växelspänning som framkallas av talsignaler på linjen och som år överlagrade på en likspänning.

Fig. 2 visar att linjekretsen innefattar en strömstyrkrets 20 i vilken det finns ett flertal olika strömmatningskarakteristikor lagrade, däribland den som motsvarar konventionell matning av linjen över 2 x 250 ohm, matning, t.ex. motsvarande 2 x 10 kn enligt föreliggande upp- finning. Förloppet av dessa två karakteristikor framgår ur fig. 3. samt den som motsvarar reducerad I flera länder matas abonnentlinjen 12, 13 normalt med 50 V över ett matningsmotstånd på 2 x 250 ohm. Då blir maxströmmen vid kortslutning av abonnentlinjen 100 milliampere och linje- spänningen 50 V för oändligt lång linje. Denna strömmatnings- karakteristika betecknas med linjen 21. Enligt uppfinningen föreslås att tillståndet med matning av abonnentlinjen med reducerad linjeström, RE-läget, skall ha den karakteristika som motsvaras av den streckade linjen 22 i fig. 3. Denna karakteris- tika 22 följer karakteristikan 21 ända till dess linjeströmmen uppgår till ca. 25 milliampere varefter karakteristikan bryter och följer ett väsentligen horisontellt parti uppfinningen motsvarar matning av linjen med 2 x 10 kn. som enligt Antag, att en abonnentlinje belastar linjekretsen så att dess belastningslinje 23 intar det i fig. 3 visade läget. Vid normal strömmatning matas således ca. 52 milliampere ut på abonnent- linjen medan när övergång sker till RE-läget samma abonnentlinje matas med endast ca. 28 milliampere. Linjeströmmen reduceras således med 24 milliampere. 10 15 20 25 30 465 799 Ur fig. 2 framgår vidare att signaler till styrkretsen 11 överförs på en bussledning 30. Av en på bussledningen 30 Överförd valsignal, erhàllen från den överordnade styrenheten erhåller strömstyrkretsen 20 besked om vilken karakteristika som skall välj as. Med ledning av den valda karakteristikan samt med ledning av den uppmätta linj espänningen matar strömstyrkretsen 20 ut en ström till en förstärkare 24. Utsignalen från förstärkaren 24 går till två styrkretsar 25, 26 för styrning av varsin strömförstär- kare 27 resp. 28 vilka utmatar den av karakteristikan bestämda linjeströmmen IL till abonnentledningens tvâ trådar 12, 13.

Sättet att generera den önskade linj eströmmen IL kan förenklat beskrivas på det sätt som framgår ur fig. 4. Linjekretsen 10 och dess styrkrets 11 fungerar så, att de på elektronisk väg framställer en elektrisk krets av det slag som visas i figur 4.

Denna krets innefattar ett batteri 31 med jordad pluspol.

Abonnentlinjen, representerad av ett belastningsmotstånd RL, matas från batteriet via varsin matningsresistans 32A och 32B.

I verkligheten alstras batterispänningen och matningsresistanser- na elektroniskt. Batteriets 31 EMK och matningsresistanserna 32A och 32B väljs efter vald strömmatningskarakteristik så att linjematningsströmmen IL=f(V'AB) , där V' u motsvarar spänningen och B- trådar efter skalning i signalbehandlingskretsen 18 . I strömstyrningskretsen 20 omvandlas spänningen V' AB till en ström ICO), enligt sambandet. Icmfki- 'V'+I°i där ki och Ioi (i=1,2,3, . .. .) är konstanter som har olika värden svarande mot olika karakteristikor. Värdena på ki och Ioi kan t.ex. hämtas ur en tabell. Alternativt kan ki realiseras genom att V' AB pàtryckes en resistor, vald bland flera resistorer mellan abonnentlinjens A- vilka vardera svarar mot varsitt ki. Iio genereras på motsvarande sätt genom att en konstant referensspänning pàtryckes en resistans, vald bland flera resistanser, vilka vardera svarar mot varsitt Iio. Såsom ännu ett alternativ att generera Iwn kan V' AB tillföras en processor, lokalt anordnad för linjekretsen, vilken med ledning av WAB och önskad karateristika styr strömstyrs- kretsen (20) sá, att den utmatar strömmen Ic°n=k¿'V'AB+ I 0 i o Strömmen Icon matas sedan till förstärkaren 24 och styrkretsarna 10 15 25 30 D 465 7» \ 25, 26, vilka jämte strömförstärkarna är av det slag som beskrivs i våra nämnda WO-patentskrifter.

Närmast följer en beskrivning över de driftsparametrar som skall övervakas i telefonstationsmodulen. Driftsparametrarna övervakas och jämförs med referensvärden. När referensvärdena överskrids inkopplas RE-läget. Under den tid RE-läget intas övervakas driftsparametrarna kontinuerligt och när de slutligen under- skrider ev. modifierade referensvärdena, referensvärden, initieras omkoppling till normal drift.av telefonstationsmodulen.

Fig. 5a visar ett utförande enligt vilket omgivningstemperaturen TAMB till linjekorten 2 i magasinet 1 övervakas. Vidare övervakas kraftnätet för magasinens strömförsörjning med avseende på ett eventuellt kraftbortfall.

Ur fig. 5A framgår att det pà varje linjekort 2 finns en lokal processor 47, som övervakar alla linjekretsar, normalt 8 st, på linjekortet, och som avsöker kortets linjekretsar och rapporterar linjekretsarnas status till den överordnade styrenheten 3 via en bussledning 48.

Omgivningstemperaturen avkänns av en temperaturgivare i form av en oscillator 40, visad i fig. 6, vilken finns anordnad på något av korten i magasinet och vilken via ett gränssnitt 41 står i förbindelse med bussledningen 48. Oscillatorkretsen. är kon- ventionell och innefattar ett antal komponenter som bestämmer Bland dessa komponenter används enligt en oscillatorfrekvensen. uppfinningen ett temperaturkänsligt element 42, termistor. Det temperaturkänsliga elementet 42 är anordnat i det rum i vilket magasinet 1 är inneslutet. Det temperaturkänsliga elementet 42 är anordnat utskjutande från magasinet 1 såsom t.ex. schematiskt visas i fig. 1. Under normal drift av telefonsta- tionsmodulen avger oscillatorn en svängningssignal med frekvensen f. En representation av oscillatorsignalen överförs via buss- 48 till den överordnade styrenheten 3 som schematiskt visad inom den streckade ledningarna 30, innefattar en processor, O / 10 15 20 25 30 10 465 799 rektangeln 3 i fig. 6, via en I/0-enhet 43 till vilken buss- ledningen 48 går. En andra I/O-enhet 44 till processorn 3 står i förbindelse med en kommunikationsbussledning 45. Sistnämnda kommunikationsbussledning står i förbindelse med en för flera telefonstationsmoduler gemensam central, ej visad processorenhet CPU. Ett block 46 i den överordnade styrenheten 3 representerar ett program som jämför övervakade driftsparametrar med drift- sparametrarnas referensvärden och som initierar alstring av en första styrsignal för övergång till RE-läget och en andra styrsignal för övergång till normalt driftsläge. Den överordnade styrenheten 3 innefattar dessutom ett antal minnesomráden för lagring av referensvärden för driftsparametrarna. Närmare bestämt finns ett minnesområde 50 i vilket är lagrat ett första frek- vensvärde för oscillatorfrekvensen. Detta första referensvärde motsvarar att omgivningstemperaturen.INu,överskrider en förutbe- +ÅMB, 40°C, och att RE-läget skall inkopplas. Vidare finns ett minnesområde 51 i vilket är lagrat stämd temperatur T t.ex. ett andra referensvärde för oscillatorfrekvensen. Detta andra referensvärde motsvarar att omgivningstemperaturen ïæua har ett för normal drift lämpat värde Tíum, t.ex. 37°C och att den andra styrsignalen skall avges och att således RE-läget skall bort- kopplas och att övergång skall ske till normal matning. Genom att välja T+AMB > T'AMB erhålls en temperaturhysteres.

Aktuellt värde för oscillatorfrekvensen, dvs. aktuellt tempera- turvärde Hann, lagras i ett minnesområde 52 vilket uppdateras periodiskt.

I det fall flera telefonstaionsmoduler förekommer i telefon- stationen kan temperaturgivaren 42 vara centralt placerad i det rum i. vilket samtliga telfonstationsmoduler 1. är anordnade.

Företrädesvis förekommer i detta fall en tillkommande temperatur- givare av tillförlitlighetsskäl.

Det är således tydligt att när den första styrsignalen avges kommer samtliga 128 abonnentlinjer knutna till telefonstations- modulen att omkopplas till RE-läget. lO 15 20 7.5 30 11 465 799 Tillståndet för kraftnâtet, dvs. om kraftbortfall föreligger eller ej, erhålls medelst en statussignal som överförs på kommunikationsbussledningen 45 från telefonstationens ej visade centrala processorenhet CPU. Denna statussignal lagras i ett minnesomràde 53. Motsvarar statussignalen normal nätdrift avger programblocket 46 den andra styrsignalen medan om statussignalen motsvarar att kraftbortfall har inträffat avger programblocket 46 den första styrsignalen för inkoppling RE-läget, varvid alla abonnetlinjer i telefonstationsmodulen omkopplas till RE-läget.

Ur fig. 2 framgår att varje linjekrets 10 mottar signalerna på bussledníngen 30 via ett styrlogikblock 33 med tre parallella datautgàngar på vilket datasignaler DO, D1 och D2 avges till en styrkrets 29 för inställning av olika driftsmoder av linjekretsen 10.

Styrlogikblocket 33 står i förbindelse via en bussledning 60 med strömstyrkretsen 20 och med en slingdetektorkrets 37. Via buss 39 har styrlogikblocket också förbindelse med.A/D-omvandlaren 38.

Dessa kretsar beskrivs närmare nedan. När strömstyrkretsen 20 mottar den första styrsignalen väljer den strömmatningskarakt- eristikan 22 och när den mottar den andra styrsignalen väljer den strömmatningskarakteristikan 21.

Fig. 5b visar en variant av övervakningssystemet enligt fig. 5a.

I fig. 5b är det möjligt att reducera det antal linjer_som beordras inta RE-läget när omgivningstemperaturen överstiger det första referensvärdet Tzum. När antalet aktiva linjer N på ett linjekort är större än ett tröskelvärde No, t.ex. N°=4, ggn när omgivningstemperaturen Tina är större än det förutbestämda första referensvärdet Tflum rapporteras detta till den överordnade styrenheten 3 som därvid beordrar inkoppling av RE-läget för alla linjekretsar på detta linjekort där N>N°. Pâ detta sätt kommer bara de linjekort på vilka tröskelvârdet No överskridits att beordras inta RE-läget. Är t.ex. NOS4 vid alla 16 linjekort 2, initieras RE-läget ej vid dessa 64 abonnentlinjer. Detta skall jämföras med fallet enligt fig. 5a där alla 128 linjer beordras .LO 15 20 15 30 35 12 465 799 inta RE-läget när omgivningstemperaturens första referensvärde T+AMB överskrids.

Tröskelvärdet No, dvs. antalet aktiva linjer per kort, finns lagrat i ett minnesomràde 64 (jfr. fig. 6) och jämförs med det antal aktiva linjer N per kort som varje lokala processor 47 löpande rapporterar till den överordnade styrenheten 3. Aktuellt värde N för antalet aktiva linjekretsar pà ett linjekort lagras i ett minnesomràde 65. Lagringen sker löpande med aktuellt värde från linjekort till linjekort och programblocket 46 beräknar för varje akuellt värde om tröskelvärdet No överskridits. En aktiv linjekrets detekteras genom att slingdetektorn 37 övervakar om linjen matas med linjeström. Slingdetektorns tillstànd övervakas av den lokala processorn 47, som, via bussledningen 60, styr- logikblocket 33 och bussledningen 30. Via bussledningen 48 rapporteras redan till den överordnade styrenheten 3 när slingde- tektorn 37 detekterar linjeström.

Fig. 5c visar en annan lämplig kombination av driftsparametrar förutom kraftbortfall, både och abonnentlinjelängden L. som skall övervakas. Här avkänns, omgivningstemperaturer Hur T abonnentlinjelängden pàvåïïar linjeströmmen framgår ur fig. 3.

Ju kortare abonnentlinjelängden är ju lägre är dess ohmska resistans och ju mer moturs vrids belastningslinjen RL, runt origo, från det i fig. 3 visade läget, varvid abonnentlinje- strömmen ökar. Därmed ökar även förlusteffekterna.

Ett referensvärde Lb för abonnentlinjelängden finns lagrat i ett minnesomràde 54 (se fig. 6) och det aktuella linjelängdsvärdet L för varje abonnentlinje hörande till linjekorten i magasinet 1 finns lagrade i ett minnesomràde 55 i den överordnade styren- heten 3. Såsom mått på abonnentlinjens längd används vanligen enheten ohm.

Linjelängden.I|bestäms genom att avkänna linjespänningen V'nB med hjälp av förstärkaren 17. Spänningen signalbehandlas i signal- behandlingskretsen 18 och làgpassfiltreras i lågpassfiltret 19 samt går till A/D-omvandlaren 38 på vars utgång spänningsvärdet föreligger i digital form och överförs via en bussledning 39 lO 15 20 25 30 35 13 465 799 till styrlogikblocket 33. Därifrán till den lokala processorn 47 via bussledningen 30 och från den lokala processorn 47 till den överordnade styrenheten 3 via bussledningen 48. När omgivnings- temperaturen'§“m är större än det första referensvärdet Tflum ggn linjelängden L är kortare än referensvärdet Lb för abonnentlin- jelängden då avger styrenheten 3 den första styrsignalen över bussledningen 48 endast till de linjer vilka är kortare än referensvârdet. RE-läget inkopplas endast för dessa linjer. Detta kan nu vara tillräckligt för att temperaturen skall sjunka ner till det andra temperaturreferensvärdet T'¿MB.

Om emellertid temperaturen inte sjunker ner till HPAMB kommer bara de abonnentlinjer som är korta att inta RE-läget medan övriga linjer arbetar med normal matning. För att inte alla innehavare av korta abonnentlinjer skall drabbas av den olägenhet RE-läget medför kan. man enligt uppfinningen lägga till det villkoret, att bland de "korta" abonnentlinjerna skall endast de linjer omställas till RE-läge på vilka trafik pågått så länge, att samtalslängden t överskrider ett referensvärde to, t.ex. 4 minuter. Detta villkor visas schematiskt av de streckade linjerna och rektanglarna i fig. Sc.

Samtalslängden övervakas genom att slingdetektorkretsen 37 visad 2 kontinuerlig avkänner om linjeström matas ut pá abonnentlinjen 12, 13. Linjeströmmen utmatas under pågående När abonnenten lägger på luren slutar linjeströmmat- i fig. samtal. ningen, ev. efter tidsfördröjning, vilket slingdetektorkretsen 37 rapporterar till styrlogikblocket 33 via bussledningen 60.

Styrlogikblocket 33 vidarematar'denna signal til1.bussledningarna 30, 48 till den överordnade styrenheten.3 som mäter varaktigheten t av denna signal. Värdet av varaktigheten av denna signal lagras i ett minnesområde 62 och uppdateras kontinuerligt. Ett minnesom- råde 63 lagrar referensvärdet to för samtalslängden. När sam- talslängden överskrider referensvärdet, avger den överordnade styrenheten 3 den första styrsignalen till de linjekretsar där samtal pågår och beordrar övergång till RE-läget. Övriga korta abonnentlinjer omställs inte till RE-läget. 10 15 20 ÅO 14 465 799 Fig. 5d visar ännu en driftsparameter som kan avkännas och som kan vara lämplig att lägga till grund för inkoppling av RE- läget. I detta fall övervakas, förutom kraftnätets tillstånd, även temperaturen Tj av den varmaste komponenten eller varmaste kretsen i varje linjekrets. Linjekretsen är vanligen en integre- rad krets i form av en kapsel av t.ex. plast från vilken ett antal ben skjuter ut. För att mäta kretstemperaturen anordnas en temperaturgivare 57 (jfr. fig. 2) vid kretsen. Alternativt kan den vara integrerad i den integrerade kretsen och erhålla sin matningsspänning från linjekretsen. Temperaturgivaren 57 innefattar en temperaturkänslig transistorkrets som förändrar'sin utgångsspänning Vbuæ när kretstemperaturen Tj överskrider ett första temperaturreferensvärde T+j som finns lagrat i ett minnesområde 59 i den överordnade styrenheten 3. Temperaturvärdet TJ. finns lagrat i ett annat minnesområde 56 och uppdateras löpande. När kapseltemperaturen överskrider Tfij avger den överordnade styrenheten 3 den första signalen och den individuel- la linjekretsen omkopplas till RE-läget. Att endast den in- dividuella linjekretsen påverkas av signaler på bussledningen 30 att adresseras. Efterhand som kapseln svalnar och dess temperatur åstadkoms genom endast denna individuella linjekrets sjunker till ett andra referensvârde T'j, som finns lagrat i ett minnesområde 58 och som år mindre än T*j avger den överordnade andra individuella styrenheten den styrsignalen till den linjekretsen.

Temperaturavkänningen sker således individuellt för varje linjekrets och innebär därmed en noggrannare temperaturövervak- ning än den som sker enligt fig. 5a eftersom avkänning sker just där risken för överhettning är störst.

Enligt ett alternativt utförande kan temperaturgivaren 57 anordnas för mätning av temperaturen vid det ben av kapseln där man vet att den största strömmen går. Normalt sett är maximal kretstemperatur ca. 110°C och maximal bentemperatur 85°C.

Temperaturgivaren 57 förspänns med hjälp av motstånd på lämpligt sätt sá att dess utsignal blir t.ex. +5 V när maxtemperaturen för 10 15 20 *5 15 465 799 linjekretsen uppnås och så att den blir 0 V när normal driftstem- peratur för kretsen átertas.

Såsom en modifiering av utförandet enligt fig. 5d, där krets- eller lodtemperaturen rapporteras till den överordnade styren- heten 3 och där styrenheten 3 beordrar individuell övergång till RE-läget för ifrågavarande linjekrets är det möjligt att ordna med en jämförelse av temperaturgivarens 57 utsignal VQUT med referensvärdet T+j resp. T'j direkt i styrlogikblocket 33, varvid styrlogikblocket får avge styrsignaler för koppling till resp. från RE-läget. På detta sätt befrias den överordnade styrenheten 3 från denna lokala temperaturövervakníng. Alla tillstàndsän- dringar måste dock rapporteras till den överordnade styrenheten 3.

Såsom modifiering av övervakningen i fig. 5b kan man lägga till det villkoret att, när ¶5Mæ>T+AMB, RE-läget inte initieras i alla linjekretsar på de linjekort där tröskelvârdet No är överskridet, utan endast i (bland de som finns på ett linjekort där No överskritits) vilka har en linjelängd L, som är kortare än referensvärdet Lb för linjelängden. Ännu en modifie- ring är att endast initiera RE-läget vid de linjekretsar (bland de som finns på ett linjekort när No överskridits) där samtal pågått under en tid t som är större än referensvärdet to för sam- de linjekretsar talslängden. Ännu ett alternativ är att när TAMB>T+AMB RE-läget inte initieras i alla linjekretsar på de linjekort där tröskelvârdet No är överskridet, utan endast vid de linjekretsar där Lt°.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många sätt modifieras och varieras inom ramen för de bifogade patent- kraven.

Claims (12)

10 15 20 25 30 16 465 799 PATENTKRAV

1. Anordning för reducering av den linjeström (IAB) som en linjekrets (10) i en te1efonstation.utmatar till en abonnentlinje (12, 13), vilken linjekrets (10) innefattar linjespânningsmätningskrets - en (14-17) abonnentlinjens linjespänning och avgivande av en motsvarande för mätning av linjespänningssignal, - en strömstyrkrets (ll), i vilken är lagrat ett antal lin- jeström-linjespånningskarakteristikor (21), och vilken har en första ingång för linjespânningssignalen, en andra ingång för en valsignal för val av en förutbestämd karakteristika bland nämnda karakteristikor och en utgång för avgivande av en styrsignal vars värde motsvarar den linjeström som föreskrivs av den 'valda karakteristikan och den aktuella linjespänningen, samt - strömmatningsorgan (24-28) med en ingång och med utgångar, vilken ingång är ansluten till styrkretsens utgång för mottagande av styrsignalen och vilka utgångar är anslutna till abonnentlin- jen för att på denna mata ut en linjeström som motsvarar den av styrsignalen föreskrivna, vilken anordning vidare innefattar - en överordnad styrenhet (3) förbunden med linjekretsarna via 48) sändning av' nämnda valsignal till nämnda andra ingång till en för linjekretsarna gemensam bussledning (30, och för linjekretsarnas styrkretsar, k ä n n e t e c k n a d av - åtminstone en givare (17, 37, 42, driftsparameter och för avgivande av en motsvarande driftsparame- 57) för avkänning av en tersignal (TÄMB, N, L, t, Tj, kraftnätstatus) till den överord- nade styrenheten, - en i den överordnade styrenheten (3) ingående processor med: 15 20 25 _tur är anordnad i ett skåp, 17 465 799 a) åtminstone ett minnesområde (50, 51, 54 59, 58, 63, 64) för lagring av åtminstone ett referensvärde (T+AM, T'AMB, No, Ib, T+j to, Tj, nätström finns) för driftsparametern, b) ett.programminnesorgan (46) för jämförelse av driftsparameter- signalen med referensvärdet, för avgivande av en första valsignal under den tid driftsparametern, beroende på driftsparameterns karaktär, överskrider/underskrider referensvärdet, och för angivande av en andra valsignal när driftsparametern under- stiger/överskrider referensvärdet, vilken första valsignal medför val av en karakteristika (22) som motsvarar matning av abonnentlinjen med reducerad effekt och vilken andra valsignal medför val av en karakteristika (21) som motsvarar matning av abonnentlinjerna med normal effekt.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att givaren är vald bland den grupp som består av temperaturgivare, givare för avkänning av' antalet aktiva linjekretsar på ett linjekort, givare för avkänning av abonnentlinjelängden, givare för avkänning av samtalslängden, givare för avkänning av bortfall av ordinarie effektmatning av telefonstationen samt kombinationer därav.

3. Anordning' enligt. krav' 2, varvid linjekretsarna (10) är anordnade på linjekort (2), vilka i sin tur är anordnade tätt (1), vilken i sin att givaren är en första temperaturgivare (42) som är anordnad i bredvid varandra i en telefonstationsmodul. k ä n n e t e c k n a d av nämnda skåp.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att (46) valsignalennärtemperaturenunderstigerreferenstemperaturvärdet med ett förutbeetämt belopp (IfM-Thug . programminnesorganet är anordnat att avge den andra

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av en första tillkommande givare (37,47) för avkänning av antalet (N) 15 20 25 30 18 465 799 aktiva linjekretsar pà ett linjekort, ett första tillkommande minnesomráde (64) för lagring av ett referensvärde (No) för antalet aktiva linjekretsar på ett linjekort, varvid programmin- nesorganet är anordnat att avge den första valsignalen till de aktiva kretsarna pá endast det linjekort på vilket antalet aktiva linjekretsar överskrider referensvärdet (N¿) för antalet aktiva linjekretsar när referenstemperaturvärdet (¶Ü¿HB) och referens- värdet (No) för antalet aktiva linjekretsar är överskridna.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av en andra tillkommande givare (17) för avkänning av abonnentlin- jelängden (IJ, ett andra tillkommande minnesomráde (54) (Lb) varvid programminnesorganet (46) är anordnat att avge den första valsignalen till de aktiva linjekretsarna, vilkas längd (L) underskrider referensvärdet (Ib) för abonnentlinjelängden, på de linjekort på vilka antalet (N) aktiva linjekretsar överskrider referensvärdet (No) för antalet aktiva linjekretsar'när referens- temperaturvärdet (T+AM) och referensvärdet (N¿) för antalet aktiva linjekretsar är överskridna och referensvärdet (lb) för abonnentlinjelängden (L) är underskridet. för lagring av ett referensvärde för abonnentlinjelängden,

7. Anordning enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d (37,46) samtalslängden (t) vid en aktiv linjekrets på ett linjekort, ett (63) referensvärde (to) för samtalslängden, varvid programminnesorga- av en tillkommande tredje givare för avkänning av tredje tillkommande minnesomráde för lagring av ett net är anordnat att avge den första valsignalen till de aktiva linjekretsarna pà ett linjekort vid vilka samtalslängden (t) överskrider referensvärdet (to) för samtalslängden när referens- temperaturvärdet (TÉAMB) och referensvärdet (No) för antalet aktiva linjekretsar är överskridna och, om anordningen beror av krav 6, referensvärdet (LO) för abonnentlinjelängden är undersk- ridet.

8. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en andra temperaturgivare (57) för avkänning av temperaturen (Tj) av en enskild komponent, ett fjärde tillkommande minnesomráde 15 20 25 30 19 (55) för lagring av ett andra temperaturreferensvärde (T+j), varvid programminnesorganet är anordnat att avge den första signalen till linjekretsen när dess temperatur (Tj) överskrider det andra temperaturreferensvärdet (T+j).

9. Anordning enligt något eller några av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av en överordnad givare för avkänning av bortfall av nätkraften för den ordinarie effektmatningen och för sändning av den första valsignalen till (53) lagring av en statussignal representerande normal effektmatning samtliga linjekretsar, ett tillommande minnesoràde för resp. kraftbortfall, varvid programminnesorganet är anordnat, att avge den första valsignalen till samtliga linjekretsar när statussignalen representerar kraftbortfall.

10. Anordning enligt krav 3 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av att temperaturgivaren är en oscillator (40) med ett nät av komponenter som bestämmer oscillatorns frekvens, att nätet innefattar ett vid linjekretsen anordnat temperaturkänsligt element (42) och att referensvärdet för temperatur är ett till oscillatorfrekvensen relaterat temperaturvârde (TWAHB).

11. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att givaren för avkänning av antalet aktiva linjekretsar på ett linjekort är en krets (37) för övervakning av slingströmmen i abonnentlinjen samt en krets (46) för bestämning av när antalet (N) abonnentlinjer på ett och samma linjekort överskrider referensvärdet (No) för antalet aktiva linjer.

12. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att givaren för abonnentlinjelängden innefattar linjespänningsmât- kretsen (14-17), vilken avger ett värde för spänningen över abonnentlinjens två trådar (12, 13), ett i programminnet (46) pà förhand lagrat värde för abonnentlinjens resistans samt en i programminnet medelst Ohms lag beräknad linjelängd (L). 465 799 10 20 465 799: 130 en övervakningskrets Anordning enligt krav 7, varvid varje linjekrets uppvisar (37) linjeströmmen i ahonnentledningen, k ä n n e t e c k n a d av för kontinuerlig övervakning av att givaren för övervakning av samtalslängden (t) innefattar nämnda övervakningskrets (37) som avger en utgångssignal med en första och en andra logisk nivå, vilken utsignal med den första logiska nivån avges så länge samtal pågår alternativt samtal försöker kopplas, och vilken avger utgángssignalen med den andra logiska nivån när en abonnent lägger på luren, samt en tid- mâtningskrets för mätning av den tid övervakningssignalen intar den första logiska nivån och för avgivande av en motsvarande signal till den överordnade styrenheten.