SE427404B - Anordning for endring av tidbasen hos en digital informationssignal - Google Patents

Description

vsozssu-6 2 signalåtergivning som erfordras i signalbehandlingssystem med hög upplösning. Som exempel är tidstabil signalgenerering önskvärd i alla televisíonssignalsbehandlingssystem och en i hög grad stabil generering är nödvändig i system, som användes för att framställa televisionssignaler för allmän utsändning.

Två tekniker utnyttjas för att korrigera oönskade tidbasfel hos signaler, som återges från ett registreringsmedium, nämligen elektromekaniska och elektroniska. Elektromekaniska tekniker ut- nyttjas för att korrigera grova tidbasfel och uppnår denna korrige- ring genom att synkronisera signalregistrerings- och återgivnings- utrustningens arbete. Elektroniska tekniker utnyttjas för att korri- gera mindre, kvarstående tidbasfel, vilka ej korrigerats av de elektromekaniska anordningarna, och uppnår denna korrigering genom tidsförskjutning av signalen efter dess återgivning. Det är den elektroniska tekniken för tidbasfelskorrigering som föreliggande uppfinning har avseende på.

Hitintills har elektroniska system för ändring av en signals tidbas utnyttjat justerbara tidsfördröjningsanordningar, som är införda i signalbanan för att korrigera tidbasfel. I dessa system mätes tidbasfelet och den i signalbanan införda graden av tidsför- dröjning justeras för att kompensera och därmed korrigera det mätta tidbasfelet. En särskild systemtyp, som åtnjuter allmän användning, har en spänningsvariabel fördröjningsledning, i vilken koncentrerade, konstanta induktanser och spänningsvariabla, kapacitiva dioder är sammankopplade till en fördröjningsledningskonfiguration. En spänning, *som motsvarar det mätta tidbasfelet, påföres de variabla dioderna för att bestämma den nödvändiga fördröjningen för korrigering av tidbasfelet. En beskrivning av ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med spänningsvariabel fördröjningsledning, lämnas i den amerikanska patentskriften 3 202 769.

I en annan typ av elektroniskt signaltidbasändringssystem är ett antal fasta fördröjningsledningar eller en enda fördröjnings- ledning, utmed vilken en serie uttag är fördelade, anordnade i kom- bination med elektroniska strömställare. Tidbasfel korrigeras genom påverkan av strömställarna i överensstämmelse med det mätta felet för att selektivt införa den nödvändiga, korrigerande fördröjningen i signalbanan. Ett signaltidbasändringssystem, som är av typen med fast fördröjningsledning, beskrives i den amerikanska patentskrif- ten 3 763 317 och ett sígnaltidbasändringssystem, som är av typen med en uttagsförsedd fördröjningsledning, finns beskrivet i den 3 78038311-6 amerikanska patentskriften 3 748 368.

På senare tid har digitala fördröjningsanordningar, såsom klockade lagringsregister, använts i system för korrigering av tidbasfel hos analoga signaler. Den analoga signalen, som korri- geras, digitaliseras, korrigeras och återbildas i de digitala sys- temen. Korrigeringen utföres genom inmatning eller skrivning av den digitaliserade signalen i ett justerbart lagringsregister med en fast hastighet, som är bestämd av frekvensen hos en referensklock- signal. Lagringsregistret påverkas att korrigera tidbasfel genom att signalen från registret läses vid en justerad snabbare eller långsammare hastighet i beroende av tidbasfelet. Denna teknik med konstant skrivhastighet och variabel läshastighet kan ej hantera stora, diskontinuerliga eller inkrementella tidbasändringar hos signalen. I magnetbandsregistreringsapparater orsakas sådana in- krementella tidbasändringar vanligen av anomalier i apparaternas arbete och allra vanligast vid omkoppling mellan magnetiska om- vandlarhuvuden.

I signaltidbasändringssystem, särskilt de som är anordnade att eliminera tidbasfel och åstadkomma en hög grad av signaltidbasstabi- litet, har det varit praxis att kaskadkoppla anordningar för grov tidbaskorrigering och anordningar för fin tidbaskorrigering. Spän- ningsvariabla fördröjningsledningssystem har använts för att åstad- komma den önskade fina tidbaskorrigeringen, medan omkopplade för- dröjningsledningssystem har använts för att åstadkomma de grövre tidbaskorrigeringarna. På grund av att alla sådana fördröjnings- ledningssystem är analoga anordningar är de benägna att driva samt har andra för analoga anordningar utmärkande nackdelar. In- krementella tidbasändringar, som uppkommer som följd av anomalier i bandregistreringsapparaters arbete, orsakar ofta fel eller dyr- bara avbrott i signalbehandlingsoperationernas utförande på grund av dessa tidbasfelkorrigeringsanordningars oförmåga att reagera för inkrementella ändringar. Om ett stort tidbasfelsomrâde måste korri- geras, är också stora och komplicerade korrigeringssystem nödvändiga.

Avsevärda fördelar kan därför vinnas genom utnyttjande av en teknik för genomförande av signaltidbaskompensering, vilken teknik har förmåga att påverka alla tidbasändringar, inbegripet inkremen- tella, utan fel. Ytterligare fördelar kommer att erfaras vid ut- förandet av sådan signaltidbaskompensering genom att signaltidbasen först ändras med en bråkdel av ett känt inkrement, erfordrat för att föra signalen inom ett helt antal kända inkrement av den önska- vsosssu-6 , de tidbasreferensen, och genom att därefter ändra signalens tidbas med ett sådant helt antal kända inkrement, att signalen justeras till den önskade tidbasen.

Ett särdrag för föreliggande uppfinning är utnyttjandet av digi- tala tekniker för att ändra signaltidbasen, vilka möjliggör utnyttjan- de av digitala kretsar, som är avsevärt mindre dyrbara att konstrue- ra och underhålla än analoga kretsar. Ett annat särdrag för före- liggande uppfinning är det, att tidbaskompenseringen kan utföras utan behov av en analog mätning av graden av önskad kompensering, varigenom alla för analoga mätkopplingar utmärkande nackdelar und- vikes.

En anordning för ändring av tidbasen hos en digital informa- tionssignal med en första tidbassynkroniseringskomponent,.som be- stämmer intervall av den digitala informationssignalen, och en andra tidbassynkroniseringskomponent med en högre nominellt frekvens än den första tidbassynkroniseringskomponenten, kännetecknas enligt uppfinningen av ett digitalt direktaccessminne med adresserade minnes- lokationer för mottagning och lagring av digital information, organ för åstadkommande av lagringen av successiva delar av den digitala informationssignalen under varje intervall i olika, adresserade minneslokationer i minnet vid tidpunkter, som är bestämda av en klocksignal, organ för åstadkommande av återvinning av de lagrade delarna av informationssignalen från adresserade minneslokationer vid tidpunkter, som är bestämda av klocksignalen, samt organ för att som gensvar på informationssignalens första tidbassynkroniserings- komponent och en tidbasreferenssignal för varje intervall av den digitala informationssignalen justera tiden mellan lagringen av varje del av den digitala informationssignalen i en adress och åter- vinningen av den delen från den adressen i överensstämmelse med tidsskillnaden mellan den första tidbassynkroniseringskomponenten och referenssignalen i helt antal perioder av den andra tidbassynkro- niseringskomponenten.

Sammanfattningsvis möjliggör föreliggande uppfinning en ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas genom användning av billiga digitala kretsar och utan behov av analoga mätkopplingar.

Uppfinningen möjliggör också användandet av en enda klocksignal för utförande av lagringen och återvinnigen av digital information i ett lagringsdon, som utnyttjas för tidbasändring eller -korrigering av den digitala informationssignalen. Uppfinningen möjliggör vidare ändring eller korrigering av en informationssignals tidbas med stora 5 vsossza-6 tidsinkrement utan införande av diskontinuiteter i informationssigna- len. Den uppfinningsenliga behandlingen för tidbasändring eller -korri- gering försämrar slutligen ej informationssignalens kvalitet som analog behandling gör.

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hän- visning till medföljande ritningar. Fig l är ett blockschema över en digital tidbaskompensator enligt föreliggande uppfinning, vilken tidbaskompensator är anpassad för en färgtelevisionssignal. Fig 2 är ett detaljerat blockschema och åskådliggör konstruktionen av det recirkulerbara (“recyclable“) digitala minnet i kompensatorn enligt fig l. Fig 3A och 3B är tidsdiagram och åskådliggör sättet för signal- tidbaskompenseringen enligt föreliggande uppfinning vid eliminering av tidbasfel från färgtelevisionssignaler. Fig 4 åskådliggör i block- form kretsar, som tillåter tidbaskompensatorn i fig l att korrigera större fel än en period av signalens färgsynkroniseringspuls. Fig 5 åskådliggör i blockform kretsar, som tillåter utföringsformerna i fig l och 4 av tidbaskompensatorn att arbeta, när den inkommande signalen är en monokrom televisionssignal.

Den i fig l visade signaltidbaskompensatorn 110 enligt före- liggande uppfinning är anordnad att eliminera tidbasfel, som före- finns i en färgtelevisionsinformationssignal, som återges från en sådan videoregistreringsapparat (ej visad) som en magnetskiveregist- reringsapparat. Det inses emellertid, att föreliggande uppfinnings principer är lika tillämpbara på utförande av andra signaltidbas- kompenseringar, såsom korrigering av i andra tidsvariabla informa- tionssignaler förekommande tídbasfel, eliminering av skillnader i signalers relativa tidbaser-och avsiktlig ändring av signalers tidbas. Med särskild hänvisning till fig l matas den okorrigerade färgtelevisionssignalen, som återges av skivregistrerínqsapparaten, till ingången till en kodande analog-digitalomvandlare lll, vilken är anordnad att pà sin utgång ll2 åstadkomma en kodad signal i form av en pulskodsmodulerad representation av televisionssignalen. Denna representationssignal behandlas ytterligare för att slutligen kopplas felfri till en avkodande digital-analogomvandlare 113, som avkodar den digitaliserade signalen och på en utgång ll4 återbildar televisionssignalen i analog form. Pâ grund av att de i den av digi- tal-analogomvandlaren 113 avgivna televisionssignalen innefattade synkroniseringskomponenterna vanligen är missformade och innehåller oönskade transienter som följd av sin genomgång genom kompensatorn ll0 kopplas televisionssignalen till en utgângsbehandlare ll6 av den vid videoregistreringsapparater allmänt använda typen. Sådana behandlaro 116 är anordnade att skala bort synkroniserínqskomponenter- vansssß-e i 6 na från den inkommande telvisionssignalen och införa nya, korrekt formade och tidsreglerade synkroniseringskomponenter i signalen för bildande av den önskade, sammansatta televisionssignalen på sin ut- gång ll7.

I kompensatorn llO enligt uppfinningen åstadkommer den kodande analog-digitalomvandlaren lll en flerbitsordsrepresentation av den inkommande signalen på utgången ll2 varje gång omvandlaren lll klockas av en via en ledning ll8 tillförd klocksignal, såsom visat. Omvand- laren lll klockas för att sampla den inkommande telvisionssignalens momentana, analoga amplitud, så att en följd av binära ord framstäl- les på dess utgång ll2, varvid varje ord består av ett antal binära bitar, vilka bitar tillsammans representerar en särskild amplitud- nivå i ett binärt format. Denna analog-digitalomvandlinqsoperation kan i allmänhet benämnas som pulskodsmodulering av den inkommande signalen- Motsatsen till denna operation utföres av den avkodande digital-analogomvandlaren ll3. Den avkodande omvandlaren ll3 mot- tager de binära, kodade-orden på en ingång, som är kopplad till en ledning ll9, och lämnar som gensvar på en följd av referensklock- signaler, mottagna över ledningar 121 och l22, en återbíldad eller avkodad, analog televisionssignal till en utgângsbehandlare ll6, som vidarebefordrar den korrigerade televisionssignalen till ut- gången ll7. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning uppnås tidbasfelkompenseringen genom härledning av en klocksignal ur en i televisionssignalen innefattad tidbaskomponent, så att den här- ledda klocksignalens klocktid är koherent med tidbaskomponenten.

Den härledda klocksignalen utnyttjas för att klockstyra analog- -digitalomvandlaren lll att sampla den okorrigerade televisions- signalen ochutföra kodningen av televisionssignalen till de digitala, binära ordrepresentationerna. Efter kodningen lagras den digitali- serade televisionssignalen samt avkodas i digital-analogomvandlaren ll3 medelst en klocksignal vid en klocktid, som är koherent med en referenstidbassignal, såsom en referensfärgunderbärvâg. Som följd av denna lagring och avkodning bringas den avkodade televisionssignalen i fas med referensfärgunderbärvågen.

För fallet med en färgtelevisionssignal kan exakta tidbaskorri- geringar uppnås genom härledning av den informationssignalrelaterade klocksignalen ur färgsynkpulstídbaskomponenten, som är belägen i den bakre delen av varje horisontellt linjesläckningsíntervall_ Här- 7803834-6 ledningen uppnås genom att till ingången till ett recirkulerbart, digitalt minne 123 kopplas binära ordrepresentationer för en eller flera perioder av signalens färgsynkpuls, tillgängliga på analog- -digitalomvandlarens lll utgång ll2. Minnet 123 bildar ett digitalt minne för ett flertal binära ord, som motsvarar amplitudnivåerna hos signalens färgsynkpuls vid samplingstidpunkterna. Genom lagring av de binära orden, tillgängliga under samplingen av signalens färg- synkpuls, lagras tillräcklig information i minnet 123 för att repe- titivt regenerera en hel period av färgsynkpulsen, så att en konti-. nuerlig signal, som är identisk med den okorrigerade televisions- signalens färgsynkpuls, kan utvecklas och vara bortom varaktigheten för signalens färgsynkpuls. Den härledda klocksignalen erhålles genom vidare behandling av den kontinuerligt regenererade färgsynk-i pulssignalen och utnyttjas för att digitalisera återstoden av den horisontella linjen av televisionssignalen, från vilken den regene- rerades.

För att säkerställa att den kontinuerliga signalen, dvs den härledda klocksignalen, som regenereras ur färgsynkpulssamplen, vilken lagras i det recirkulerbara minnet 123, förblir i fas med färgsynkpulsen, dvs den okorrigerade televisíonssignalen, klock- styres analog-digitalomvandlaren lll först under samplingen av televisionssignalens färgsynkpuls och de resulterande samplen lag- ras medelst en klocksignal vid en klocktidpunkt, som är koherent med referensklocksignalen. Analog-digitalomvandlaren lll måste således klockstyras av två klockstyrsignaler via ledningen ll8. Den första klockstyrningen sker under en samplings- och lagringsmod, som företrädesvis varar under flera perioder av färgsynkpulstid- baskomponenten. Under denna begynnelsemod mottager analog-diqital- omvandlarens lll klockinqånq (K) via ledningen ll8 en klockstyrsignal, som är låst i fas med referensklocksiqnalen, AnalQq-digitalomvand- laren lll klockstyres av den andra, härledda klockstyrsignalen, mot' tagen via ledningen 118, under en följande återcirkuleringsmod, som varar under återstoden av det horisontella linjeintervallet efter begynnelseklockstyrningen. För dessa två operationsmoder är ett omkopplingsorgan l24 anordnat med ett omkopplingsdon 126 i ett första tillstånd eller samplings- ooh lagringstillstånd, i vilket tillstånd donet förbinder ledningen 118 med klockutqångs- ledningen l22 från en X3-referensklockkälla 128. Omkopplingsdonet ?80383l+-6 8 126 är påverkbart till ett andra tillstånd eller återcirkulerings- tillstånd, i vilket det förbinder ledningen 118 med en ledning 127 från en digital minneskrets 129 för åstadkommande av den här- ledda klocksignalen. I återcirkuleringsmoden förbinder omkopplings- donet 126 analog-digitalomvandlarens lll klockingång (K) med en X3-signalklocka 131, som lämnar en klockutsignal för minneskretsen 129- X3-signalklockan 131 reagerar via ett bandpassfilter 132 för en utsignal från en digital-analogomvandlare 133. Digital-analog- omvandlaren 133 omvandlar eller âterbildar de binära ordrepresenta- tionerna av signalfärgsynkpulsen, återéirkulerade i det återcirku- lerbara minnet 123, till en analog form. Den från digital-analog- omvandlaren 133 tillgängliga signalen framträder följaktligen som en kontinuerlig, ofiltrerad kopia av insignalstidbaskomponenten, vilken i denna föredragna utföringsform är en sinusformig färg- synkpuls i en televisionssignal. Bandpassfiltret 132 är inställt att uppvisa en mittfrekvens, som är lika med den hos färgsynkpulsen i den signal som korrigeras, vilket i fallet med en normerad NTSC- färgtelevisionssignal är en frekvens på 3,58 MHz. Pâ sin plats mellan digital-analogomvandlarens 133 utgång och en ingång till X3-signa1- klockan 131 har filtret 132 befunnits åstadkomma en fördelaktig återställning av färgsynkpulsfrekvensen efter de olika omvandlings- och digitallagringsmanipulationerna. Om ett antal färgsignalsynk- pulscykler eller -perioder samplas och lagras i minnet 123 för regenerering av den härledda klocksignalen, kommer filtret 132 att utjämna varje i den recirkulerade färgsignalsynkpulsen ingående brus över antalet lagrade perioder, varigenom den härledda klock- signalens tidsnoggrannhet förbättras.

Såsom angivits ovan är omkopplingsdonet 126 1 omkopplingsorganet 124 normalt i sitt àskädliggjorda andra eller àtercirkulerade tillstånd, varvid X3-signalklockan 131 förbindes med klockingången (K) till analog-digitalomvandlaren lll för styrning av samplingen-och.tidsstyr- ning av kodningen av den okorrigerade televisionssignalen med de åter- cirkulerade färgsynkpulssamplen, härledda från signalen, För att åstad- komma pâverkan av omkopplingsorganet 126 till dess första tillstånd eller dess samplings- och lagringstillstând innefattar omkopplings- organet 124 kretsar för att detektera uppträdandet av färgsynkpulstid- baskomponenten i televisionssignalen och som gensvar därpå påverka donet 126 i enlighet därmed. Speciellt är en synkseparator 134 anord- 7803834-6 nad för att på ingången till kompensatorn ll0 detektera uppträdandet av varje horisontell synkpuls (SIG H), som uppsträder under släck- ningsintervallet i varje horisontell linje i televisionssignalen.

Separatorns utgång är kopplad till ingången till en omkopplarstyr- pulsgenerator 136. Vid detektering av den horisontella synkpulsens framkant lämnar separatorn 134 en instruktion till pulsgeneratorn 136. Efter ett intervall på ungefär 6 us lämnar pulsgeneratorn 135 en puls, som varar ungefär 2,0 us, för att överföra omkopplingsdonet 126 till dess samplings- och lagringstillstånd. Som gensvar på upp- trädandet av en horisontell synkpuls på ingången till analog-digital- omvandlaren lll bringar således separatorn l34 och pulsgeneratorn 136 omkopplingsdonet 126 att mata den kodande X3-referensklocksignalen till klockingången (K) till omvandlaren lll, vilken som gensvar därpå digitaliserar ett valt antal perioder av signalens färgsynk- puls. Tidsstyrningen av separatorns l34 och pulsgeneratorns 136 operationer, såsom här specificerade, är anordnad för NTSC-tele- visionssignaler, så att omkopplingsdonet 126 överföres till sitt samplings- och lagringstillstând under det mittre intervallet av färgsynkpulsintervallet. Det är önskvärt att bringa samplingen och lagringen av digitala representationer av signalens färgsynkpuls att uppträda i mitten av färgsynkpulsintervallet, eftersom detta intervall är det mest noggranna och tillförlitliga vid representa- tion av färgsynkroniseringspulsfrekvensen. Härledningen av den informationssignalrelaterade klocksignalen är dessutom mindre mot- taglig för fel, som kan införas genom små ändringar i läget för färgsynkpulsen i den bakre delen av det horisontella släcknings- intervallet.

För att konditionera det recirkulerbara minnet 123 för lagring av fem perioder av digitala färgsynkpulsrepresentationer är en synkpulsdetektor 137 kopplad till kompensatorns ll0 ingång. vid färgsynkpulsens uppträdande i den inkonmande televisionssignalen lämnar synkpulsdetektorn 137 en instruktion på en ledning 138, som sträcker sig till det recirkulerbara, digitala minnets skriv- aktiveringsingång (SK). Denna instruktion bringar minnet 123 att skriva det binära flerbítsord som uppträder på utgången ll2 från analog-digitalomvandlaren lll. Den faktiska skriv- eller lagrings- operationen sker vid varje rcferensklocktid, som är bestämd av en vaozsza-s _ l., klockinsignal till minnet 123 från X3-referensklockan 128. Det re- cirkulerbara minnets 123 fortsatta arbete kan bäst beskrivas under hänvisning till både fig l och fig 2.

Med hänvisning till fig 2 innefattar minnet 123 ett direktaccess- minne 139 med konventionella skriv- och adresstyringångar, beteckna- de med symbolerna (S) och Q). En binärordsinqång är kopplad för mot- tagning av det binära flerbitsordet på analog-digitalomvandlarens 111 utgång 112. En binärordsutgång är anordnad för avgivande av de recirkulerade, digitala signalerna till ledningen 140. En adress- generator 141 reagerar för en källa för X3-referensklocksignaler över ledningen 122 och lämnar via en förbindning 142 adressignaler för skriv- och läsaccess till minnet 139 i överensstämmelse med de alstrade adressignalerna. I minnet 123 ingår en skrivklockgenera- tor 143, som reagerar för den från synkpulsdetektorn 137-via led- ningen 138 mottagna instruktionen. Instruktionen inställer skriv- klockgeneratorn 143 att via ledningen 144 avge skrivaktiverings- signaler till direktaccessminnets 139 skrivaktiveringsingång (S) varje gång en X3-referensklocksignal mottages från ledningen 122.

Så länge skrivaktiveringssignalerna mottages av direktaccessminnet 139 kommer de av analog-digitalomvandlaren 111 avgivna, binära orden att skrivas in för lagring i minnet 139. Minnet 123 innefattar ock- så en räknare 145, som reagerar för den instruktion som mottages på dess återställsingång (Å), kopplad till ledningen 138, från synk- pulsdetektorn 137. Instruktíonen återställer täknaren 145 för räk- ning av adressgeneratorn 141 lämnade adresser. Räknaren 145 åter- ställes också av en internt alstrad instruktion, såsom kommer att beskrivas längre fram. Varje gång räknaren 145 återställes, lämnar 2 den en återställsinstruktion via en ledning 146. Den första åter- ställsinstruktion som avges efter den av synkpulsdetektorn 137 på ledningen 138 åstadkomma instruktionen kopplas för att inaktivera den tidigare aktiverade skrivklockgeneratorn 143 genom att återstäl- la den, tills nästa instruktion avges av synkpulsdetektorn 137.

På detta sätt hindras direktaccessmínnet 139 att mottaga ytterligare binärordsrepresentationer_av televisionssignalen efter det att femton sampel av färgsynkpulsen har mottagits. Räknaren 145 tjänar också till att recirkulera adressgeneratorn 141. Varje gång adress- generatorn 141 avger en adressignal, klockas den aktiverade räknaren 145 av en X3-referensklocksignal, som mottages från ledningen 122, för att via en ledning 147 undersöka den adress som avges av adress- generatorn 141 och kopplas till dess dataingång (D). När räknaren ll 7803834-6 l45 detekterar avgivandet av den sista av femton adressignaler, som avges av adressgeneratorn l4l, lämnar den en återställsinstruktion till adressgeneratorn via ledningen 146. Räknaren använder också denna återställningsinstruktion internt för att återställa sig själv och åter undersöka av adressgeneratorn 141 avgivna adressignaler.

På detta sätt bringas adressgeneratorn 141 att kontinuerligt genomgå de femton adresser som identifierar de lokationer i direktaccess- minnet 139, i vilka de femton, binära flerbitsorden, som represen- terar de fem samplade perioderna av signalfärgsynkpulsen, lagras.

En ytterligare förklaring av arbetssättet för det recirkulerbära minnet l23 kommer att lämnas häri tillsammans med en beskrivning av en faktisk arbetssekvens för kompensatorn ll0.

Vid val av takten, i vilken den inkommande informationssignalen måste samplas, måste klocknings- eller samplingsfrekvensen vara åtminstone två gånger så hög som den maximala siqnalfrekvensen, som systemet skall släppa fram utan väsentlig försämring. Dessutom måsfu direktaccessminnets l39 kloukningstakt och lagringskapacitet väljas så, att antalet i direktaccessminnet l39 lagrade, digitalise- rade sampel är ekvivalent med ett helt antal hela perioder av síflflar lens tidbaskomponent, dvs lika med produkten av antalet sampel per period för tidbaskomponenten och ett helt antal perioder. Med klock- ningstakten och lagringskapaciteten valda på så sätt bär dir@ktäCC9SS' minnet 139 ett helt antal digitala representationer av hela perioder av signalens taktregleringskomponent, vilket vid recirkulering resul- terar i genereringen av en kontinuerlig klocksignal under recirkule- ringsmoden. För fallet med en färgtelevisionssignal uppfylles med fördel både lagringskapacitets- och samplingstaktskriterierna genom att kodningsklocksignalens frekvens väljes tre gånger högre än färg- synkpulsfrekvensen och genom att femton sampel av färgsynkpulsen lagras. I den exemplifierande utföringsformen innefattar följaktligen X3-signalklockan l3l en frekvensmultiplicerare för att med en faktor 3 multiplicera den kontinuerligt regenererade färqsynkpulssignal som utvecklas av minnet l?3, digital-analogomvnndlnrvn lll och band- pnsuflltret 112. Det framgår, att frekvensen för den under samplinga- och laqringsmoden utnyttjade, kodande klooksígnalen måste vara nomi- nellt lika med den fastställda kodningstakten, ehuru fasen kan skilja sig från den härledda klocksignalen i överensstämmelse med tidhasfelet hos den signal som kompenseras.

I utföringsrormen enligt fiq 3 är den grundläggande referens- tidbxssignilen den exeroelvis från studioreferenskällnn för synkro- vaosssa-e 12 nísering av all studioutrustning för utsändningsändamål tillgängliga referensfärgunderbärvågen_ Denna referensfärgunderbärvåg matas till en referenssignalsbehandlare 148, som är en konventionell komponent, vilken åstadkommer kompenseríng av i kablar och liknande förekomman- de fasta fördröjningar samt utveckling av den nödvändiga fasändringen_ av referenssignalen för europeiska färgsystem, såsom PAL-systemet.

Behandlarens 148 utgång lämnar den grundläggande referenstidbassignal, relativt vilken kompensatorn 110 arbetar för att kompensera den in- kommande televisionssignalen. På grund av behovet av en X3-referens- klocksignal multipliceras den grundläggande referenstidbassignalens frekvens med en faktor 3 av en i X3-referensklockkällan eller -genera- torn 128 ingående frekvensmultiplicerare. Eftersom en Xl-referens- klocksignal erfordras av den mest föredragna formen av kompensatorn ll0, är en X1-referensklockgenerator 149 kopplad att mottaga referens- tidbassignalen från behandlaren 148 och avger via ledningen 121 den erforderliga X1-referensklocksignalen_ I överensstämmelse med föregående val av kodnings- och avkodnings klocktakter är analog-digitalomvandlaren lll anordnad att utveckla ett separat, binärt ord vid var och en av de tre klocktidpunkter, som uppträder under det intervall som är lika med en period hos färgsynkpulsen. I detta fall är analog-digitalomvandlaren lll ut- formad att åstadkomma ett ord om 8 bitar vid varje klocktidpunkt, vilka 8 bitar ger en amplitudnivåkapacitet på O-256 för den digitala representationen av den inkommande televisionssignalen. Det recirku- lerbara, digitala minnet 123 har därför en kapacitet om 15 ord, varvid varje ord åter består av 8 bitar. Eftersom det finns tre samplingspunkter för varje färgsynkpulsperiod är minnets 123 direkt- accessminne 139 anordnat att lagra fem hela perioder av den digitalt representerade färgsynkpulsen. Ehuru pulsgeneratorn 136 vid drift avger pulsen med längden 2 us som gensvar på detekteringen av den horisontella synkpulsen, instrueras minnet 139 av skrivklockgene- ratorn 143 (vid synkpulsens uppträdande) att skriva eller laqra de binära ord som uppträder på analog-digitalomvandlarens lll utgång 112 vid tidpunkten för varje på ledningen 122 mottagen X3-referens- klocksignal. Med hänvisning till fig 2 bringar detta arbetssätt särskilt adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till en ny ordminnesposition i minnet 139 som gensvar på var och en av X3- zvívxonskluckpulscrna, varvid varje ånyo åtkomlig ordminncsposítíon mottager de momentana bittillstånden hos det binära ordet på utgången ll2. Den 2 us långa pulsen, som avges av pulsgeneratorn 136, in- 13 78O383År-6 ställer tillfälligt omkopplingsdonet 126 i dess samplings- och lag- ringstillstånd, varigenom X3-referensklocksignalen kopplas för klock- ning av analog-digitalomvandlaren lll. _ Lagringsoperationen är avslutad efter det att de fem perioderna av den digitaliserade färgsynkpulsen har lagrats genom att räknaren 145 via ledningen 147 detekterar den femtonde adress som alstras av adressgeneratorn 141 efter avgivandet av den 2 us långa pulsen och avger återställsinstruktionen till skrivklockgeneratorn 143. Åter- ställsinstruktionen inaktiverar skrivklockgeneratorn, varigenom skrivaktiveringssignalerna avlägsnas från direktaccessminnet 139.' Efter avslutandet av samplings- och lagringsmoden fortsätter adressgeneratorn 141 att åstadkomma access till minnet 139 som gensvar på X3-referensklocksignalen via ledningen 122, varvid i följd samma femton ordlokationer, till vilka access vanns under skrivoperationen, upprepas. Detta bringar de lagrade orden om 8 bi- tar att successivt läsas ut via utgångsledningen 140 till digital- analogomvandlaren 133. Minnet 139 är permanent anordnat 1 en aktiv läsmod, så att de lagrade, binära orden kontinuerligt läses ut via ledningen 140. Läsfunktionen är verksam under lagringen av ny digi- tal information, mottagen från analog-digitalomvandlaren lll, genom påverkan av en förbigångsomkopplare 151. Omkopplaren 141 har två ingångar och en utgång. Omkopplarens 151 ena ingång är medelst en ledning 153 kopplad tili airektaccessminnets 139 utgång och dess andra ingång är kopplad via en förbígångsledning 154 till ledningen ll2 till minnets 123 ingång. Ehuru inställd att åstadkomma skriv- aktiveringssignaler under samplings- och lagringsmoden,konditíonerar skrivklockgeneratorn 143 förbigångsomkopplaren 151 att förbinda ledningarna 112 och 140, varigenom de binära ord som lagras i minnet 139 föres direkt till utgången. Vid slutet av samplings- och lagrings- modcn inaktiveras skrivklockgeneratorn 143, varvid omkopplaren 151 överföras till ett tillstånd för koppling av minnets 139 utgångs- ledníng 153 till ledningen 140. Omkopplaren 151 förblir i detta tillstånd under hela recirkuleringsmoden, varvid de lagrade färg- synkpulsorden bringas att kopplas till digita1-analogomvandlaren 133 för härledning av den informationssignalsrelaterade klocksigna- len. Anordnandct av förhigfingsomkopplaren 151 gör det möjligt att göra X3-klocksignalkretsarna klara för alstringen av den härledda X3-klocksignalen.

Under recirkuleringsmoden arbetar adressgeneratorn 141 och räknaren 145 för att tillsammans åstadkomma den repetitiva alstrinqen av samma adrcssföljd. Detta resulterar i att de i minnet 139 lagrade, 7803834-6 M binära orden repetitivt läses i denna följd under den återstående tiden av det horisontella linjeintervallet efter färgsynkpulsen.

Pig 3A och 3B åskådliggör det sätt, på vilket den härledda klocksignalen alstras för att ligga i fas med tidbaskomponenten hos informationssignalen, från vilken den härledes. Fig 3A åskådliggör det tillstånd som skulle råda, om den inkommande färgtelevisionssigna- len var felfri. Under samplings- och lagringsintervallet åstadkommer 'X3-referensklockan samplingen av signalens färgsynkpuls i analog- -digitalomvandlaren lll samt lagringen av sampelvärdena i det recir- kulerbara minnet 123. På grund av att den inkommande televisions-' signalen är felfri uppträder det första samplet'av varje period av signalens färgsynkpuls vid början av färgsynkpulsperioden. Vid re- cirkulering av de femton i minnet 123 lagrade orden kommer filtrets 132 utsignal att ligga i fas med den i den inkommande televisions- signalen ingående färgsynkpulsen. Om ett tidbasfel förefinns i den inkommande televisionssignalen, såsom åskådliggjort i fig 3B, kommer de sampelvärden som representeras av de från analog-digital- omvandlaren lll erhållna, binära orden att vara andra. Denna skill- nad förefinns på grund av tidbasskillnaden mellan referenstidbas- signalen och den inkommande televisionssignalen, därav de olika sampelpunkterna under färgsynkpulsperioden. Vid recirkulering av de i minnet 123 lagrade, femton orden kommer den regenererade färg- synkpulsutsignalen från filtret 132 att ligga i fas med den i den inkommande televisionssignalen ingående färgsynkpulsen. Den från filtrets utgång erhållna klocksígnalen kommer således alltid att ligga i fas med den i televisionssignalen ingående tidbaskomponenten oberoende av de tidbasändringar eller fel som kan uppträda i denna.

Ehuru i detta fall ett direktaccessminne, en adressgenerator och räknarorgan har utnyttjats för det recirkulerbara minnet 123, inses det, att andra digitala lagringskretsar kan användas i stället.

Som exempel kan ett recirkulerande skiftregister åstadkomma minnets 123 funktion, vilket inses av fackmannen på området.

För att förenkla undvikandet av fel vid tidsförskjutningen eller tídsomställningen av de digitala representationerna av televisions- utsignalen från analog-digitalomvandlaren lll under recirkulerings- moden utnyttjas en tidsbuffertanordning 156, som vid sin ingång har en omvandlare l57 för omvandling av ett serieord till tre parallella ord och på sin utgång en komplementär omvandlare l58 för omvand- ling av tre parallella ord till ett serieord. Omvandlarna 157 och 158 är visade i fig 4. Följden av enskilda, binära ord, som åstad- konmes på utgången ll2, föres till serie-parallellomvanålêrêfl 157- is 7803834-6 Denna omvandlare 157 mottager vart och ett av de på varandra följan- de binära orden vid en klocktakt, som är tre gånger så hög som den recirkulerade signalfärgsynkpulsen, genom att klockpulserna från X3- klockkällan, tillgängliga på ledningen 118, tillföres denna omvand- lares klockingång (K), såsom angivet. Omvandlaren 157 är konstruerad att lagra tre av de på utgången 112 på seriesätt alstrade, binära orden samt är av det slag, vid vilket varje nytt, omvandlaren till- fört ord skiftar ut det sista ordet från omvandlaren, som alltid innehåller tre hela binära ord. Den serievis inmatade informationen överföres på parallellt sätt till omvandlaren 158 via en klockisola- tor 163 (se fig 4), som är innefattad i tidsbuffertanordningen 156.

Under varje linjeintervall av den inkommande televisionssignalen uppträder överföringstidpunkten till klockisolatorn 163 vid den klocktidpunkt som är bestämd av klockpulser som alstras av en lX-signalklocka 159 (se fig 1). lX-signalklockan är kopplad till bandpassfiltrets 132 utgång för att alstra en klockpulssignal vid den recírkulerade färgsynkpulsfrekvensen, som är frekvensen för färgsynkpulsen, såsom den uppträder vid början av linjeintervallet.

Speciellt âstadkommes lX-signalklockan 159 genom begränsning av fil- terutsignalen och användning av en positivt gående framkant av den därigenom alstrade fyrkantsvågformen för åstadkommande av klockpul- serna. Varje positivt gående framkant hos den begränsade, regenerera- de fârgsynkpulsen identifierar början av en period av färgsynkpulsen. lX-signalklockan 159 är kopplad till tidsbuffertanordningen 156 via ledningen 161. På detta sätt mottager klockisolatorn 163 som gensvar på varje tillförd klockpuls hela innehållet i omvandlaron 157, vilken såsom ovan diskuterats vid alla tidpunkter har tre hela binära ord, som alstrats av analog-digitalomvandlaren lll på utgången 112. De tre orden, som mottages i parallellt format av klockisolatorn 163, motsvarar dessutom de tre ord som utvecklas under en period av den regenererade färgsynkpulsen.

Utsignalen från omvandlaren 157 är ett ord om 24 bitar, som kopplas till ingången till klockisolatorn 163. Isolatorn har för- måga att samtidigt läsa och skriva orden om 24 bitar. På grund av att isolatorn 163 kan läsa och skriva samtidigt kan klockningsopera- tionerna ske på dess ingångs- och utgângssidor med avseende på olika, jckv-koherflnta klocksiqnaler, varigenom tidsbufftorladringen åstad- If-(nnnu-r: likfznm uvšj] iqhf-l--n at l. tír1:'.1¿)|:.l~;j\xl.x c-I lm lixlzzuvxf-ííil ïil 'V-ïll' nalerna. För skrivning eller lagring av omvandlarens 157 utsiqnal kopplas av signalklockan 159 alstrade klocksignaler medelst led- vsozssu-6 _ 16 ningen 161 till en skrivadressingång (SA) och en skrivaktiverings- ingång (SK) till isolatorn 163. Denna klocksignal ligger i fas med den okorrigerade televisionssignalens färgsynkpuls. De lagrade orden om 24 bitar, vilka sammanhör med varje period av tidbaskomponenten, läses eller utmatas från isolatorn 163 som gensvar på lX-referens- klocksignaler, åstadkomna av en referensklockgenerator 149 och kopp- lade till en läsadressingâng (LA) till isolatorn 163 via en ledning 121.

Genom klockning av isolatorn 163 med-två klocksignaler kommer fasen för isolatorns utsignal att tidsförskjutas eller tidsomställas och synkroniseras med referensfärgunderbârvågens fas.

Omvandlaren 158 är omvandlarens 157 komplement genom att den åstadkommer en överföring från parallell form till seriefprm av den digitala ordinformation som mottages från omvandlaren l57 via klockisolatorn 163. Omvandlaren 158 återomvandlar således den digi- tala informationen till ett serieformat om l ord, men i detta fall klockstyres serieorden ut från omvandlaren l58 vid en klocktidpunkt, som är bestämd av lX-referensklocksiqnalen, vilken tillföres omvandlaren 158 via ledningen 121, såsom angivet i fig 4. Dessa serieord matas via ledningen ll9 till ingången till digítal-analog- omvandlaren ll3 och avkodas därefter under styrning av 3X-referens- klocksignalen på ledningen 122. Digital-analogomvandlaren ll3 åter- bildar den önskade, analoga signalen på utgången ll4 synkroniserad med referensunderbärvâgens fas.

På det ovan beskrivna sättet är den digitala kompensatorn enligt föreliggande uppfinning anordnad att synkronisera en inkom- mande informationssignal med en referens- eller standardtidbassignal.

Det iakttages, att tidskorrektionsområdet i föreliggande utförings- form är en period, som motsvarar tidbaskomponentens hela period.

För fallet med en färgtelevisionssignal är närmare bestämt korrige- ringsomrâdet en period av färgsynkpulsfrekvensen, vilketär l delat med 3,58 MHz eller ungefär 0,28 us. Om fasfelet hos den in- kommande videosignalen sannolikt kommer att överskrida detta om- råde, såsom kan ske vid återgivning av televisionssignaler från bandregistreringsapparater, så kommer den på utgången 114 avgivna signalen att förskjutas för att synkronisera färgsynkpqlskomponentcns fas med referensfärgunderbärvågen. Televisionssignalens horisontella synkronisering kommer emellertid att bli felaktigt fasad relativt den horisontella referensynksignalen. För vissa tillämpningar, såsom i samband med skivregistreringsutrustning, är det genom föreliggande 17 Vaasan-e utföringsform âstadkomna korrigeringsområdet om en hel period av färgsynkpulsen eller 0,28 us tillfyllest utan hjälp av ytterligare tidbasfelskompenserande system.

Om förekomst av större tidbasfel är sannolik, införes ett direkt- accessminne 164 mellan klockisolatorn 163 och parallell-serieomvand- larnn 158, såsom visat i fig 4. Minnet 164 korrigerar sígnalens tidbas med inkrement, som är lika med ett helt antal av färgsynk- pulsens period. Detta åstadkommes genom skrivning av ordet om 24 bi- tar i adresser i minnet 164, vilka adresser är bestämda av en skriv- adressgenerator 166. Minnet 164 aktiveras på sin aktiveringsinqång (SK) för inskrivning av ordet om 24 bitar och generatorn 166 klock- styres av lX-referensklocksignalen på ledningen 121. Minnets 164 innehåll läses i överensstämmelse med den adress som åstadkommes av en läsadressgenerator 167. Den av generatorn 167 tillförda läs- adressen bestämmes av de relativa tidpunkterna för uppträdandet av signalens och referensens horisontella synkpuls. De relativa upp- trädandetidpunkterna bestämmes av en räknare, som tjänstgör som en horisontell synkkomparator 168. Räknaren 168 börjar räkna Som gensvar på den horisontella referenssynkpulsen och stoppas av upp- trädandet av signalens horisontella synkpuls. Räknaren 168 räknar i färgsynkpulsens takt. Räknarens 168 utgång är kopplad till ställ- ingången (S) till läsadressgeneratorn 167 och ändrar genom inställ- ning av utgângsläsadressen i överensstämmelse med talet i räknaren 168 efter uppträdandet av signalens horisontella synkpuls.

De successiva orden om 24 bitar skrives i på varandra följande adresser i minnet 164. Minnets 164 kapacitet kan justeras enligt önskan. För en korrigering om åtminstone ett horisontellt linje- intervall, dvs ungefär 63,5 us, är minnet 164 anordnat att ha en kapacitet om 256 ord. Varje ord representerar en tid om en period av färgsynkpulsen, dvs ungefär 0,28 us. En kapacitet på 256 ord kommer därför att ge en lagringstid över 63,5 us. Läsadressgenera- torn 167 inställes relativt skrivadressgeneratorn 166, så att,om signalens horisontella synkpuls och referensens horisontella synk- puls är i fas,identíska adresser, alstrade av de två generatorerna, kommer att vara åtskilda i tiden ekvivalent med vad som erfordras för att recirkulera ungefär hälften av minnets kapacitet, varvid skrivadressalstringen ligger före läsadressalstringen. För en korri- geringskapacitet på ett horisontellt linjeintervall är âtskillnaden ungefär 32 us.

Ovan beskrivna konstruktion av och arbetssätt för föreliggande 7803834-6 18 uppfinning gäller ett system för korrigering av en informationssig- nal, som har en upprepat uppträdande tidbassynkroniseringskomponent i form av en synkpuls av växlande amplitudvariationerg såsom en färg- synkpuls. Föreliggande uppfinning kan även tidbasfelskompensera in- formationssignaler, som saknar eller har tidbaskomponenter i annan form än en växelamplitudstidbassignal. Som exempel kan en monokrom televisionssignal korrigeras i överensstämmelse med'föreliggande uppfinnings principer genom införande av en artificiell synkpuls eller pílotsígnal, som består av en synkpuls av växlande amplitud- variationer, i televisionssignalen under släckningsintervallet.

Speciellt kan en sådan synkpulssignal tillföras den bakre delen av varje släckíntervall, som åtföljer en monokrom televisíonssignals horisontella linje, varvid den horisontella synkpulsen tjänstgör som tidbaskomponenten, i förhållande till vilken den införda pilot- signalen väljes att uppvisa ett förutbestämt fasförhållande.

Med hänvisning till fig 5 åskâdliggöres en modifiering av syste- met i fig l för kompensering av en monokrom televisionssignal genom införande av en artificiell synkpulssignal, som består av en synk- puls av tidbasinformation med växlande amplitud. Synkpulsinföringen âstadkommes medelst en svängande oscillatorsynkpulsgenerator l7l med en ingång, som är styrd av den okorrigerade, monokroma horison- tella synkpulsen, som lämnas av synkseparatorn 134. En utgângsled- ning 173 från generatorn l7l är anordnad för att avge en synkpuls av tidbasinformation med växlande amplitud för införinq i den-mono- kroma televisionssignalen i en summeringspunkt 174 via en ledare 177 från en grind l76. Punkten 174 är åstadkommen medelst en kon- ventionell signalsummeringskrets. Genom detta arrangemang införes den alstrade, artificiella synkpulssiqnalen i den monokroma tele- visionssignalen före den inkommande signalens tillförsel till den kodande analog-digitalomvandlaren lll i detta fall. Detta arrangemang fungerar enbart vid frånvaron av en i den inkommande signalen upp- trädande färgsynkpuls. För detta ändamål är en förbindning gjord från synkpulsdetektorns 137 utgång till grinden 176 för overksam- göring av grinden, när helst en färgsynkpuls detekteras i den in- kommande signalen.

Bortsett från det förhållandet, att synkpulssignalen i systemet enligt fiq 5 alstras och införes artificiellt, fungerar detta system för användning tïflsammansxned monokroma televisionssiqnaler nå i huvud- sak samma sätt som beskrivits i samband med systemet enligt fig 1, vilket system användes för färgtelevisionssiqnaler. Den artificiella 7803834-'6 19 synkpulsgeneratorn l7l är utformad att alstra en synkpulssignal med samma frekvens- och fasförhàllande som en färgsynkpuls, så att den normala referensfärgunderbärvågen kan utnyttjas som referenstidbas- signal i den monokroma kretsen i fig 5. Detta uppnås i överensstämmel- Sê med föreliggande uppfinning genom att generatorn l7l från synk- separatorn 134 mottager den horisontella synkpulsen i varje monokrom televisionslinje, som den uppträder i den inkommande televisions- signalen, och utnyttjar den horisontella synkpulsens framkant för att trigga en fasstyrd svängningskrets, som är utformad att åstad- komma en oscillationsfrekvens, vilken är lika med den hos den normala färgsynkpulsen, vilken frekvens i sin tur nominellt är lika med frek- vensen hos referensfärgunderbärvågen. Fasen hos den av svänqninqs- generatorn l7l alstrade synkpulsutsiqnalen styres i överensstäwmelßfl med utsignalen från en med två dividerande vippa 179, som har en ingång, vilken är känslig för framkanten hos den horisontella synk- puls som utvecklas av synkseparatorn 174. Vippan l79 har ett par utgångar l8l och 182, motsvarande vippans l79 motsatta sidor, varige- nom signaler avges, vilka är 1800 fasförskjutna. Syftet med den med två dividerande vippan l79 är att driva den fasstyrda svängnings- oscillatorn l7l så, att den utvecklar en l80o fasändring vid varje tnlevislonslinje för att bringa den artificíellt alstrade synkpuls- signalen till överensstämmelse med den gängse fasväxlíng som före- finns mellan färgsynkpuls och synktakt i en standardiserad NTSC- färgtelevisionssignal.

Vippan l79 reagerar följaktligen för varje horisontell synk- puls genom att ändra tillstånd. Som gensvar på en första horison- tell $YflkPU1$f m0ttä9BH från separatorn 134, kommer utgången l8l att växla från låg till hög nivå, medan utgången 182 samtidigt kom- mer att växla från hög till låg nivå. Den nästa horisontella synk- pulsen kommer att förorsaka en motsatt övergång. Den fasstyrda oscillatorn l7l är utformad att reagera enbart för utsignalsöver- qånqar från utgånqarna 181 och 182, vilka övergångar sker från låg till hög nivå.

Allteftersom varje artificiell färgsynkpuls uppträder på ut- gången l73 efter den horisontella synkpulsen påverkar den 2 us långa utpulsen, som lämnas av pulsgcneratorn 136, grinden L76 för att bringa denna att inta sitt inställda tillstånd. En mono/färg- omkopplare l8l inställes också att koppla pulsen från pulsqenern- torn l36 för styrning av det recirkulerbnra minnet l23 i stället för iárgsynkoulsdetektorn l37,

Claims (5)

7803834-6 20 PATENTKRAV

1. Anordning för ändring av tidbasen hos en digital informa- tionssignal med en första tidbassynkroniseringskomponent, som be- stämmer intervall av den digitala informationssignalen, och en andra tidbassynkroniseringskomponent med en högre nominell frekvens än den första tidbassynkroniseringskomponenten, k ä n n e t e c k- ” n a d av ett digitalt direktaccessminne (164) med adresserade min- neslokationer för mottagning och lagring av digital information, organ (149, 166) för ästadkommande av lagringen av successiva delar av den digitala informationssignalen under varje intervall i olika, adresserade minneslokationer i minnet (164) vid tidpunkter, som är bestämda av en klocksignal, organ (149, 167) för ästadkommande av återvinning av de lagrade delarna av informationssignalen från adres- serade minneslokationer vid tidpunkter, som är bestämda av klock- signalen, samt organ (167, 168) för att som gensvar pâ informations- signalens första tidbassynkroniseringskomponent och en tidbasrefe- renssignal för varje intervall av den digitala informationssignalen justera tiden mellan lagringen av varje del av den digitala informa- tionssignalen i en adress och återvinningen av den delen från den adressen i överensstämmelse med tidsskillnaden mellan den första tidbassynkroniseringskomponenten och referenssignalen i helt antal perioder av den andra tidbassynkroniseringskomponenten.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att det digitala direktaccessminnet (164) har en datalagrings- adressingång (SA), en dataâtervinningsadressingång (LA) samt in- och utdataanslutningar, att de lagring ästadkommande organen (149, l66) innefattar en skrivadressgenerator (166) för att som gensvar på klocksignalen generera en följd av minneslokationsidentifierande skrivadressignaler, som kopplas till datalagringsadressingången (SA), varvid det digitala direktaccessminnet är anordnat att som gensvar på varje tillförd skrivadressignal 1 den adresserade minnes- lokationen lagra den digitala informationssignalen på indataanslut- ningen, samt att de återvinning ästadkommande organen (149, 167) innefattar en läsadressgenerator (167) för att som gensvar på klocksignalen generera en följd av minneslokationsidentifierande läsadressignaler, som kopplas till läsadressingången (LA), varvid det digitala direktaccessmínnet (164) är anordnat att som gensvar på varje tillförd läsadressignal på sin utdataanslutning åstadkomma den digitala ínformationssignal som är lagrad i den adresserade min- neslokationen. vsozszß-6 21

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att läsadressgeneratorn (167) är anordnad att som gensvar på referenssignalen generera varje läsadressignal vid en tidpunkt mellan genereringarna av successiva skrivadressignaler.

4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d därav, att de lagrings- och återvinningstiden justerande orga- nen är kopplade att inställa läsadressgeneratorn (167) vid början av vart och ett av de successiva intervallen av den digitala signalen för âstadkommande av en första läsadressignal i följden vald i över- ensstämmelse med tidsförhållandet mellan informationssignalens första tidbassynkroniseringskomponent och referenssignalen.

5. Anordning enligt något av patentkraven 2-4, varvid informa- tionssignalen är en televisionssignal, den första tidbassynkronise- ringskomponenten innefattar periodiskt uppträdande linjepulser, som bestämmer intervall av ínformationssignalen, och den andra tid- bassynkroniseringskomponenten är en amplitudvarierande synkronise- ringssignal, som följer efter varje linjepuls, k ä n n e t e c k a d därav, att de laqrings- och àtervinningstiden justerande organen (167, 168) innefattar organ (l68) för att jämföra tidsförhâllandet mellan varje linjepuls och tidbasreferenssignalen för att åstadkomma en signalrepresentation av tidsförhållandet i hela antal perioder av den amplitudvarierande synkroniseringssignalens nominella frekvens, varvid läsadressgeneratorn (167) är anordnad att som gensvar på tidsförhållandesignalen åstadkomma den första läsadressignalen i följden i överensstämmelse med den representerade hela antalet perioder.