SE425138B - Forfarande for framstellning av djupfryst, koncentrerat potatismos - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 8106987-2 koksteget kyles potatisen med kallt vatten eller på annat lämpligt sätt oÉh~där-U efter kokes potatisen en andra och sista gång, vilket oftast sker med hjälp av direktånga. Den på så sätt kokta potatisen mosas med hjälp av någon typ av mekanisk anordning, varefter det våta potatismoset med hjälp av påläggningsvalsar föres över till en valstorkbytta. Valstorken utgöres vanligtvis av en cylindrisk vals- tork, vilken upphettas direkt med ånga och vilken arbetar under atmosfärstryck.- Torkningen sker ner till en vattenhalt av ca 7-8 %, varefter den färdigtorkade potatismosfilmen skrapas av från valsen med hjälp av en knivanordning och det torkade arket av potatismos sönderdelas.

Potatismospulvret framställes på ett huvudsakligen helt annorlunda sätt.

Förfarandestegen fram till och med mosningen är i stort sett desannm som vid till- verkningen av potatismosflingor, men därefter skiljer sig de båda metoderna åt väsentligt. Vid framställningen av potatismospulvret ledes den mosade potatisen över till en blandningsutrustning. Till denna blandningsutrustning föres också en viss mängd redan torkat potatismospulver. Detta är den s.k. "add-back"-metoden.

Blandningen utföres för att ge en så homogen blandning som möjligt och den fär- diga blandningen överföres därefter till ett brett transportband eller till någon på annat lämpligt sätt utformad anordning, där blandningen ges en viss uppehålls- tid. Denna uppehâllstid är till för att utjämna fukten mellan de torkade potatis- pulverpartiklarna och det våta moset. Den så erhållna våta blandningen har som regel en torrsubstanshalt av mellan ca 30 och 38 %. Det ursprungliga våta potatis- moset har en torrsubstanshalt, beroende på potatisens ursprungliga torrsubstans- halt, av ca 33-25 %. Den våta, nu fuktutjämnade blandningen torkas därefter i en serie torksteg. Denna torkmetod har utvecklats för att skydda potatiscellernas väggar. Ty ju lägre vattenhalt en potatismoscell har, desto skörare och mera lätt- förstörd är cellväggen. Mekanisk påverkan vid en vattenhalt under 20 % är ofta, även i lindrig form, tillräcklig för att förstöra cellväggen. Förstörda cellväggar resulterar i att fri stärkelse frigöres, vilket innebär att återställningen av pulvret till potatismos ger en slutprodukt som är klistrig och gummiartad och icke alls har den för ett normalt potatismos karaktäristiska konsistensen.

Add-back-metoden och förfarandet med olika torkningssteg har utvecklats just i syfte att ge potatisen en mildare behandling och därvid undvika att slutprodukten blir såsom ovan angivits klistrig och gumniartad. Det första torkningssteget ut- föres vanligtvis vid relativt hög temperatur i t.ex. en svävtork och torkningen i dessa steg sker vanligtvis inte längre än tills dess att ca 20 % vatten återstår i pulvret. Därefter avskiljes pulvret ifrån luftströmmen i cykloner eller liknande anordningar. Den fortsatta torkningen ned till den slutgiltigt önskade vatten- halten av ca 7-8 % sker vanligtvis i flera steg just för att skydda de ömtåliga cellväggarna. Torkningssteg nr 2 och 3 utföres vanligtvis i en svävbäddstork av konventionell konstruktion, varvid det andra torksteget vanligtvis sker vid relativt 10 15 20 25 30 35 40 8100887-2 hög temperatur, ned till en vattenhalt av ca l4-l5 %, och det sista torkstegetm sker vanligtvis med luft av låg temperatur. Ofta användes kyld, avfuktad luft.

Add-back-metoden innebär att en stor mängd redan torkat pulver hela tiden äterföres till processen, vilket gör att de termiska och kemiska påfrestningarna på produkten är betydande. För att skydda produkten mot framför allt oxidation har det därför visat sig nödvändigt att använda olika tillsatsmedel för att uppnå en produkt som vid slutet av framställningsförfarandet är acceptabel ur konsument- synpunkt och som får ett så gott skydd som möjligt under lagringstiden, vilken normalt beräknas till upp till ca l år. Tillsatserna är vanligtvis flera och framför allt användes svaveldioxid i ganska höga halter, mellan 25 och l50 ppm, räknat på slutprodukten. Dessutom tillsättes ofta olika fosfater för att skydda mot missfärgning och reaktioner förorsakade av i processen utlöst eller i pota- tisen befintligt järn. Som regel tillsättes även någon kombination av antioxi- danter, t.ex. BHA, tokoforol eller olika gallater och dessa tillsättes ofta i synergistisk verkan med citronsyra eller askorbinsyra.

Det potatismos i djupfryst form som finns på marknaden utgöres av vanligt potatismos som frusits i en eller annan form, t.ex. i block i förpackningen eller i mindre bitar, t.ex. genom pellofrysning.

Nackdelarna med befintliga potatismosprodukter är många. Potatisflingan torkas direkt ner till den slutgiltiga vattenhalten av mellan 7 och 8 % och denna hårda torkning medför en kraftig påverkan på potatiscellernas väggar, vilket ger ett färdigt potatismos som är relativt klistrigt. För att uppnå god lagringsstabilitet för flingorna fordras dessutom samma typ av tillsatser som nämnts ovan för potatis- mospulvret. Detta relativt omilt behandlade mos ger en produkt som ur konsument- synpunkt vanligtvis anses icke-acceptabel, såväl med avseende på konsistens som smak.

Vid framställningen av potatismospulvret erhåller potatismoscellerna en be- tydligt mildare behandling än vid framställning av potatismosflingan. Genom add- -back-metoden och den relativt långsamma torkningen i flera steg bibehålles mer- parten av cellväggarna intakta och man undviker en slutprodukt som är klistrig och gummiartad. Däremot är som nämnts de termiska och kemiska påfrestningarna på pota- tismospulvret betydande, på grund av den långtgående recirkuleringen av torrt pulver.

Ur värmeekonomisk synpunkt är förfarandet för framställning av potatisflingor väsentligt mera gynnsamt än framställningsförfarandet för potatismospulvret. Add- -back-metoden innebär, eftersom en mycket stor mängd redan torkat pulver hela tiden återföres till processen, att denna är värmeekonomiskt otillfredsställande.

Ur användningssynpunkt har det visat sig att potatisflingan inte i alla lägen motsvarar konsumenternas önskemål. Vid t.ex. servering i storhushåll önskas en viss varmhållningstid, vilket i regel innebär, beroende på den genomtorkning som sker, 15 20 25 30 35 40 8100887-2 förskörade cellväggar, varvid potatisflingan får en icke önskad konsistens och ofta dessutom färgförändringar. Pâ grund av den tidigare, relativt omilda behandlingen krävs i potatisflingans fall att det vatten som tillsättes för erhållande av ett slutgiltigt potatismos har en temperatur som är under kokpunkten; ofta 75-80°C.

Om kokande vatten tillsättes potatisflingan ökar klistrigheten för produkten markant.

Potatismospulvret är ur användningsteknisk synpunkt väsentligt bättre och kan mekaniskt återställas genom vispning. Kravet pâ, att som i flingans fall, det till- satta vattnets temperatur måste vara under kokpunkten finns inte. Den relativt milda behandlingen vid framställningen av potatismospulvret ger cellväggar som är så gott som intakta, varför produkten inte är lika känslig som potatisflingan. Vispningen av potatismospulvret påverkar som regel inte konsistensen utan pulvret ger ett lätt och luftigt, färdigt potatismos.

Det djupfrysta potatismoset har i samtliga fall visat sig vara en produkt som är mycket svàrhanterlig, då det skall värmas upp. Stor risk för vidbränning föreligger vid uppvärmningen och den är tidsödande och besvärlig. Dessutom är produkten ur eko- nomisk synpunkt mycket ogynnsam genom att allt vatten som normalt finns i potatismoset finns kvar hela tiden, vilket ger en skrymmande produkt med stora krav på lagerut- rymme och emballage, samt höga fryslager- och transportkostnader.

Sammanfattningsvis kan sägas att även om potatisflingan energimässigt sett är relativt gynnsam, accepteras denna produkt dåligt av konsumenten, framför allt be- roende på konsistensen men även beroende på smak- och utseendeskillnader i jämm förelse med ett hemlagat potatismos. Inte heller det frysta potatismoset har vunnit någon större framgång då det föreligger stora svårigheter för konsumenten vid upp- värmningen av moset. Vad beträffar potatismospulvret är.detta den produkt som vunnit störst acceptans. Dock har man konstaterat relativt stora nackdelar, speciellt vad beträffar smak, beroende på den mycket långt gångna återcirkuleringen av pulvret, vilket bl.a. medför att termiskt känsliga smakämnen förstöres. överlag vid en långt driven torkning dvs såväl vad beträffar potatisflingan som potatismospulvret, för- störes stora delar av både smakämnen och vitaminer. Speciellt värmekänsligt är vitamin C och då potatisen är en betydande C-vitaminkälla är dessa torkade produkter, ur denna synpunkt, otillfredsställande. - _ Men den framför allt dominerande negativa faktorn med såväl potatismos- flingan som potatismospulvret är den mängd tillsatser som krävs för att kunna genom- föra tillverkningen. Ett alltmer ökat medvetande om de negativa biverkningarna med tillsatser, som t.ex. allergier, medför ett allmänt, markerat köpmotstånd mot produkter med tillsatser. I Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande för framställning av ett potatismos, vilket ur konsumentsynpunkt är till fullo accep- tabelt, såväl vad beträffar konsistens, smak som utseende och vari ursprungliga smak- ämnen och vitaminer huvudsakligen bibehållits samt vilket inte innehåller några till- satser. 10 15 20 25 30 35 40 s 8100887-2 Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande för framställning av ett potatismos, vilket har lång lagringshållbarhet.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett förfarande för framställning av ett potatismos, vilket förfarande är värme- ekonomiskt gynnsamt.

Enligt föreliggande uppfinning tillhandahâlles ett förfarande för tillverkning av ett djupfryst, koncentrerat potatismos, vilket förfarande omfattar följande steg.

A. Potatisen tvättas på konventionellt sätt.

B. Potatisen skalas med hjälp av någon av de kommersiellt, normalt förekommande meto- derna, såsom t.ex. ångskalning, lutskalning, mekanisk skalning eller genom en kombination därav.

C. Potatisen delas i för kokningen lämpliga bitar, företrädesvis i skivor till en tjocklek av 15-20 mm, men potatisen kan även uppdelas i kuber, oregelbundna bitar m.m.

D. Potatisen förkokas i en lämplig förkokare, t.ex en skruvformad kokare med vatten, vilket förkokare uppvärmes indirekt eller direkt. Förkokningen sker företrädesvis vid en temperatur av 90-98C°och i ett lämpligt antal minuter, vilket är avhängigt av potatisens kvalitet, lämpligen mellan 5 och 15 minuter.

E. Potatisen kyles, företrädesvis i en kylanordning med motströms kylning av pro- dukten med rinnande vatten. Andra former för kylning är också tänkbara, men denna formffönefaller vara den ekoniskt sett mest_gynnsamma. Kylningen sker företrädesvis ner till en temperatur av ca 20°C.

F. Potatisen fárdigkokes vid en temperatur av l00°C och företrädesvis med ånga, vilket ur ekonomisk synpunkt ger det bästa utbytet. Kokningen kan dock även ske i vatten eller på annat sätt, under atmosfäriskt tryck eller med övertryck. Potatisen färdigkokes tills ett lätt sönderfall av potatisbitarna erhålles utan att överkok- ning sker sâ att de totalt sönderfaller. Antalet minuter för slutkokningen är helt beroende på potatisens kvalitet. Underkokt potatis ger som resultat klumpbildning och sämre utbyte.

G. Den färdigkokta potatisen mosas i en för detta ändamål avsedd mosningsanordning, t.ex. passermaskin, blandare med paddelomrörare, granuleringsmaskin eller liknande.

Det är dock väsentligt att det är en anordning som ger en mild bearbetning av pota- tisen för att undvika onödig sönderslagning av potatiscellerna.

H. Den mosade potatisen torkas för att uppnå ett koncentrerat potatismos, företrädes- vis genom att den mosade potatisen överföres till en vatstork, vilken arbetar under atmosfäriskt tryck. För att undvika onödig belastning på cellväggarna avlägsnas potatismoset från torkvalsen i form av en våt film och överföres via en transport- anordning till en mixer. Företrädesvis avbrytes valstorkningen då potatismosfilmen har en vattenhalt pá ca 20 %, då den fortfarande är möjlig att sammanhängande dras av från valsen. Torkningen kan också ske med hjälp av någon annan anordning, såsom 10 15 20 25 30 35 40 81Û0887-2 _ 5 vakuumvalstork, vakuumbandtork eller mikrovågstork. Den ur ekonomisk synpunkt bästa metoden är dock valstorkningen, såsom den beskrivits ovan; I. Den våta filmen överföres till en blandare, t.ex. av paddeltyp, där ett flöde av icke torkat potatismos och våt potatisfilm från valstorken blandas saman till en lämplig torrsubstanshalt, företrädesvis ca 55-70 %. Valet av torrsubstans beror på de kvalitetskrav som ställes på den slutgiltiga produkten. Blandningen genomföres i syfte att ge potatisen den skonsammast möjliga behandlingen.¶ J. Blandningen granuleras i någon typ av granuleringsmaskin, företrädesvis en be- 5 stående av en perforerad plåttrumma med mottrycksvals eller en plan, perforerad skiva med en mottrycksvals, varvid håldiametern på perforeringen väljes så att önskad granulatstorlek erhålles.

K. Potatisgranulatet fryses, företrädesvis på så sätt att en så snabb nedfrysning som möjligt erhålles, även om även annan mindre snabb frysning är möjlig att genom- föra utan att produktkvaliten blir märkbart lidande på detta. Företrädesvis låtes granulatet från granuleringsmaskinen falla direkt in i en svävfrys av något slag, t.ex. flo-freeze.

Den på detta sätt tillverkade,frysta, granulerade, koncentrerade potatismos- produkten återställes genom att önskad mängd granulat i fryst form mätes upp och hälles ned i kokande mjölk eller vatten, varefter blandningen uppvärmes och vispas till önskad konsistens.

Alternativt kan man vid blandningen, i stället för våt, sönderbruten potatis- film, använda någon av de tidigare kända produkterna, såsom konventionellt till- verkat, torkat potatismospulver eller konventionellt tillverkade torkade potatismos- flingor, men för att undvika onödig sönderslagning av cellerna under blandningen bör detta material i så fall fuktas till en vattenhalt av ca 20 %, i stället för mellan 7-8 %, som de håller i torkat tillstånd. J ' Genom föreliggande uppfinning erhålles ett djupfryst, koncentrerat potatismos, vilket har lång hållbarhet utan tillsats av konserverande medel, samt vilket snabbt och enkelt kan tillredas för att ge ett färdigt potatismos som är helt i klass ned ett hemlagat vad beträffar såväl smak och konsistens som utseende. Genom att moset är koncentrerat krävs dessutom relativt små lagringsutrymmen.

Genom föreliggande förfarande erhålles således ett potatismos till vilket inga tillsatser i form av svaveldioxid, fosfater, antiokidanter eller dylikt behöver sättas. Lagringsdugligheten i fryst tillstånd bedöms vara ca l år, och det färdiga potatismoset uppvisar alla de för ett s.k. hemlagat potatismos karakteristiska egenskaperna. Genom den milda torkningen hålles potatismoscellerna intakta varför ett klistrigt och gummiartat mos helt undvikes samtidigt som den huvudsakliga delen av smakämnen och vitaminer finns kvar. Då produkten endast torkas ner till en vattenhalt av ca 20 % erhålles en god värmeekonomi, emedan kostnaderna per bort- torkad mängd vatten ökar kraftigt med sjunkande vattenhalt. ' 10 15 20 25 30 35 40 7 8100887-2 Genom att potatisen endast utsättes för en delvis torkning, dvs ner till ca 20 %, hålles potatismoscellerna till största del intakta och motstâr den senare mekaniska blandningen, vilket ger en slutprodukt efter tillredning, som varken är klistrig eller gummiartad utan lätt och luftig i likhet med motsvarande hemlagade produkt. D Genom att blandningen därefter granuleras erhålles en produkt av lämpligt format och vilken är lämplig för infrysning.

Nedan följer ett antal icke begränsande exempel, vilka belyser uppfinningen och visar dess fördelar jämfört med tidigare känd teknik.

Utförandeexempel Éš§@P§l-l 1. Tvättning Potatisen tvättas ren från jord och annan smuts. 2. Skalning Potatisen skalas, antingen mekaniskt s.k. abrasive skalning, lutskalning eller ångskalning. 3. Skivning Potatisen skivas i ca l5 mm tjocka skivor. 4. Vattenkokning Potatisskivorna kokas i en företrädesvis kontinuerlig vattenkokare, tid ca 5-l0 min, beroende på potatissort och kvalitet. Vattentemperatur ca 90-l00°C. 5. Kylning Potatisskivorna kyles i kontinuerlig vattenkylare till en tenperatur av ca 20°C eller lägre om kylvattentemperaturen medger detta. 6. Angkokning Potatisskivorna kokas i kontinuerlig ångkokare till fullständig kokning upp- nåtts. Angan skall vara strömmande. Kokaren bör vara sådan att mekanisk påfrestning av skivorna under kokförloppet undvikes.

Kokningen bör vara sådan att ett lätt sönderfall av skivorna kan konstateras utan söndermosning - hårda partier får ej heller finnas. ' 7. Mosning Det är viktigt att mosningen genomföres utan klumpbildning. Mekaniskt bör mosningsmaskinen vara så utformad att onödig sönderslagning av potatiscellerna ej sker. Lämplig maskin är t.ex. dubbelaxlad blandare, med paddelblad och skruv- frammatningsslinga. 8. Torkning och blandning För framställning av 2 ton koncentrerat djupfryst potatismos per timme krävs enligt den föreliggande metoden att en del av det färska moset genom torkning koncentreras. Detta innebär att det från mosningsmaskinen kommande moset överföres pá två transportanordningar, skruv- eller bandtransportörer. Den ena transportören 10 15 20 25 30 35 40 sioossv-2 8 för fram moset till en valstork, den andra transportören till en kontinuerlig blandare. D Torkning -- Moset överföres medelst matarvalsar till torkcylinder, till en valstork, arbe- tande under atmosfäriskt tryck. För att hindra cellväggsförstöring sker torkningen på sådant sätt att det torkade potatismoset skrapas av valsen innan det nått normal torrhet, dvs 5-7 % vatten. Man strävar i stället att nå en vattenhalt mellan l5-20 % vatten. Man kan då ta av moset som en våt men sammanhängande film från valsen.

Den våta filmen transporteras till blandaren, där den sönderdelas och blandas med vanligt potatismos.

Per timme tillföres i detta fall ca l.400 kg potatismos och 600 kg fuktig mos- film.

Blandningen bör ske så skonsamt som möjligt för att skydda potatiscellväggarna.

Lämplig blandare är dubbelaxlig blandare med frammatande skruvslinga eller med padd- lar med framnatning. Blandaren bör ha ett lågt varvtal ca 20 varv/min. 9. Granulering För att efter frysningen erhålla en fririnnande produkt som lätt kan åter- ställas och upphettas för servering är det väsentligt att den koncentrerade potatismosprodukten överföres i en form som kan betecknas som ett grovt granulat eller kanske agglomerat. Detta sker lättast i en maskin som så skonsamt som möjligt pressar den fuktiga massan genom någon form av hålskiva.

I exemplet har valts en lángsamgående skruvtransportör inkopplad i en helt omslutande kedja framtill försedd med ett av rostfritt nät framställt galler. Halens storlek i exemplet: 4x4 mm. Praktiskt format är mellan 2x2 mm till 6x6 mm.

Andra utförandeformer är tänkbara, som;.t.ex. en maskin med en liggande rund hálskiva av perforerad rostfri plåt eller nät med matarskiva, löpande roterande pressvälsar, som skonsamt pressar den fuktiga massan genom hålskivan.

Någon avskärning av granulatet behövs inte om massans fuktighet och press- trycket utbalanseras rätt. l0. Frysning Det är önskvärt men inte helt nödvändigt att nedfrysning sker så snabbt som möjligt. I exemplet får den granulerade fuktiga massan falla direkt ner i luft- strömmen till en svävfrys av typen Flo-Freeze. Temperaturen bör vara ca-30 tül -35°C Det frysta granulatet packas omgående utan mellanlagring i det för försäljning avsedda emballaget, för att erhålla en så fririnnande produkt som möjligt. šësmeslß l. Tvättning Potatisen tvättas ren från jord och annan smuts. 2. Skalníng Potatisen skalas, antingen mekaniskt - s.k abrasive skalning, lutskalning l0 l5 20 25 30 35 40 9 8100887-2 eller ángskalning. 3. Skivning Potatisen skivas i ca 8-20 mm skivor. 4. Vattenkokning Potatisskivorna kokas i en kontinuerlig vattenkokare. Vattentemperatur 99-lO0°C. Koktid beroende på skivtjocklek, potatissort och kvalitet från ca l0 min till ca 20 min. Kokningen bör ske på sådant sätt att fullständig kokning har skett.

Potatisen skall lätt kunna mosas men får ej vara över- eller underkokt. 5. Kylning Denna sker på en nätbandstransportör eller liknande anordning. Kylningen sker genom på och genomblåsning av luft. Potatisens temperatur bör helst ej överstiga 80°C efter kylningen.

Steg 6 - 9 sanmw som i Exempel l. 10. Frysning Detta utföres som Exempel 1 men kan också genomföras med en tunnelfrys.

I så fall fylles granulatet i ett skikt, som företrädesvis är 10 mm tjockt på frysbotten - försedd med nätbotten.

Lufttemperaturen bör vara ca -30 till -35°CLufthastigheten bör vara sådan att en kort nerfrysningstid erhålles.Idealiskt är mellan 5-l0 min. För att erhålla en så fririnnande produkt som möjligt sönderdelas moset efter frysningen.

Detta bör ske skonsamt. Lämplig anordning är t.ex. en "fingerbreaker". Denna består av två mot varandra roterande valsar med på ytan fastsatta fingerliknande toppar. Dessa utformas så att det frysta granulatet får en storlek om ca 2 till 6 nm/sida.

Hrysningen kan också genomföras med en kontinuerlig bandfrys. Denna bör då utformas så att en så snabb nerfrysning som möjligt kan ske. Bandet bör företrädes- vis vara perforerat och luftströmmen bör samtidigt nä alla delar av mosgranulatet.

Temperaturen är ideahsk vid aa -so tm -as°c Och nedfrysningstiden bör vara mellan 5-l0 min.

Det frysta koncentrerade moset bör komma fram som ett granulat. Skulle klumpar uppstå krossas dessa i en fingerbreaker eller annan liknande skonsam anordning.

Produkten packas genast i försäljningsemballaget. §ë§@EÉ1.§ Steg l-7 samma som Exempel 1. 8. Torkning och blandning En något lägre kvalitet än den som tillverkas enligt exempel l-2 kan fram- ställas enligt detta exempel. Kvalitetsskillnaden består av att texturen är något sämre än i produkt tillverkad enligt exempel 1. l0 15 20 8100887-2 m Anledningen till att tillverka enligt detta exempel är att utnyttja möjlig- heternämatt använda färdiga flingor. Detta är närmast ett ekonomiskt problem. överskotš av färdiga flingor till lägre priser förekommer ofta. Flingorna bör vara av ur textursynpunkg så god kvalitet som möjligt. Vanliga flingor har normalt en vattenhalt av ca 6-l0 %. En sådan flinga är mycket känslig för mekanisk bearbet- ning i¿šprrt tillstånd.

Q§t;är därför önskvärt att höja vattenhalten till mellan l6 - 22 %. I exemplet matasiflingorna ner på en bandtransportör till ett jämnt skikt, ca l0 mm tjockt. över bandet finns en dusch, som finfördelar vatten över flingornas hela yta. 504 kg flingor med 7 % vattenhalt 96 liter vatten per timme De fuktade flingorna transporterades till en förrådsbinge - flingorna fick ligga kvar i denna binge ca 15 - 20 min för att få en så jämn befuktning som möj- ligt. 2 Flingorna matades sedan med en i bingens botten befintlig skruvtransportör.

De fuktade flingorna, 600 kg per timme, transporteras till en dubbelaxlig blandare med frammatande paddlar pâ axlarna. Till denna tillföres samtidigt l.400 kg potatismos per timme. Blandarens varvtal ca 20 varv per min. 9. Granulering samma som i exempel l. l0. Frysning - samma som i exempel l.

Doseringar:

Claims (6)

10 15 20 25 30 11 8100887-2 " i i PATaNTkRAv

1. Förfarande för framställning av djupfryst, koncentrerat mos av potatis, varv5d'potatisen a) tvättas b) skalas c) delas i bitar av lämplig form och tjocklek d) förkokes i för ändamålet lämplig förkokare e) kyles, företrädesvis genom motströms kylning med rinnande vatten, f) färdigkokes, företrädesvis med ånga, i ett i beroende av potatisens kvalitet lämpligt antal minuter g) mosas i en för detta ändamål avsedd mosningsanordning, k ä n ne t e c k n a t av att h) moset överföres till en torkanordning för torkning av moset till en vattenhalt av ca 20 % för att ge en koncentrerad, delvis torkad produkt, att i) den torkade produkten överföres till en blandare och blandas med icke torkat mos, så att den slutgiltiga blandningen har en torrsubstanshalt av mellan ca 55 och 70 %, att j) blandningen granuleras i en granuleringsmaskin; och att k) granulatet fryses.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att inblandning sker av konventionellt tillverkade torkade potatisflingor, vars vattenhalt först justerats till mellan ca 16 och 22 %.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att inblandning sker av konventionellt tillverkat, torkat potatismospulver, vars vattenhalt först justerats till mellan ca 16 och 22 %. _

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k na t av att torkanordningen utgöres av en valstork.

5. Förfarande enligt krav 3, k ä n ne t e c k n a t av att torkanord- ningen utgöres av en vakuumvalstork, vakuumbandtork eller mikrovågstork.

6. Förfarande enligt krav 4, k ä n ne t e c k n a t av att valstorken arbetar under atmosfäriskt tryck. 8100887-2 SAMMANDRAG Förfarande för framställning av ett djupfryst, koncentrerat mos, företrädes- vis av potatis, varvid utgângsprodukten för moset tvättas, skalas, uppdelas i iämpiiga bitar, kokas i två steg med me11an1iggande kylning, mosas och torkas tiil en vattenhaït av ca 20 %, varefter denna delvis torkade produkten biandas med icke torkat mos, granuleras och sïutiigen fryses. Det på detta sätt tilïverkade frysta, granuïerade, koncentrerade moset âterstäHes genom att direkt häHas i kokande mjöïk elier vatten.