SE460224C - Radialflaekt foer anslutning till taket eller en vaegg i ett rum som skall ventileras - Google Patents

Description

460 224 l0 2 visningen till den utströmmande luftens virvelrörelse, ¿ medför dessutom den rotationssymmetríska utblåsningen av luften en effektminskning resp effektförluster, Vilket är ofördelaktigt i synnerhet när, som man på senare tid allt oftare önskar, ytterligare byggelement måste monteras på trycksidan, exempelvis ljuddämpare, kanaler.

Om man vill avhjälpa detta, måste man vidtaga extra åtgärder, vilka gör konstruktionen mera komplicerad och fördyrar tillverkningen. Dessutom är användning av takfläktar av konventionell typ inte lämpad för de fall, där de rum, som skall ventileras, innehåller heta gaser eller där heta gaser skulle kunna utvecklas i dessa rum, exempelvis även i fall av brand, då de heta gaserna i detta fall stryker förbi motorn och hettar upp den på otillbörliqt sätt.

För att undanröja ovannämnda nackdelar har uppfin- ningen enligt föreliggande patentansökan gjort det till sin uppgift att åstadkomma en anordning av det inlednings- vis nämnda slaget, vid vilken å ena sidan en riktad luftström kan erhållas, så att luften inte längre strömmar ut med en lika kraftig virvolrörelse som tidigare och effektförlusterna på så sätt blir mindre, vid vilken dessutom motorn är bättre skyddad mot oönskad påverkan av heta gaser, brandgaser etc och kylningen av motorn kan förbättras och vid vilken vidare med en enkel konstruk- tion tillverkningen kan förenklas och rationaliseras så mycket som möjligt och därmed bli billigare, exempelvis genom att spillet minskas vid tillskärning av ämnen till kåpan. Dessutom ästadkommes en möjlighet att anpassa konstruktionen till alla tänkbara förhållanden.

Enligt uppfinningen åstadkommas detta genom att radialfläkthjulet är centralt anordnat i strömninqs- kåpan, att de båda med öppningar försedda första sido- väggarna är parallella med varandra, att de andra ° sidoväggarna är spegelsymmetriska med avseende på fläktens längsqående centrumplan, som sträcker sig genom fläkthiulsaxe n och från utloppsöppning till Lïl 460 224 3 utloppsöppning, liksom med avseende på fläktens tvär- gáende centrumplan, som sträcker sig tvärs det längs- gående centrumplanet och likaledes genom fläkthjulsaxeln, och är därvid åtminstone i de till utloppsöppningarna hörande ändpartierna parallella med varandra och plana, att de smala partierna befinner sig ungefär i de andra sidoväggarnas mellanliggande område'och därvid ungefär mittemellan de båda utloppsöppningarna, att de andra sidoväggarnas område, som bildar det smala partiet, är väsentligen parallellt med tangenten för fläkthjulets ytterperiferi i punkten för minsta avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och den tillhörande andra sidoväggen.

Genom att luften från strömningskäpan strömmar ut riktat och praktiskt taget virvelfritt samt endast åt två sidor, uppstår mindre etfektförluster hos fläkten.

Vidare bidrar den riktade, virveliria utströmningen till en minskning av ljudintensiteten, och luften blâsos längre bort. I nödfall kan motorn kylas bättre, och i varje fall leds den från det ventilerade utrymme: utsugna frånluften bort från motorn. Fläkten enligt uppfinningen har enklast tänkbara konstruktion och kan tillverkas på kostnadsmässigt fördelaktigt sätt, eftersom kåpan är enkel att tillverka. Även montering och under- håll av fläkten kan ske utan problem, då kåpan är till- gänglig från två sidor :ch hela fläkten enkelt kan Jemen- Loras från nppsättnzngsställft exempelvis för reparation, genom att motsvarande fästskrnvai e dyl lossas. möjligheten till monte- luftled- att En ytterligare fördel är ring av extra byggelement, såsom kompletterande ningselement, ljuddämparelement etc. Man kan så säga ställa ett bygqsatssystem till förfogande, varvid även en grupp av fläktanordninqai kan anordnas, genom att man förbinder flera sådana fläktar med deras slutna andra sidovëggar gränsande till varandra och anliggande mot varandra. Fläkten enligt uppfinningen är således totalt sett mycket mångsidigt användbar. Slutligen gör 460 224 4 den nya fläkten det möjligt att med enklast möjliga åtgärder åstadkomma ett tillfredsställande skydd för motorn mot heta eller aggressiva gaser. Vid en sådan, i synnerhet för användning som brandgasfläkt lämpad fläkt enligt uppfinningen kan man nämligen tillse att drivmotorn är utförd som en vanlig elektrisk stan- dardmotor med fot- eller flänsmontering och att den sitter på kâpans takvägg. I detta fall är motorn âtskild från strömmen av befordrat medium utan något extra bygg- elcment och endast omgiven av ytterluft.

Fördelaktiga ytterligare utföringsformer av fläkten enligt uppfinningen anges i underkraven. På ritningen framställes utföringsexempel av föremålet enligt uppfin- ningen.

Pig 1 visar den invändiga konstruktionen av en första utföringsform av föremålet för uppfinningen i en dclvy, sedd från sidan och delvis uppskuren.

Fig 2 är en detaljerad vy av en fläkt av liknande slag som den i fig 1, utan motor, i sektion enligt en linje Il-Il i fig 3, varvid kåpan endast visas schema- tiskt.

Fig 3 visar fläkten i fig 2 sedd uppifrån, varvid takväggen som bildar kàpans lock har skurits bort enligt en linje l-I i fig 2.

Fig 4-6 visar olika utföringsformer av föremålet för uppfinningen i schematisk sidovy.

Pig 7 visar en ytterligare Jtföringsform av :öre- màlet för uppfinningen i schematisk sidovy mvh flfilvis uppskuren.

Fig 8-13 visar vardera ett ytterligare utförings- exempel av fläkten enligt uppfinningen i en vy mot- svarande fig 3.

Fig 14-19 visar ytterligare utföringsformer av fläkten enligt üppfinningen i schematisk sidovy och delvis uppskuren.

Först skall den principiella invändiga konstruktio- nen av fläkten beskrivas i detalj med ledning av u) UI 460 224 figurerna l-3. Således har fläkten ett av en drivmotor 37 drivet radialfläkthjul 1, företrädesvis med lodrät axel 15, vilket roterar i en huvudsakligen av metallplät bestående och i fig l och 2 schematiskt visad strömnings- kåpa 2. Denna sitter på en bottenplatta 3, genom vilken den av fläkthjulet l insugna luften kommer in i kåpans inre och vilken medelst en sockel 19 är förbunden med taket 20 eller en motsvarande vägg till utrymmet som skall ventileras (fig l visar bottenplattan placerad på en sockel, fig 2 bottenplattan avlyft från en strec- kad, takmonterad sockel). Bottenplattan 3 omfattar en inloppsöppning 5, som i utföringsexemplet bildas av ett trattliknande, i kåpan 2 inskjutande inströmnings- munstycke 4 och är monterad koaxiellt med fläkthjulet l, så att det insugna mediet strömmar in axiellt i detta.

Fläkthjulet 1 är utformat på normalt sätt och har en sluten fläkthjulsvägg 6, vilken är placerad mittemot den öppna inloppssidan och på vilken luftskovlarna 7 är anordnade jämnt fördelade sett i rotationsriktningen och framskjutande mot inloppsöppningen 5. På fläkthjulets 1 inloppssida finns pà detta även ett mynningsparti 8, som något griper över ínströmningsmunstycket 4 och likaledes har trattform.

Luftskovlarna 7 är anordnade och utformade sätt att luften resp mediet som skall befordras strömmar ut enligt pilarna 106 radiellt åt sidan ut fràn läkthjulet 1 och kåpan 2. Sålunda uppstår ett stxömnings- förlopp motsvarande pilarna 9. Därvid är luttskovlarna 7 lämpligen bakåtböjda, dvs den 1 fläkthjulets reta+ions~ riktning 28 sett efter respektive skovel liggande vinkeln r, som skoveln bildar med fläkthjulsperiferin, är mindre än 90°. Vid dylika bakätböjda skovlar sker trycköver- föringen till övervägande del redan i fläkthjulet.

På den från bottenplattan 3 vända sidan förslutes strömníngskåpan 2 genom en med bcttenplattan 3 parallell takvägq 14, som bildar kåpans lock och ligger mittemot fläkthjulsväqgen G (fràn denna sida drivs fläkthjulet; 460 224 6 motorn 37 visas för överskådlighetens skull endast i fig l)- Mellan bottenplattan 3 och takväggen 14 sträcker sig två rätvinkligt mot dessa stående andra sidoväggar , ll, som är genomgående slutet utformade. Vidare uppvisar strömningskåpan 2 två första sidoväggar l2, 13, som är anordnade mellan två mot varandra vända änd- områden av de andra sidoväggarna 10, ll, kan sträcka sig parallellt med varandra och vardera omfattar ett kâputlopp í sidled i form av tvâ utloppsöppningar l6 resp 17, respektive är fullständigt eller nästan full- ständigt öppna (utloppsöppningarna kan som en komplet- tering avtäckas utåt medelst galler, roster, rörliga luckor ll9 e dyl, såsom visas schematiskt i fig 4-7).

Totalt sett erhålles ett huvudsakligen rektangulär: resp kvadratiskt tvärsnitt hos kåpan. Kåpan 2 antyds i fíg 2 endast schematiskt; ytterligare exempel på ut- förinqsformer kommer att beskrivas nedan.

En första konstruktionsform av strömningskåpan 2 visas i fig 4, varvid kåpans tvärsnitt åtminstone i det mot bottenplattan 3 gränsande området är så utformat, att det har formen av en rektangel eller kvadrat; bot- tenplattan är likaledes rektangulär eller kvadratisk.

Detta medger en enkel konstruktion, eftersom det uppstår mindre spill. Samtidigt får man så att säqa en modul- liknande konstruktion, så att anpassning kan ske till alla förekommande förhållanden.

Utloppsöppningarna lö, 17 är anordnade på tva mittemot varandra liggande sidor av rektangeln, så att strömmen av det befordrade mediet ledes bort från drivmotorns omgivning. På detta sätt åstadkommcs att motorn även i det fall, där frånluften eller avgaserna är heta, i minsta möjliga män kommer till skada. Bottenplattan 3 uppbär kåpan 2 och består i föredragna utföringsformer av plåt; dess kantparti är vikt nedåt, således mot sockeln, som visas vid 18 i fíg 2, så att montering pa sockeln 19 kan ske på enkelt sätt, varvid sockeln 460 224 7 lämpligen är försedd med en påsättningskant 21 som mot- svarar nedvikningen 18.

Enligt uppfinningen och som redan framgår av fig 1, bildar radialfläkthjulet l med tillhörande drivmotor, en enhet, som kan användas som en modul för hopmontering av takfläktar av olika'typ och storlek till en byggsats, varvid enhetens beståndsdelar kan vara löst förbundna med varandra. Man uppnår pà så sätt största möjliga flexibilitet och anpassningsförmága till alla möjliga krav, som ställs i praktiken.

De vid kåpkonstruktionerna enligt fig 4 samt fig 5-6 förekommande utloppsöppningarna 16, 17 är anordnade i om- råden, som vardera bildar en utbuktning lll resp 112 på de mot varandra vända gavelytorna resp första sidoväggarna 12, ningar befinner sig vid utföringsformen cnligt fig 4 i det 13 på kåpan. Dessa mittemot varandra liggande utbukt- område pà fläkten som är vänt från sockcln 19. Sá är även fallet vid utföringsformen enligt fig 5. Vid utfö- ringsformen enligt fig 6 däremot befinner sig de båda mittemot varandra liggande utbuktningarna ll5, 116 i det område på fläkten som är vänt mot sockoln 19.

Vid utföringsformerna enligt fig 4 och 5 blåses frånluften alltså uppåt och åt sidan, dvs snett uppåt, så att den befordrade strömmen går å ena sidan frán sockeln 19 resp taket 20, à andra sidan från centrumaxeln uppåt och utåt íonligt pilarna 109, 110 i fig 4 och pilarna 113, 114 i fig J). vid varianten enligt fiq 6 blåses frånluften nedat ocn áf sidan, sa att den befordrade strömmen riktas enligt pilarna 117, 118 snett nedat, dvs mot sockeln resp taket eller mot bottenplattan 3 och bort från axeln man ett särskilt utåt nedåt. Mod dessa åtgärder får gott skydd för motorn 37 mot varmluft, varmgas, aggres- siva gaser osv.

Vid konstruktionerna enligt fig 4-7 är kåpans sido- ytor utan öppningar företrädesvis hållna i ett enda plan från kåpans nedre till dess övre ände. Här finns således inte nägra uthnktningar eller inhnktningar av 460 224 8 något slag. På så sätt âstadkommes ett väsentligen rek- tangulärt tvärsnitt. Detta är emellertid inte tvingande utan även andra utföranden av sidoytorna kommer lämp- ligen ifråga, såsom skall beskrivas nedan med hänvisning till fig 8-13.

Av fig 4-7 framgår att kàpans kontur i sidovy - sett från en av sidoytorna utan öppning, alltså sett från en av de andra sidoväggarna 10, ll - består av två i axiell riktning pá varandra följande partier, nämligen av ett parti med rektangulär eller ungefär rektangulär kontur och ett parti, vars i axelriktning orienterade, mittemot varandra liggande sidor är tak- formigt böjda utåt och således åt motsatta håll. Dessa båda káppartier övergår härvid söm- ocn foglöst i var- andra, vilket vid tillverkningen är en fördel men även är estetiskt tilltalande. Vid anordningarna enligt fig 4, 5 försedd kontur, sett í riktning från sockeln 19 utåt enligt pilen l22, alltså nedifrån och uppåt, pá partiet 123 med rektangulär eller ungefär rektangulär kontur. och 7 följer partiet 121, som har en med utbuktningar vid utföringsformen enligt fig 6 följer partiet 124 med rektangulär kontur sett i riktning från sockeln 19 och utåt, alltså i pilens 125 riktning, härvid före- trädesvis nedifrán och uppåt, på partiet 126, som har en med utbuktningar försedd kontur. Varje anordning väljes enligt de krav sam ställas i praktiken och allt- efter utrymmesförhållandena osv.

De båda varianterna enligt fig 4 och 5 skiljer sig genom att vid anordningcn enligt fig 4 det i axel- riktning uppmätta partiet l23 med rektangulär kontur är större och härvid företrädesvis dubbelt så stort som partiet med utbuktad kontur l2l, under det att vid anordningen enligt fig 5 den i axelriktning uppmätta lika stor som den :av längden hos partiet 123 är ungela_ hos partiet 121. De olika längdförhållandena hos de båda partierna hänger samman med att i det ena fallet en invändigt monterad motor, i det andra fallet en ut- 460 224 9 vändigt monterad motor kan användas för drivning av fläkthjulet.

Det framgår att i alla här visade utföringsexempel den vinklade linjen 130, 131, 132, 133 på utbuktningarna löper parallellt med tillhörande sidoyta och i rät vinkel mot sidoytan utan öppning. Det kan därvid konstateras att i de hittills behandlade utföringsformerna utloppe- öppningarna 16, 17 är anordnade i partiet med utbuktad kontur antingen på utbuktningens yta som är riktad utåt från axeln och uppåt, dvs från sockeln resp från taket, som är fallet vid utföringsformerna enligt fig 4, 5 och 7, eller också på utbuktningens yta som är riktad utåt från axeln och nedåt, dvs mot sockeln resp mot taket, som är fallet vid utföringsformen enligt fiq 6.

Genom de båda utloppsöppningarna 16, 17 får man två praktiskt taget virvelfritt utströmmande delströmmar av det befordrade mediet, vilket medför att den upp- finningsenliga fläkten får en mycket hög effekt. Genom en ännu fördelaktigare utformning av de båda andra sido- väggarna 10, ll utan öppningar kan denna effekt ytter- ligare förstärkas, såsom beskrives nedan.

Fläkthjulet l är lämpligen centrerat i strömnings- kåpan 2, och de båda andra sidoväggarna lO, ll är an- ordnade i l80° vridsymmetri med avseende på fläkthjuls- axeln l5. Anordningen av dessa motsvarar alltså en s k dubbelsymmetri, dvs den ena sidoväggen 10, ll kan tänkas uppstå genom vridning 180' av den andra av nämnda sido- väggar runt fläkthjulsaxeln l5.

De båda andra sidoväggarna 10, ll hos strömnings- kåpan 2 bildar, vilket framgår tydligast av fig 3, på ungefär diametralt mittemot varandra liggande ställen tillsammans med fläkthjulets ytterperiferi ett smalt parti 23 resp 24 pà så sätt, att strömningskåpan 2 här samverkar med fläkthjulots ytterporiteri och de smala partierna 23, 24 bildar stnckningspunkter. På så sätt uppdelas den axiellt i fläkthjulet inträngande luft- strömmon vid utströmningen ur fläkthjnlet genom de båda 460 224 L!! stockningspunkterna i två delströmmar, vilka vid var och en av de öppna första sidoväggarna 12, 13 strömmar ut genom utloppsöppningen 16 resp l7 på riktat sätt praktiskt taget virvelfritt med stor effekt och i motsatt riktning till varandra och blåser ut långt ut i atmo- sfären.

Det är strömningstekniskt fördelaktigt att det minsta avståndet mellan respektive första sidovägg och fläkthjulets ytterperiferi vid de smala partierna 23, 24 uppgår till 2-15%, företrädesvis 5-10% av fläkthjulets ytterdiameter.

Det har vidare visat sig fördelaktigt att det sett i fläkthjulsaxelns 15 riktning vid de smala partierna 23, 24 finns ett punktformigt ställe med ett minsta avstånd, utifrån vilket avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och motsvarande andra sídovägg 10, ll ökar mot båda sidor.

Ovanstående gäller fär samtliga i fig 3 och 8-13 visade utförinqsexempel men kan realiseras även vid övriga på ritningen visade utförinqsexempel. Så kan exempel- vis de andra sidoväqgarna 10, ll vid konstruktionerna enligt fig 4-7 visserligen utåt uppvisa en jämn form men invändigt vara utförda enligt ovanstående utfö- ringsformer. Vidare kan i varje fall de båda andra sido- väggarna 10, ll sättas samman huvudsakligen av tre vägg- områden, nämligen av ett mellanliggande omrâde 25, som bildar det smala partiet, och tvâ på ömse sidor om det mellanliggande omrâdet anordnade, mot de första sido- väggarna 12 resp 13 vända yttre områden 26 resp 27, vilka lämpligen åtminstone i sina ändar löper jämnt och huvudsakligen parallellt med varandra. Då de båda andra sidoväggarna lO, ll har samma form, är dessa vägg- områden på ritningen försedda med nämnda hänvisninga- beteckningar endast vid den ena sidoväggen.

Annorlunda utförda är däremot detaljerna i dc andra sidoväggarna, dvs hur de smala partierna ästadkommes,vilka bildar stockningspunkterna. p.) k!! 460 224 ll En ändamålsenlig möjlighet härför bestar i att de smala partierna utgående från punkten för det minsta avstàndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och respektive andra sidovägg, sett i fläkthjulsaxelns riktning, har en form, som utvidgar sig likt en dubbelkil. Ett sådant utföringsexempel visar just fig 3. Här har området, som bildar det smala partiet 23, 24 - det rör sig här om det mellanliggande området 25 i de andra sidoväggarna , ll - en rundad sträckning. Därvid är detta vägqområde ll ut från fläkthjulet 1, varvid det är böjt i samma riktning, konvext utformat i respektive sidovägg 10, dock med större böjningsradie än intilliggande parti av fläkthjulets periferi. Det rör sig alltså om en för- hállandevis svag utbuktníng, som kan sträcka sig över ett vinkelområde på ungefär 90”. På båda sidor om området ansluter sig ett yttre område 26 resp 27, varvid dessa yttre områden står i rät vinkel mot de första sidoväggarna 12, l3 och löper i jämnt plan, sä att det pà fläktens bada sidor bildas fluktande utlotpskanaler.

Anordningen ä' vidare sa utförd, att de båda andra sido- väggarna 10, ll har en form, som är spegelsymmetrisk med fläktens tvärgående centrumplan genom íläkthjulsaxeln (detta tvärgående centrnmplan står i rät vinkel mot genomskärningsplanet TT-ll). Dessutom ligger de båda andra sidoväggarna 10, ll spegelvänt mot varandra med avseende pa fläktens längsgående centrumplan motsvarande genomskärningsplanet 11-ll. Även enlig: fig 8 är omrâdet 25a i de andra sido- väggarna lOa resp lla rundat, vilket område bildar det smala partiet 23a resp 24a; till skillnad från utfö- ringsformen enligt Fig 3 är det dock mot fläkthjulet konkavt utformat i respektive sídovägg, varvid dess böjning är omvänd jämfört med höjningen hos intilliggande párti av löphjulets ytterperíterí. För övrigt motsvarar detta utföringsexempel med ínbuktat mellanliggande område Zša fläkten enligt fig 3, varför det med avseende på ytterligare detaljer hänvisas till beskrivningen av 1 f. 460 224 lS 12 Vid utföringsexemplen enligt fig 9 och 10, vid vilka de smala partierna 23b, 24b resp 23c, 24c likaledes har en dubbelkillíknande form, är däremot anordníngen utförd så att området 25b resp 25c i de andra sidovâg- garna l0b, llb resp l0c, llc, vilket område bildar resp smala partier, och löper parallellt med tangenten hos fläkthjulets ytterperiferi vid punkten för det minsta avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och intill- liggande andra sidovägg. Därvid ingår detta mellanliggande område 25b enligt fig 9 som en upphöjning i tillhörande första sidovägg, medan enligt fig 10 det mellanliggande området 25c är konkavt utformat i respektive sidovägg.

Vidare kan enligt fig 9 och 10 det parallellt med tan- genten hos fläkthjulets ytterperiíeri löpande mellan- liggande omrâdet 25b resp 25c vara anordnat med stegvis förskjutning med avseende på de på båda sidor anslutande 26c, 27c. åter samma förhållanden som redan beskrivits. I varje yttre väggomrádena 26b, 27b; I övrigt föreligger fall uppstår i dubbelsymmetri med varandra anordnade första sidoväggar, varvid därtill strömningskåpan dessutom är utformad symmetriskt med avseende på såväl det längs- gående som det tvârgående ccntrumplanet. vid varian- terna enligc fig 9 och 10 löper dc tre väggområdena 25b, 26b, 27b resp 25c, 26c, 27c parallellt med varandra, varvid stegen, via vilka det mellanliggande omradet är förbundtt med tillhörande yttre områden, kan stå rätvinkligt eller, som visas, med en vinkel på exempelvis 45° mot sidoväggplanet. Till följd av den tangentiella sträck- ningen av sidovägqarnas mellanliggande omrâde och böj- ningen av fläkthjulets ytterdiameter uppstår den dubbel- killiknande tilltagande formen hos de smala partierna.

Enligt íig ll rör det sig om två andra sidoväggar lld det smala partiet 23d resp 24d och har en vägliknande lOd och som vardera har ett område 25d, som bildar form med en böjningsvändpunkt. Därvid är i det visade utíöringsexemplet böjningen hos det i samma riktning som fläkthjulets ytterperiferi böida avsnittet av det 460 224 13 mellanliggande området 25d större än höjningen hos fläkt- hjulets ytterperiferi. Vidare begränsas vid denna fläkt punkten för det minsta avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och respektive andra sidovägg av det bort från fläkthjulet böjda avsnittet av området 25d, som bildar det smala partiet. Det smala partiet 25d befinner sig i närheten av böjningsvändpunkten. De båda yttre områdena 26d, 27d är i utföringsexemplet parallella med och härvid rätvinkliga mot de första sidoväggarna; de sträcker sig dock i förskjutna plan. Det S- resp vàgformiga mellanliggande området 25d övergår jämnt i de yttre områdena 26d, 27d. Vidare resulterar den S- resp vågformiga sträckningen återigen i ett dubbel- killiknande smalt parti. De båda smala partierna 23d, 24d befinner sig här inte i fläktens tvärgående centrum- plan utan i ett snett härtill stående plan.

Avståndet mellan fläktnjulets periferi och den första sidoväggen kan vid det smala partiet även utvidga sig sprängartat. Härtill visar fig 12 och 13 två ända- målsenliga utföringsformer, vid vilka det endast på en sida av det smala partiet íörekommer en språngartad utvidgning. Enligt fig 12 löper det yttre väggområdet 26e jämnt mot fläkthjulsperiferin fram till punkten för det minsta avståndet, varifrån med bildande av en i förekommande fall avrundad vznkel ett bort från fläkt- hjulet ledande område 25e löper jämnt, vilket i andra änden övergår i det andra yttre området 27e. Bockningen mellan områdena 24e och 26e begränsar det smala partiet.

Därvid löper det ena yttre området Zße pà ett avstånd som motsvarar bredden hos det smala partiet parallellt med fläkthjulstangenten. De bada smala partierna 23e och 24e ligger här diametralt mittemot varandra i fläktens tvärgâende centrumplan. Det andra yttre området 27e är likaledes jämnt och härvid parallellt förskjutet 260. fig 13 löper ett av de yttre områdena, gentemot omrâdet Även enligt nämligen omrâdet 27f likaledes mot :läktnjnlsperiferin 460 224 14 fram till punkten för det minsta avståndet, således fram till det smala partiet 23f resp 24f, från vilket àterigen under bildande av en i förekommande fall av- rundad vinkel ett bort från fläkthjulet ledande, mellan- liggande område 25f utgâr, vilket här dock är rundat.

Därvid sträcker sig den på samma sätt som fläkthjuls- periferin riktade rundningen på så sätt, att utgående från punkten för det minsta avståndet avståndet mellan fläkthjulsperiferin och väggområdet 25f ökar undan för undan. I den ände som är belägen mittemot området 27f övergår området 25f i det yttre området 26f. Det mot fläkthjulsperiferin riktade området 27f löper inte tan- gentiellt eller parallellt med tangenten med förskjut- ning utât i fig.l2 utan är så anordnat att dess tänkta förlängning skär fläktens tvärgående centrumplan mellan fläkthjulsaxeln och fläkthjulets ytterperiferi, varvid i utföringsexemplet denna tänkta skärningspunkt befinner sig ungefär mittemellan fläkthjulets ytterdiameter och íläkthjulsaxeln.

Som i fallet enligt fig ll är även vid fläktarna enligt fig 12 och 13 i planvy sett från ovan de båda första sidoväggarna anordnade parallellt förskjutna med varandra.

I alla visade utföringsexempel kan man vidare gynn- samt påverka den riktade och virvelfria utströmningen av det befordrade mediet genom att längden av de andra sidoväggarna 10, ll är lika stor eller större än längden av de första sidoväggarna 12, 13, varvid lämpligen varje första sidovägg 12 resp 13 har ett avstånd a från fläkt- hjulsaxeln 15 uppgående till 51-75% av .läkthjulets ytterdiameter.

Den i olika varianter beskrivna fläkten kan även användas exempelvis som tilluftfläkt eller som väggfläkt.

Dess användning som tilluftfläkt visas i fig 14. Här har endast nedvikningen 18 på bottenväggen utelämnats; i övrigt kan strömningskåpan vara utformad som beskrivits ovan. Fläkten är endast monterad så att säga i omvänt m [U (J1 460 224 läge, varvid bottenplattan är monterad medelst fläns mot en tilluftkanal 29, genom vilken utvändig luft sugs in axiellt och blåses in radiellt i byggnaden medelst en fläkt.

De beskrivna fläktarna har vidare den fördelen, att man kan anordna flera fläktar intill varandra med deras andra sidoväggar liggande mittemot varandra, så att gruppformationer åstadkommas.

Vidare kan efter fläkten inkopplade element som ljuddämpare, luckor, galler etc monteras, så att man erhåller ett mångsidigt användbart byggsatssystem. För detta ändamål är det lämpligt att de första sídoväggarna 12, 13 har anslutningsmöjligheter såsom monteringsflänsar för sådana tillsatser. I de visade fallen, där sidoväg- garna 12, 13 är helt öppna, behöver för detta ändamål endast kanterna på de slutna andra sidovägqarna 10, ll och takväggen 14 ges flänsliknande vinkelform.

Nedan beskrives nu med ledning av fiq 7 och 14-16 olika sådana tillsatser: I Iig 7 är kåpans frontyta med utqånqsöppningarna 16, 17 försedd med en ljuddämparkuliss 146, så att den från fläkthjulet 1 utströmmande luften lades utåt enligt pilarna 148. 37 är drivmotorn.

Enligt fig 14 är på den till vänster inritade första kåpväggen l2g ett schematiskt antytt luítgaller 30 mon- terat, genom vilket luften strömmar genom linjärt.

Den motsatta första sidoväggen l3g är däremot försedd med ett luftstyrgaller 31, som styr den utströmmande luften in i rummet nedåt. T praktiken förser man natur- lígtvis normalt sett båda de öppna sidoväggarna med samma tillsats.

Enligt fig 15 kan man till de första sjdoväggarna l2h, lšh på vontilatorkåpan även ansluta luítledninqs- element för utblåsning av luft i vågrät ziktning, vilka kan bestå av ett skovelformat nthlàsningsstucke 32 eller av ett horisontellt riktat ljuddämparröretycke 33. Vidare kan man efter utloppsöppningarna i luftens st1ömnings~ 460 224 16 riktning koppla in en spärrlucka, som förhindrar att regnvatten eller kalluft tränger in vid stillastående fläkt, dvs då fläkten ej är i drift.

Vid varianten enligt fig 16 är till den öppna första _ sidoväggen l2i ett frânluftkanalparti 34 anslutet (här antydes vid 35 en motsvarande flänsförbindning), genom vilket man kan leda frånluften till ett därefter kopplat aggregat, exempelvis i form av ett värmeåtervinnings- aggregat.

Till följd av de båda öppna sidoväggarna är fläk- tens inre lätt tillgängligt utifrån, vilket är en fördel vid undorhållsarbeten. Underhållet underlättas dessutom, om takväggen l4j, som bildar kåploeket, är uppfällbart på en sida, som visas i fig 17. Detta kan ske medelst ett normalt gångjärn 36, som är anordnat exempelvis på övre kanten av en av käpans sidoväggar. I det i fig 17 visade fallet är gångjärnet 36 monterat på övre kanten av den öppna första kápsidoväggen l2j, vilken kant bildas av takväggens 14j framkant. Då takvägqen l4j fälles upp från driftsposition till det streckade läget för underhåll, följer det på takväggen anordnade fläkthjulet l tillsammans med den ej visade motorn med, så att fläkt- hjulet l därefter är fritt åtkomligt.

I de hittills beskrivna figurerna är med undantag av fig 1 och 7 drivmotorn 37 för fläkthjulet ej inritad.

Ytterligare en ändamålsenlig montering av motorn visas i fig 18- Därvid är drivmotorn 37 utformad som en vanlig elektrisk standardmotor med fot- och flänsmontering och sitter som utvändigt monterad motor »O på takväggen 14k till strömningskåpan 2. Drivningen av det i kåpan 2 roterande fläkthjulet l sker genom takväggcn lêk, varvid tläkthjulet l kan sitta direkt på motoraxeln 38. Det är emellertid även möjligt att driva íläkthjulet med drivmotorn indirekt via kilrem. Montering av motorn a cnli_t fig 18 är speciellt lämplig, då fläkten används som brandqasfläkt, varvid motorn befinner sig utanför den bofordrade luftströmmen och omslutes av strömmande ' l kall omgivningsluft. Dessutom består en ytterligare 460 224 17 ändamålsenlig åtgärd i att omge motorn 37 med en skydds- kåpa 39, vars väggar uppvisar kylslitsar 40 (se även fig 15, 17 och 19). Denna variant av fläkten kan även användas för bcfordring av aggressiva medier, exempelvis inom den kemiska industrin.

Vid en ej visad utföringsform, där drivningen lämp- ligen sker med kilrem, är den elektriska drivmotorn en av takväggen uppburen, i kàpans inre inskjutande, invändigt monterad motor i form av en motor med inre rotor.

Slutligen kan drivmotorn 37, som visas i fig 19, även vara en likaledes av takväggen l4m uppburen, i kàpans inre inskjutande, invändigt monterad motor 41, här dock i form av en motor med yttre rotor. I utförings- exemplet sträcker sig denna ända in i fläkthjulet l, dvs in i det av skovlarna omslutna rummet. Därvid är det vidare på lämpligt sätt anordnat, så att fläkthjulet l är förbundet direkt med motorns roterande yttre rotor, exempelvis i det att fläkthjulsväggen 6 är monterad medelst fläns på den yttre rotorn.

Till slut skall än en gäng påpekas att en väsent- lig förbättring av fläktens effekt kan uppnås redan genom den jämna formen hos de båda sidoväggarna l0, ll.

Den i detta fall huvudsakligen rätvinkliga ytrerkonturen av kåpan kan dock även uppnås med sidoväggar, som bidrar till bildandet av en stockningspunkt och är utformade på motsvarande sätt. när deras yttre form förblir jämn och endast don inre formen utformas pà motsvarande sätt- Slutligen måste emellertid fläkten enligt uppfinningen rektangulär: ll kan mycket inte nödvändigtvis ha ett praktiskt taget tvärsnitt, utan de andra sidoväggarna 10, väl ha don i fig 3 och 8-ll visade formen.

Claims (18)

460 224 10 15 20 25 30 18 PATENTKRAV

1. Fläkt för anslutning till taket eller en vägg i ett rum, som skall ventileras, med ett motordrivet ra- dialfläkthjul (l), som har axiellt inlopp och radiellt utlopp för luften och som är anordnat i en strömnings- kåpa (2), som har en monteringsvägg; vilken är avsedd för anslutning till taket eller väggen i rummet och har en inloppsöppning för luften, och en mittemot mon- teringsväggen anordnad vägg, som dessutom med avseende på fläkthjulsaxeln (15) har diametralt mittemot varandra liggande andra sidoväggar (10, ll; lOa, lla; l0b, llb; lOc, diametralt mittemot varandrafliggande punkter tillsam- llc), vilka är slutet utformade och på ungefär mans med fläkthjulets ytterperiferi bildar ett smalt 24; 23a, 24a; 23b, 24b; 230, 24c), vilket resulterar i en stockningspunkt för strömningen, vari- parti (23, från de sträcker sig bort från fläkthjulets ytterperi- feri, och som dessutom mellan vardera två mot varandra vända ändar på de andra sidoväggarna (10, 11) har första 13; l2h, l3h), på sidan anordnad utloppsöppning (16, 17), som upptar sidoväggar (12, vilka innefattar var sin åtminstone en del av den tillhörande första sidoväggen, k ä n n e t e c k n a d av att de andra sidoväggarna (10, ll; lOa, lla; l0b, llb; lOc, llc) är både axiellt och radiellt spegelsymmetriska med avseende på fläktens genom fläkthjulsaxeln (15) och från utloppsöppning till utloppsöppning sig sträckande tvärgáende centrum- plan, och att de därvid åtminstone i de till utlopps- öppningarna (16, 17) hörande ändpartierna är parallella med varandra och plana, att de diametralt mittemot varandra belägna smala partierna (23, 24; 23a, 24a; 23b, 24b; 23c, 24c) befinner sig ungefär i de andra sidoväggarnas (10, ll; lOa, l0b, llb; lOc, llc) mellan- liggande område ochd ärvid ungefär mittemellan de båda utloppsöppningarna (16, 17), att de andra sido- 10 15 20 25 30 35 460 224 llc) område, 19 l0a, lla; l0b, llb; lOc, som bildar det smala partiet, är väsentligen parallellt väggarnas (10, ll; med tangenten för fläkthjulets ytterperiferi i punkten för minsta avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och den tillhörande andra sidoväggen, och att de båda utloppsöppningarna (16, 17) är vinkelräta mot det mellan dem belägna längsgående centrumplanet och är anordnade i linje med varandra.

2. Fläkt enligt krav 1, av att de andra sidoväggarna (l0, ll) är ungefär paral- k ä n n e t e c k n a d lella med den längsgående centrumaxeln, som är vinkelrät mot fläkthjulets rotationsaxel och sammanfaller med det längsgående centrumplanet.

3. Fläkt enligt kravet 1 eller 2, t e c k n a d av att det sett i fläkthjulsaxelns (15) riktning vid de smala partierna (23, 24; 23a, 24a; 23b, 24b; 23c, 24c) förekommer ett punktformat ställe k ä n n e - med ett minsta avstånd, varifrån avståndet mellan fläkthjulets ytterperiferi och motsvarande andra sido- vägg ökar mot båda sidor, varvid det minsta avståndet mellan respektive andra sidovägg och fläkthjulets ytterperiferi uppgår till 2-15%, företrädesvis 5-10% av fläkthjulets ytterdiameter.

4. Fläkt enligt krav 3, av att utrymmena mellan fläkthjulets ytterperiferi l0b, llb; lOc, llc) vidgas likformigt, såsom en dubbelkil, k ä n n e t e c k n a d och respektive andra sidovägg (10, ll; l0a, lla; utgående från respektive andra parti (23-23c, 24-24c). k ä n n e - ll) längd är lika stor eller större än de första sidoväggar-

5. Fläkt enligt något av kraven 1-4, t e c k n a d av att de andra sidoväggarnas (10, nas (12, 13) längd, varvid varje första sidovägg (12, 13) har ett avstånd från fläkthjulsaxeln (15) på 5l-75% av fläkthjulets ytterdiameter. k ä n n e - 11; l0a, lla) område, som bildar det smala partiet (23, 24; 23a,

6. Fläkt enligt något av kraven l-5, t e c k n a d av att de andra sidoväggarnas (10, 24a), har rundad sträckning. 4 /' D Û 10 15 20 25 30 35 O 4 2 4 20

7. Fläkt enligt något av kraven 1-6, k ä n n e - t e c k n a d av att de andra sidoväggarnas område, som bildar det smala partiet (23a, 24a; 23c, 240), är konkavt utformade i respektive sidovägg i synnerhet mot fläkthjulet, varvid ett eventuellt rundat väggomráde (23a, 24a) är böjt in mot motstående parti av fläkt- hjulets ytterperiferi.

8. t e c k n a d l0b, 24; het konvext utformat i respektive sidovägg, varvid Fläkt enligt något av kraven 1-6, k ä n n e - av att de andra sidoväggarnas (10, ll; llb) område, som bildar det smala partiet (23, 23b, 24b), är vänt från fläkthjulet och i synner- ett eventuellt rundat väggomràde (23, 24) är böjt i samma riktning, dock med större böjningsradie än motstående parti av fläkthjulets ytterperiferi.

9. Fläkt enligt något av kraven l-8, t e c k n a d l0c, llc) mittparti har stegvis förskjutning i förhål- k ä n n e - av att de andra sidöväggarnas (l0b, llb; lande till de på ömse sidor anslutande yttre väggområ- dena. 10. hjul, som har axiellt inlopp och radiellt utlopp för luf- Fläkt med ett av en drivmotor drivet radialfläkt- ten och är anordnat i en strömningskâpa, vilken har en monteringssida, som har en inloppsöppning och är anslut- bar till taket eller en vägg i ett rum, som skall venti- leras, och vilken på sidan har diametralt mittemot var- andra liggande utloppskanaler med utloppsöppningar, spe- k ä n n e t e c k - 17), anordnade i två mittemot varandra liggande första sido- (12, l2g, l2h, l2i, l2j; 13, l3g, l3h), att kå- pans (2) båda sidokonturer sett från sidan från en av de l0b, l0c, l0d, 11, lla, lld) utan öppningar definieras av två i fläkt- ciellt enligt något av kraven 1-9, n a d av endast två utloppsöppningar (16, vilka är väggar båda andra sidoväggarna (10, l0a, llb, 11c, hjulsaxelns (15) axialriktning på varandra följande par- tier (121, 123, (123, 124) med rektangulär eller ungefär rektangulär 124, 126), nämligen av ett första parti

10. 15 20 25 30 35 460 224 21 kontur, i vars område sidokonturerna är linjära och pa- rallella med fläkthjulsaxeln (15), och av ett påföljande andra parti (121, 126), vilket på två mittemot varandra liggande sidor är takformigt utåtböjt och i vars område konturerna först har ett avsnitt med från fläkthjuls- axeln (15) snett utåt riktad sträckning och i anslutning därtill ett avsnitt med åter snett inåtriktad sträckning, och att utloppskanalernas sträckning motsvarar sträck- ningen av det första partiets (123, 124) kontur liksom 126) utåtriktade avsnitt, för att mynna i den utloppsöppning (16, 17) som hör till av det andra partiets (121, avsnittet med inåtriktad sträckning och som är riktat snett ut från kåpan (2), säïatt strömmen av utblåst me- dium leds bort från drivmotorns omgivning.

11. Fläkt enligt krav 10, av att strömningskåpans (2) andra parti (121, 126) är k ä n n e t e c k n a d beläget i området för dess monteringsvägg eller i det motsatta området, som är vänt därifrån.

12. Fläkt enligt krav 10 eller ll, t e c k n a d av att den i fläkthjulsaxelns (15) riktning uppmätta längden på det första rektangulära k ä n n e - partiet (123, 124) är ungefär lika stor som längden på det andra partiet (121, 126).

13. Fläkt enligt krav 10 eller ll, av att den i fläkthjulsaxelns (15) rikt- k ä n n e - t e c k n a d ning uppmätta längden på det första rektangulära partiet (123, som längden på det andra partiet (121, 126) med utbuktad 124) är större och företrädesvis dubbelt så stor kontur, k ä n - 126) är utloppsöppningarna (16, 17) anordnade så att de

14. Fläkt enligt något av kraven 10-13, n e t e c k n a d av att i andra partiet (121, är vända från kàpans (2) monteringssida och samtidigt utåt bort från fläkthjulsaxeln (15), varvid strömmen av utblåst medium leds bort i synnerhet snett uppåt och utåt.

15. Fläkt enligt något av kraven 10-13, k ä n - 460 224 10 15 20 25 22 n e t e c k n a d av att i andra partiet (121, 126) är utloppsöppningarna (16, 17) anordnade så att de är vända från kåpans (2) monteringssida och samtidigt utåt bort från fläkthjulsaxeln (15), varvid strömmen av utblåst medium leds bort i synnerhet snett nedåt och utåt.

16. Fläkt enligt något av kraven 1-15, k ä n - n e t e c k n a d av att vid strömningskåpans (2) si- dor, som är försedda med de båda utloppsöppningarna (16, 17), är tillsatser exempelvis avtagbart monterbara, 31, 32) och/eller omfattar ljuddämpande anordningar (33, 146), vilka tjänar till styrning av luftströmmen (30, för vilken montering det föreligger anslutningsmöjlig- heter (35) företrädesvis medelst fläns.

17. Fläkt enligt något av kraven 10-16, k ä n - n e t e c k n a d av att strömningskåpan på den från monteringsväggen vända sidan är försluten medelst en täckplatta (14, l4j, 14k, l4m) med exempelvis rektangu- lär kontur, som lämpligen exempelvis tillsammans med drivmotorn (37) är uppfällbar på en sida och är ledbart förbunden lämpligen på en sida exempelvis med överkan- ten av en kåpsidovägg (l2j), exempelvis medelst en gång- led (36).

18. Fläkt enligt något av kraven 10-17, k ä n - n e t e c k n a d av att strömningskåpan (2) med hjälp (19) är anslutbar till taket (20) eller väggen, varvid strömningskåpan (2) lämpligen är anordnad av en sockel vid en bottenplatta (3), vars kantparti är nedvikt mot sockeln (19).